Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basutbyte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Basutbyte -
utbyta anjoner. I varmare trakter ha vissa jordar
— särskilt lateriter (se Jordmåner) — en avsevärd
syrabindande förmåga, men i våra nordiska jordar
är denna förmåga i regel ganska ringa i förhållande
till basutbyteskapaciteten.
Basutbytesförmåga förekommer ej endast hos jorden
utan även hos många andra, särskilt kolloidala,
substanser t. ex. äggviteämnena. Även vissa kristalliserade
mineral* de s. k. zeoliterna, utmärkas av en avsevärd
basutbytesförmåga. Beteckningen zeolitisk har därför
stundom använts om en substans, som har
basutbytesförmåga. Likaså har man kallat markens basombytande
kolloider för jordens zeolitkomplex. Nära besläktad
med zeoliterna är det på syntetisk väg framställda
aluminiumsilikatet permatit, som likaledes utmärkes
av hög basutbyteskapacitet. Natriummättad permutit
användes för avhärdning av kalkrikt vatten. När
permutiten genom basombyte blivit kalkmättad och
ineffektiv, kan man lätt regenerera den medelst
behandling med koksaltlösning. B. anses vara en kemisk
ytreaktion. Kolloider* ha alltid stor yta och man
föreställer sig att zeoliter, permutiter och liknande
bas-utbytande substanser äro genomsatta av fina kapillära
kanaler, som skapa en svampartad struktur och
därigenom giva materialet en stor inre yta. P. E.
Basväg, utforslingsväg för virke vid skogsdrivningar.
Då utforslingen huvudsakligen sker vintertid och
man söker i största möjliga mån undvika motlut,
förläggas B. gärna i kärr och mossar eller annan jämn
mark. Anläggningen inskränker sig vanligen till
undanröjande av träd och buskar samt stubbar och
hindrande stenar. Goda B. erhållas ofta i samband med
större skogsdikningar genom röjning och dikesjordens
utspridning utefter huvuddikena. I det ordnade
skogsbruket ägnas underhållet av B. mycken omsorg vid
användandet. Ofta vattenspolas de för att erhålla
hård isgata, och man söker hålla vägbanan ren från
hästspillning och andra hindrande föremål. I starka
medlut hejdas farten genom påförande av något jord
eller hellre myrstack.
Genom goda B. kunna körningsprestationerna
väsentligt ökas. Ett normalt enhets timmerlass anses i
mellersta Sverige innehålla 65 à 70 kbft (toppmätt) och
väga 1 300 à 1 400 kg. På goda vägar i Norrland
uppnår man 100 à 110 kbft med en vikt av 2 000—
2 200 kg.
Under senare år har man inom skogsbruket
alltmer börjat använda bilar för virkestransport.
En livlig verksamhet pågår på sina håll med
byggande av bilvägar för transport av
skogsprodukter. Under vissa förhållanden kan statsbidrag intill
25 % av kostnaden erhållas för anläggning av
skogsvägar. Sådana bidrag förmedlas genom
skogsvårdsstyrelserna. R. L-k.
- Befruktningsimpotens
Battens, sågat virke av minst 2 eng. tums tjocklek och
3—8 eng. tums bredd. B. om 2 tums tjocklek och
3—5 y2 tums bredd benämnes scantlings. Jfr Bräda.
R. L-k.
Batteri, se Elektricitet.
Batteriuppfödning, se Hönsens utfodring.
Beck, se Tjära.
Bedeguarer
Bedövning användes framför allt vid vissa operativa
ingrepp för att minska eller helt eliminera de
smärtförnimmelser, som i regel uppkomma vid ett sådant
ingrepp. Därav följer bland annat, att patienten genom
B. kan förmås att under operationen förhålla sig
stilla, vilket annars, när det gäller husdjuren, knappast
skulle vara möjligt. B. kan vara allmän eller lokal.
Vid allmän B. försättes patienten i mer eller mindre
djup sömn, vilket kan åstadkommas på olika vägar.
För allmän B. hos husdjuren användes antingen
kloroform eller eter, som djuret får inandas, eller
kloral-hydrat eller morfin, som insprutas i blodet
(kloral-hydrat) eller under huden (morfin). Vid
lokalbedövning användes i regel kokain, novokain eller tutokain.
Bedövningsmedlet insprutas i regel så i vävnaden,
att det kommer i beröring med den eller de nerver,
som innervera det område, där man önskar erhålla
känslolöshet. Det kan också insprutas i en led eller i en
senskida eller penslas på en slemhinna.
Lokalbedövning kommer till användning vid ett flertal operativa
ingrepp, särskilt om dessa skola företagas med
djuret i stående ställning, samt vid diagnostiserandet
av vissa hältor hos häst. Särskilt stor betydelse inom
veterinärmedicinen har lokalbedövning fått, sedan
ett nytt tillvägagångssätt härför för c:a 10 år
sedan infördes, nämligen den s. k. extradurala
anäste-sien. Denna utfördes på så vis, att bedövningsmedlet
insprutas i ryggmärgskanalen mellan första och andra
svanskotan. Denna B. verkar på bäckenets nerver
och är därför ett utomordentligt viktigt hjälpmedel
vid olika ingrepp i könsorganen såväl hos hon- som
handjur. Vid förlossningshinder, evad det gäller
lägerättning eller embryotomi* av fostret, minskas genom
anästesien krystningarna, och bättre utrymme
erhålles i förlossningsvägarna. Vid behandling av
liv-moderframfall underlättas likaså arbetet i mycket hög
grad, och samma gäller vid avlägsnande av kvarbliven
efterhörd. Vid det senare ingreppet underlättas arbetet
genom att krystningarna elimineras, och dessutom
medför B., att djurets avföring icke avgår under
operationen och förorenar operatörens arm. Undersökning
av penis och operativa ingrepp på detta organ hos
djur utföras ävenledes mycket lättare, sedan en
extra-dural anästesi utförts. N. L.
Befallningsman, se Förvaltningspersonal.
Befruktning, se Cell och Fortplantning.
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
