Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beta
Beta
och sedan följa häst- och handhackningar, till dess
beståndet sluter sig. Skörden företages sent på hösten
men får inte uppskjutas alltför länge. I Skåne börjar
sockerbetskampanjen i oktober och fortsätter vanligen
till slutet av december. Avkastningen uppgår av
sockerbetor i genomsnitt till 35 t/ha, för foderbetorna
föreligga icke siffror i statistiken — en god skörd bör dock
uppgå till 60—70 t/ha; blasten uppgår hos
sockerbetorna till 40 à 50 % av rotvikten hos foderbetorna
till 15—25 %.
B. skadas av många parasiter och skadedjur men
sällan i större utsträckning. Viktigast är rotbranden*;
av svampsjukdomar kunna därjämte nämnas
bet-mögel*, betrost (se Rostsvampar), betskorv (se
Potatisskorv) och rotfiltsjuka* samt av skadedjur betfluga*,
broddmask (se Jordflyn), nematoder*, rotmask (se
Knäppare) m. fi. Bristsjukdomarna hjärtröta*
(bor-brist) och gråfläcksjuka* (manganbrist), av vilka
särskilt den förra vissa år anställt stora skador, äro
numera, sedan sjukdomsorsakerna klarlagts, lätta att
avhjälpa. H. O-d.
Betain, se Ammoniakbaser.
Betalningsanstånd, allmänt, s. k. moratorium, beslutas
enligt lag 18/9 1914 av regeringen, då Sverige befinner
sig i krig eller krigsfara eller främmande europeisk
stat förordnat om B. Regeringen utfärdar nödiga
föreskrifter om inskränkningar i borgenärs rätt att hos
domstol, överexekutor och utmätningsman utsöka sin
fordran eller att söka gäldenären i konkurs eller eljest
göra gällande rättsliga verkningar av dröjsmål med
betalningen. Uppskov med försäljning av utmätt eller
till konkursbo hörande egendom anordnas. Även med
betalning av offentliga avgifter, som ej kunna anses för
gäld, äger regeringen bevilja anstånd. Å. E-d.
Betblast, se Grönfoder.
Bete. I våra nötkreaturs foderförbrukning ingår B.
i medeltal till omkr. 25 %, men kan ibland uppgå till
det dubbla. På grund av den ringa
produktionskostnaden för B. jämfört med stallfoder har det stor
betydelse ur ekonomisk synpunkt för
lanthushållningen. — Beträffande avkastningen från B., se
Betesavkastning.
Produktionskostnaden för en foderenhet B. varierar
mycket, men uppgår på åkerjordsbeten till omkring
5—8 öre. På naturlig mark erhålles den vanligen ännu
billigare. Värdet är mera svårbestämbart och varierar
från 0 till 10 öre och ännu mer alltefter tidpunkten
under betessäsongen samt avkastningsintensiteten.
Räknar man med tillskottsvärdet, d. v. s. det värde
pr fe, som ett tillskott till en viss avkastning på en
betesmark har, uppgår detta vanligen till 10—20 öre.
Med B. betecknas ofta ej blott själva fodret, som
djuren upptaga, utan även marken, vilket bl. a.
framgår av uttrycket »kultiverade B.» Beträffande
naturbete, se Hagmark, Skogsbete och Fjällbete. Jfr
även Kulturbete. J. B. & B. W.
B. (utfodring) är det naturligaste fodermedlet för
gräsätarna (nötkreatur, får, getter och hästar), emedan
det är det mest allsidigt sammansatta av alla
fodermedel, och vid ett riktigt förhållande mellan gräsarter
och baljväxter är det optimalt sammansatt i alla
avseenden. Förhållandet mellan gräs och klöver är
avgörande för B:s äggvitehalt. Ingår i beståndet
30 % vitklöver eller 40 % av andra baljväxter,
erhålles c:a 130—140 g smältbar äggvita per foderenhet,
vilket är tillräckligt även för den högsta
mjölkavkastning. Högre baljväxthalt i beståndet ger upphov till
diarré hos de betande djuren samt åstadkommer, att
smörfettet blir av allt för lös konsistens.
Torrsubstansprocenten i B. beror dock i hög grad
på nederbördsmängden, i det under särskilt torra
perioder betesvegetationen blir torrare än under
regnrika perioder. Då jordfuktigheten är god, blir B.
saftigt. Torrsubstansens kemiska sammansättning
förändras ej i nämnvärd grad under vegetationsperioden.
Den botaniska sammansättningen påverkar
torrsubstansens kemiska sammansättning. Gödsling med kväve
samt med fosforsyra och kalk ger ett äggviterikare B.,
såvida ej B:s klöverhalt påverkas. Vid ofta upprepad
avbetning påverkas B:s medelsammansättning under
vegetationsperioden i gynnsam riktning, i det
torrsubstansens halt av råprotein och kvävefria
extraktiv-ämnen ökas, medan växttrådhalten minskas. Genom
avbetning med korta mellanperioder
(tillväxtperioder) minskas dock årsskörden i foderenheter. Bäst
synes därför betesvallarna utnyttjas, om de avbetas
var fjärde vecka. Äggvitans i betesgräset biologiska
värde är högst på våren (se Äggviteämnen).
Hagmarksbetet är torrsubstansrikare än
kulturbetet, men dess torrsubstans är något mindre
värdefull, i det det åtgår 1,3 kg till en fe av kulturbetet och
1,4 av hagbetet.
B:s mineralämnesinnehåll är relativt stort. Ju bättre
B. är ur foderenhetssynpunkt, dess bättre är det också
vanligen i mineralämneshänseende. Baljväxterna
innehålla större mängd mineralämnen än gräsen. Stark torka
under vegetationsperioden minskar fosfat- men stegrar
kalkmängden i askan. Ju bladigare betesvegetationen
är, desto mer mineralämnen innehåller den per kg
torrsubstans. Mineralinnehållet tycks vara underkastat en
säsongvariation, i det askmängden och särskilt
kalkhalten tilltar intill juli—augusti för att sedan avtaga.
Vissa former av skravelsjuka* synas bero på bl. a.
för ringa innehåll av fosfat i de hemodlade
grönfodermedlen i vissa trakter av vårt land. Fosfatgödsling
av åkerjorden och utfodring av fosfat-mineralfoder*
till djuren kan då vara till fördel. B. innehåller alla
vitaminer i tillräckliga mängder. F. J-l.
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
