Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandgödselmedel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bl andgödsel medel
Blandsäd
avfall samt guano. Dessa B. innehålla huvudsakligen
kväve och fosforsyra, men dessutom även mindre
mängder av diverse andra ämnen. De flesta äro
relativt svårlösliga.
Den grupp B., som består av mekaniska blandningar
av 2 eller flera vanliga konstgödselmedel företrädes
på marknaden i vårt land av:
Mossgödsel I____Med — %N, 7 % P205 och 13 % K20
Mossgödselll... » 1 % N, 7 % P206 » 12%K20
Trädgårdsgödsel.. » 6 % N, 9 % P206 » 9 % K20
Ammoniak-super-
fosfat.......... » 5 % N, 14 % P205 » — % K20
Kali-ammoniak-
superfosfat..... » 4 % N, 9 % P206 » 7 % K20
För förbrukare av små mängder konstgödsel, såsom
mindre trädgårdsodlare och liknande, kan det vara
förmånligt att hava tillgång till dylika s. k. flersidiga
gödselmedel, enär man på så sätt endast behöver ett
slags konstgödsel för tillgodoseendet av växternas
näringsbehov. För jordbrukare och andra större
förbrukare ställer sig däremot användandet av desamma
så till vida mindre fördelaktigt, som priset på B.
vanligen är betydligt högre än på de i desamma ingående
enskilda konstgödselmedlen tillsammans. Man kan
därför, om man så önskar, själv utföra ifrågavarande
blandning till billigare pris.
I de vanliga enkla konstgödselmedlen äro
näringsämnena oftast bundna vid från växtnäringssynpunkt
sett ovidkommande eller stundom rent av skadliga
ämnen, som alltså utgöra en onyttig barlast.
Näringskoncentrationen i mekaniska blandningar av dylika
konstgödselmedel blir därför mycket låg.
I de i den syntetiska kväveindustrien framställda
B-, vars såväl katjon som anjon till väsentlig del utgöres
av växtnäringsämnen, blir däremot den totala
näringskoncentrationen mycket hög, vilket speciellt i
frakthänseende är av allra största betydelse.
Den tyska kväveindustrikoncernen I. G.
Farben-industri, Ludwigshafen, har varit banbrytare på detta
område, men sedermera hava även andra länder
slagit in på samma väg. För närvarande framställer I. G.
Farbenindustri följande B.:
Nitrophoska.....med 12 %N, 12 %P205 och21,5 %K20
Stickstoffkalk-
phosphat....... » 16 %N, 16 %P206
Kaliammons
alpeter........... » 15 %N, och 30 %K20
samt dessutom speciellt för trädgårdsbruk:
Hakaphos-Neu.... med 16 %N, 16 %P205 och 20 %K20
Även Imperial Chemical Industri Lt., England, för
att välja ett annat exempel, tillverkar dyl. B. Sålunda
tillverkas en serie NPK-gödselmedel betecknad CCF
numrerade från 1—7 allt efter mängden av de i dem
ingående näringsämnena samt en serie NP-gödselmedel
av 3 olika koncentrationsgrader. I vårt land vare sig
tillverkas eller saluföres för närvarande denna typ av B.
G. T-n.
Biandmyr, se Myr.
Blandskog, se Skogstyper.
Blandsäd. Med B. förstår man en gröda, som innehåller
två eller flera sädesslag i blandning för samtidig skörd
till grönfoder eller mognad. Även om
biandsädesodlingen länge förekommit i viss utsträckning i vårt
land, är den dock i sin nuvarande utformning en relativt
modern företeelse. Ännu i början av 1800-talet
uppgick vår blandsädesareal endast till 50 000 ha. Ett
århundrade senare var den uppe i 120 000 ha, och år
1938 uppskattades den till 255 000 ha. Odlingen av B.
är emellertid synnerligen ojämnt fördelad i vårt land;
den bedrives nämligen i huvudsak på slättbygden i
Skåne, södra Halland, Blekinge, södra Kalmar län,
Östergötland samt runt Mälaren. På östgötaslätten
tar B. ungefär 17 % av åkerarealen, medan havren
inte tar ens hälften så mycket. Inom landet i övrigt
tar B. mindre än 5 % av arealen. Hela skörden
utgjorde år 1938 omkring 665 000 ton (kärna).
Blandningen av olika sädesslag motiveras därav,
att den kan lämna säkrare skörd än de i blandningen
ingående sädesslagen enbart. Ett år kanske det ena
sädesslaget gynnas, ett annat år det (eller de) andra,
och har man då två sädesslag blandade, kan det, för
vilket väderleksförhållandena äro gynnsamma, ge
god skörd. Angrepp av skadeinsekter och svampar
kunna verka i samma riktning; om det ena sädesslaget
angripes, kan det hända att det andra klarar sig desto
bättre, och på så sätt säkerställes alltid en god skörd.
Vidare ha olika växtarter olika djupt gående rotsystem
och de kunna alltså utnyttja jordens näringsämnen
olika. I de fall, då den ena blandbeståndsdelen är en
baljväxt, kan denna tillgodose både sitt eget och en
betydande del av de övriga beståndsdelarnas behov
av kväve, event. hela behovet, och slutligen kunna
vekstråiga trindsädesslag som ärter och vicker stödjas
av stråsäd och därigenom ge en säkrare och mera
lätt-skördad avkastning. Till stöd för detta resonemang
brukar stundom anföras, att avkastningssiffrorna pr
ha äro i genomsnitt för hela landet högre för B. än för
de enskilda sädesslagen var för sig; dessa siffror äro
emellertid vilseledande beroende därpå, att B.
huvudsakligen odlas i våra bördigaste jordbruksdistrikt.
Granskar man i stället siffrorna för vart och ett av
dessa, skal) man finna, att i avkastning pr ha står B.
ungefär mitt emellan de ingående sädesslagen i
renbestånd.
Den vanligaste B. är korn + havre i växlande
proportioner. Mycket ofta blandas också tillsammans med
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
