Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bromslarvsjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bromslarvsjuka
Brosk
Bromslarvsjuka. Genomskärning av hud från ryggen på nötkreatur med bromslarver i naturlig storlek.
Bromslarvsjuka orsakas av larverna till nötbromsen
eller oxstynget (Hypoderma bovis). Sedan de utvecklade
bromsarna på betet på sommaren lagt sina ägg på
nötkreaturens hår eller hud, speciellt på nedre delen av
frambenen, kläckas dessa ägg efter några dagar,
och de små larverna borra sig genom huden. Efter
vandringen i kroppen, varvid larverna genomgå flera
utvecklingsstadier (se Oxstynget), bilda de slutligen
under tiden januari—mars under huden på
nötkreaturens rygg de s. k. bromsbulorna, vilka lätt kunna
iakttagas vid inspektion och palpation. Varje bromsbula
är försedd med en av larven åstadkommen öppning
i huden. Den håla, som larven ligger i, är avgränsad
av en kapsel, och larven omgives här av en varliknande
vätska, som ofta flyter ut oeh åstadkommer en
sam-manklibbning av håren över bromsbulan. När larverna
äro fullvuxna — i regel i juni — tränga de ut genom
öppningen i huden och falla till marken, där de
förpuppas i de övre jordlagren. Bromslarverna förorsaka
i vissa delar av landet, t. ex. Öland och Blekinge,
betydande förluster framför allt genom den skada
de åstadkomma å hudarna, men även i viss mån,
genom att de nedsätta djurens kondition. Verksamt
behandlingsmedel finnes numera i derrispreparaten,
vilka kunna insprutas i bromsbulan eller strykas å
huden över densamma. Genom ett systematiskt
utrotande av bromslarverna i nötkreaturens hud skulle
nötbromsen på kort tid kunna så gott som utrotas.
För att kunna möjliggöra ett organiserat bekämpande
inom ett visst område finnes sedan den 27 juni 1930
en kunglig förordning, vari bland annat stadgas, att,
där förhållandena inom något hushållningssällskaps
område sådant påkalla, äger Kungl. Maj:t på
framställning av hushållningssällskap och vederbörande
landsting förordna, att inom sällskapets område eller viss
del därav larver av nötbromsen å nötkreatur över 1 års
ålder skola genom djurägarens försorg utrotas. N. L.
Bromus, se Lösta.
Broneckalkon, se Kalkonskötsel.
Bronchitis är en inflammation i luftrörens slemhinna.
Orsaken kan hos alla husdjur vara förkylning eller
rökig, dammig luft, som direkt retar slemhinnan. Hos
häst förekommer särskilt höst och vår smittsam B.,
varvid ofta samtliga hästar i ett stall angripas och på
relativt kort tid åter tillfriskna. Liknande infektiös
B. förekommer mera sällan hos nöt, där B. i övervägande
antalet fall orsakas av tuberkulos. Hos svin följer B.
i samband med svinsjuka eller svininfluensa. Vissa
lungparasiter hos nöt och får kunna även åstadkomma
en kronisk B. (se Lungmaskjuka). Det viktigaste
symtomet vid B. är hosta. Den ökade
slemsekretionen i luftrören framkallar vissa abnorma
andningsljud, vilka kunna iakttagas vid avlyssnande
(auskulta-tion) av lungljuden över bröstväggen. Som allmän
regel för behandling av B. gäller, att djuren böra ha
frisk, ren luft och riklig näring samt slemlösande
medel. Behandlingen måste naturligtvis därjämte
rättas efter orsaken i varje särskilt fall. N. L.
Brons, se Metall.
Brosclilare, brossiare, benämnes norrut en man, som
biträder timmerköraren vid släpning och lastning av
timmer. R. L-k.
Brosk hör till kroppens stödjevävnader. Det besitter
en ganska hög grad av elasticitet och tjänar
huvudsakligen till komplettering av skelettets bendelar.
Genom att överkläda ändarna av mot varandra
ledande ben som s. k. ledbrosk bildar det glatta
ledytor, som lätt glida mot varandra; eller ock kan det
bilda förbindelser, som utan att vara leder i egentlig
mening (sakna ledhåla) dock medgiva en viss rörlighet
åt de sammanfogade benen, t. ex. revbensbrosken och
broskskivorna mellan ryggkotorna. Skelettets ben
anläggas hos fostret i stor utsträckning som B. Hos
det fullt utvecklade däggdjuret består B. av en rik-
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
