Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bindsle, bindsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bindsle, bindsel -
kreaturen ha av gammalt bundits med halsklave,
vanligen av järn med kedja eller rep. Numera användes
i allmänhet ett B. tillverkat enbart av kedjor. I
samband med införandet av korta båspallar s. k.
kortbås, varvid djuren aldrig utestängas från foderbordet,
har man efter utländskt mönster börjat använda
sig av bindselanordningar, som fastlåsa djuren i
bås-pallens längdriktning men för övrigt lämna dem stor
rörelsefrihet. Græbnerkedjan och halsramar av olika
konstruktion äro exempel på sådana B. Den förra
består av en lodrät kedja med ena änden fästad i
golvet och den andra i en över djuren horisontellt
Bindsle. Fig. 3. Langelandsbindsle, som öppnas
åt bägge sidor. Grenarna äro av T-järn, beklädda
med träskenor.
gående stång samt en klave, som löper upp och ned
efter kedjan. B. kan även utföras så, att större antal
djur, t. ex. en sida av ett foderbord, kan lösas
samtidigt. Halsramarna bestå av en avlång ram av järnrör
fästad rörligt upptill och nedtill. B. E-dh.
Bindsten, se Murverk.
Bindväv tillhör jämte brosk- och ben väv kroppens
stödjevävnader. Dessa vävnaders huvudmassa
utgöras av mellansubstans, medan cellerna själva
utgöra endast en ringa del och ligga på stort avstånd
från varandra.
B. har en mjuk mellansubstans, bestående av fina
trådar, fibriller, vilka antingen ligga parallellt, såsom
i senorna, eller bilda flätverk (formlös bindväv);
strödda här och där mellan fibrillknippena ligga
bindvävscellerna. B. förekommer som sammanhållande
vävnad nästan överallt i kroppen. Den bildar
läder-hudens huvudmassa, ingår i hinnor, senor och band
samt i fodersmältningskanalens och blodkärlens väggar,
den utgör grundstommen i kroppens körtlar, t. ex.
levern, spottkörtlarna etc. Stundom kan B. innehålla
en mängd elastiska trådar, t. ex. i nackbandet, och
kallas då elastisk B.
- Biogena grundämnen
Den B., vari fett avlagrats i djurkroppen, kallas
fettväv. Dylik vävnad förekommer i större mängd
under huden samt i tarmkröset och kring njurarna.
I. J-n.
Binjurar, se Endokrina körtlar.
Binnikemask, se Bandmaskar och Nötdynt.
Biodlareförening I vårt land finns sedan 1919 Sveriges
biodlares riksförbund, som genom länsförbund och
lokalavdelningar har på sitt program att utbreda
och förbättra biodlingen i landet, att främja
honungsmarknaden och utbjuda en väl skördad och emballerad
honung. Genom kurser och föredrag av instruktörer
lämnas teoretisk och praktisk undervisning, genom
anordnande av utställningar av biodlingsmaterial och
honung väckes intresse för biodlingen. Förbundets
tidskrift är Bitidningen. Förbundet erhåller
statsanslag (år 1937 5 000 kr.). Till riksförbundet var år
1938 anslutna 14 856 eller c:a hälften av landets
biodlare, fördelade på 25 länsförbund och 599
lokalavdelningar. S. S-n.
Biogena grundämnen (bioelement, organogena*
grundämnen) äro sådana grundämnen eller element, om
vilka man har välgrundad anledning antaga, att de
äro nödvändiga för uppbyggandet av växternas eller
djurens organismer, oftast för bådadera. B. äro av
denna anledning att beteckna såsom de från kemisk
synpunkt enklaste och viktigaste produktionsfaktorerna
för ett sig ymnigt utvecklande växtliv och djurliv. I
de organiska (kolhaltiga) föreningar, som jämte vatten
utgöra huvudmassan av växternas och djurens levande
vikt, ingå exempelvis kol, väte, syre, kväve, svavel,
fosfor, magnesium, järn och jod på ett livsviktigt sätt,
varigenom dessa grundämnens biogena natur kan anses
fullt säkerställd. Verkliga bevis eller kriterier för biogena
egenskaper föreligga dessutom ifråga om metallerna
kalium, natrium, kalcium, mangan, koppar och zink
samt för metalloidema klor, brom(?) och stundom
kisel. Sannolikt äro ytterligare ett antal grundämnen
av livsviktig natur, såsom metallerna kobolt och
vanadin, vilka i likhet med koppar, jod m. fi. grundämnen
ingå i organismerna i försvinnande liten mängd.
Medan kolet tillföres vegetationen i form av
luftkolsyra och vätet och syret i form av vatten, hämta de
levande varelserna den övervägande delen av de
övriga bioelementen från marken. Markens och det
geologiska underlagets kemiska sammansättning med
avseende på B. är därför i hög grad bestämmande för
jordens alstringskraft och jordbrukets hävd, en
omständighet som för varje lantbrukare är välbekant i
synnerhet ifråga om kalcium, fosfor, kalium och kväve,
vilka i stor utsträckning måste tillföras medelst kalk
resp. fosforsyrerika, kalirika eller kväverika
konstgödselmedel, för att jordens växtkraft skall komma till
sin rätt. O. S—g.
7—905197
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
