Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bovetesjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bovetesjuka -
Bovetesjuka är ett egendomligt hudlidande hos djur,
som uppkommer på vita (opigmenterade)
kropps-partier, om djuren få tillfälle att äta bovete och
samtidigt utsättas för starkt solljus. I lindriga fall följer
endast en rodnad i huden, i svårare fall en mera
djupgående inflammation, som medför, att håret faller av.
Behandlingen består i att angripna djur omedelbart
insättas på stall, och de inflammerade hudpartierna
baddas eller insmörjas med olja, N. L.
Bovin tuberkulos, se Tuberkulos.
Bovista, se Äggsvamp.
Boxer, se Hundraser.
Boägg eller redägg benämnas konstgjorda ägg, som
ofta användas i värpreden för att stimulera de
värpande djuren att använda desamma. De producerade
äggen böra nämligen insamlas flera gånger om dagen
och aldrig kvarligga från den ena dagen till den andra.
N. O-n.
Brachycerostyp, se Exteriörbedömning.
Brahma, se Hönsraser.
Brakved, toste, tröske, (Rhamnus frangula), är en i
nästan hela landet i lundar och skogsbryn samt vid
stränder spridd buske med elliptiska eller omvänt
äggrunda, helbreddade blad, små vita blommor och
svarta stenfrukter. Barken har användning som
laxermedel och till gulfärgning. H. G. S.
Brand (nekros) är benämning på en lokal vävnadsdöd.
I vissa fall blir det brandiga partiet läder- eller
per-gamentartat (torr B.), i andra fall sker en
förruttnelseprocess i den avdöda vävnaden, så att denna blir
fuktig (fuktig B.). B. kan orsakas genom att avbrott
i blodtillförseln till ett visst vävnadsparti,
framkallat t. ex. genom för hårt anlagda bandage, genom
allt för stark värme eller kyla, genom etsande kemiska
medel och slutligen genom vissa infektionsämnen,
vanligast genom den s. k. nekrosbacillen. Denna kan
bl. a. orsaka B. i munnen hos kalvar (kalvdifteri), i
skidan och livmodern hos nötkreatur i samband med
förlossningen och i klövspalten hos idisslare och svin
(klövspaltinflammation). Ett brandigt vävnadsparti
saknar känsel, är kallt och blöder icke vid insnitt.
Den friska delen av organismen reagerar på så vis,
att på gränsen till det brandiga partiet en
inflammation uppstår, varigenom en skyddsvall, en s. k.
demarka-tion, uppstår. Behandlingen är i regel avvaktande,
tills demarkationen är avslutad. N. L.
Brandbotten, se Brandskydd.
Brandförsäkring Redan i landskapslagarna och sedan
i Magnus Erikssons landslag, Byggn. Balken kap.
28, stadgas skyldighet för invånarna i ett härad
att giva brandstod till den som lidit skada genom
vådeld. Detta gällde enligt 1734 års lag och 1743
års brandstodsförordning landsbygden, dock ej
prästgård samt frälsemans sätes- och ladugård, där givande
- Brandförsäkring
och tagande av brandstod var frivilligt. Redan under
1600-talets senare del hade frivilliga
brandstods-föreningar med K. Maj:ts stadsfästelse bildats i Skåne,
Halland och Skaraborgs län, och socknar med dylik
förening befriades under 1700-talet från att deltaga i
brandstod till andra socknar inom häradet. Först
genom K. F. 2S/4 1853 upphävdes brandstodstvånget
fullständigt.
Enligt lag s/4 1927 om försäkringsavtal skall i
avtal om B. med brand förstås eld, som är kommen
lös, och dit räknas alltså icke rök eller sot från lampa
eller från uppgjord eld i spis eller kakelugn, glöd från
eldstad eller tobaksrökning, som sveder matta eller
kläder, ej heller upphettat föremål (t. ex. elektriskt
strykjärn) som icke är i brand, men sveder annat
föremål, utan att detta råkar i brand. Däremot gäller
B. skada, som uppkommer genom att hetta eller rök
från ett föremål i brand sveder eller eljest skadar
annat föremål, utan att detta råkar i brand.
Försäkringsgivaren ansvarar ej för skada å ett föremål
genom brand, som uppkommit till följd av att
föremålet blivit för kokning, strykning, torkning,
rökning o. d. utsatt för värme. Skada genom åskslag är
inbegripen under brandskada, även om brand ej
uppkommer, s. k. kallt åskslag. Om försäkringen
omfattar skada genom explosion, även utan att brand
uppstår, gälla reglerna för B. (försäkringsavtalen bruka
inbegripa explosion av lysgas från allmänt gasverk).
Till brandskada räknas även att föremål förkommer
eller stjäles i samband med brand eller skadas vid
skälig åtgärd till förekommande eller hämmande av
brand eller bärgning undan brand, även om branden
hotade det försäkrade föremålet. Uteslutna i
försäk-ringsbreven äro skador till följd av krig, uppror,
vulkanutbrott och jordbävning.
Endast den verkliga skadan ersättes vid B. och vid
överförsäkring (som kan vara fördelad på flera
försäkringsgivare, om vilka uppgift skall lämnas) blir
alltså försäkringsbeloppet reducerat. Vid
under-försäkring ersättes blott så stor del av skadan, som
svarar mot förhållandet mellan försäkringsbeloppet
och föremålets värde, vid en försäkring för 8 000 kr.
av en 10 000 kronors fastighet således 4/5 av inträffad
skada. Värdet av det försäkrade föremålet utgör vad
det omedelbart före branden skulle hava kostat att
få det ersatt med ett nytt av samma slag efter avdrag
av den värdeminskning, som beror på ålder, slitning,
nedsatt användbarhet o. d. Detta avdrag får ej
överstiga skillnaden mellan nytt och gammalt, då byggnad
efter brand återuppförts eller reparerats av
försäk-ringshavaren.
Premien, d. v. s. betalningen för övertagande av
brandrisken, beror på försäkringssummans storlek och
på sannolikheten för att brandskada skall uppkomma,
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
