- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
96

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Binas sjukdomar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Binas sjukdomar

Bindsle, bindsel

larven dör. Då larven på nionde dygnet övergår till
nymf eller puppa, har denna givit sjukdomen dess
namn. Bina bita hål i cellocken, vilka därvid sjunka
in. Yngel, som dött i nymfpest, kan man draga
ut till 3—10 cm långa trådar. Massan intorkar så
småningom på cellens botten. De döda nymferna
ha en så stark lukt, att bina ej vilja befatta sig med
dem. Först när pupporna efter ett halvt år torkat
in, rensa bina ut dem ur cellerna. Nymfpestens sporer
äro oerhört seglivade. De tåla 95 % alkohol i en månad,
20 % formalinlösning i 24 timmar o. s. v. Det bästa
medel, som tager död på dem, är kokande vatten
eller helst vattenånga, som vid 105° dödar dem på
5—30 min. Yax smittrenas på detta sätt. Starkt
angripna samhällen dödas. Lindrigt angripna samhällen
kunna räddas med olika metoder. Bina överföras för
tre dagar i en låda. Kupan smittrenas genom bränning
med blåslampa. Bina slås sedan tillbaka på kupan
på nya vaxkakor eller helst vaxmellanväggar. Då
smittan huvudsakligen sitter i ynglet, som bina
ogärna rör, tillfriskna bina oftast. Återfall kunna dock
inträffa. Säckyngel liknar mycket nymfpest.
Sjukdomens orsak är ej säkert känd. Larvinnehållet kan
dock ej dragas ut till en seg tråd utan består av en
vattenklar . vätska. Larverna kunna lätt dragas ut
av bina. Till slut torkar larven till en brun massa.
Då sjukdomen är smittosam, anbefalles att utbyta
kakorna. Sjukdomen kan stundom försvinna av sig
själv. Stenyngel och kalkyngel framkallas av olika
slags svampar, Aspergillus-arter, Pericystis apis,
varvid ynglet erhåller sten- eller läderartad beskaffenhet.
Kroppsformen bibehålles därvid. Svamptrådarna
genomväxa larverna fullständigt och bilda porer på
kroppsytan. Mögliga ställen på kakan bortskäras. S. S-n.
Bindarbord, se Skördemaskiner.
Bindebinneinflammation, se Ögats sjukdomar.
Bindgarn för hopbindande av kärvar tillverkas mestadels
av sisalhampa, som erhålles ur en av de stora
amerikanska Agave-arterna. Sisalfibrerna spinnas till garn,
som sedan nystas på sådant sätt, att nystanets form
bibehålles, tills det är helt förbrukat. För att ej
förorsaka stoppar måste garnet vara jämnt spunnet utan
knutar. De vanligast förekommande nystana väga
något över 4 kg och innehålla omkr. 1 400 m garn.
Garnåtgången per kärve rör sig vanligen om mellan
0,7 och 1 meter. Små kärvar draga proportionsvis
mera garn än stora. Garnåtgången per ha varierar
även med sädens tjocklek. Som medeltal brukar
garnåtgången vara ett nystan per ha. N-g.

Bindmedel äro sådana ämnen, som kunna användas
endera för sammanfogning av fasta kroppar med
varandra eller för ett varaktigt anbringande av
överdrag i form av färgstoffer eller andra skyddsmedel
på målade ytor. Inom våra dagars teknik är antalet

olika B. synnerligen stort. Lim och kaseinlim, det
senare en blandning av kasein och kalk, äro
exempelvis vanliga B. både för träarbeten och inom det grövre
hantverksmåleriet, medan konsthartser (bakelit m. fi.)
användas för sammanfogning av diverse konstmassor
samt linolja och andra torkande oljor äro B. dels
inom linoleumindustrien, dels inom många olika grenar
av måleriet. O. S-g.

Bindmckanism, se Skördemaskiner.
Bindning av säd, se Skördemaskiner.
Bindsle, bindsel. 1. Kättningbindsle användes för
sammanhållning av timmerlass m. m., varvid kättningen

Bindsle. Fig. 1. Bottenvarvet i ett timmerlass.
(Björn-bindslet anspänt med uppåtstående skaft).

oftast hopspännes och bindes med särskild apparat
s. k. björnbindning (spännbjörn), som samtidigt
tjänstgör som hävtyg och kättinglås.

2. Kreatursbindsle. Hästar bindas i stallet med
grimma eller halsrem och tillhörande grimskaft. Nöt-

Bindsle. Fig. 2. Frederikssundbindsle.

96

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free