Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brutto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brutto
Brädfodring eller panelning
bruksföretag avyttrade växt- och djurprodukter jämte
div. andra smärre inkomster. Med bruttovikt förstås
•en varas vikt inberäknat förpackningsmaterial. G. Rbg.
Bruttoenergi, se Ämnesomsättning.
Bruttovikt, se Brutto.
Brynsten, se Sandsten.
Bryonia, se Hundrova.
Brysselkål, se Kål.
Brytplog, se Plog.
Brytärt, se Ärter.
Bråck är en åkomma, då bukinälvor genom en
nybildad eller förut befintlig öppning i bukväggen tränga
ut ur bukhålan och bli liggande under huden eller
i en angränsande hålighet. Med yttre B. menar man
sådana, som äro lokaliserade till yttre bukväggen
och åtkomliga för undersökning utifrån, med inre B.
sådana, som uppstå i mellangärdet eller nätet. Sedan
B. är utbildat, talar man om bråckport eller den
öppning, genom vilken inälvorna falla fram,
bråcksäck, den hålighet, i vilken dessa bliva liggande, och
bråckhölje, vilket vanligen utgöres av den likaledes
framfallna bukhinnan. Yttre B. kan antingen
uppkomma genom en bristning i bukväggens muskulatur
i samband med yttre våld, t. ex. stängning, eller ock
kan ett framträngande ske genom en naturlig
öpp-■ling i bukväggen, t. ex. genom ljumskkanalen
(inguinal-bråek eller pungsäcksbråck), eller genom navelringen,
emedan denna är för vid eller ej slutit sig tillräckligt
efter födelsen (navelbråck). Vid yttre B. uppstår en
kraftig ansvällning å bukväggen. I vanliga fall kunna
de framfallna inälvorna skjutas in genom bråckporten.
Om denna blir för trång i förhållande till innehållet i
bråcksäcken, kan en inklämning uppstå, som
förhindrar blodcirkulationen och tarminnehållets passage,
varvid djuret visar koliksymtom. Om ej inklämningen
i tid löses, uppstår brand i det framfallna partiet,
och döden följer i regel hastigt. Vid den form av inre
B., som går under namn av diafragmabråck,
uppstår hos häst och hund akuta sjukdomssymtom, och
lidandet för i regel hastigt till döden. Hos nöt sker
vid diafragmabråck ett framfall av nätmagen i
brösthålan. Sjukdomsförloppet blir i regel hos ko kroniskt,
och en ko kan stå i månader till år med större delen
av nätmagen liggande i högra lungsäcken under
lungan. Så småningom inträda symtom på
digestions-rubbning med avmagring. Behandlingen, som
huvudsakligen kommer ifråga vid yttre B., går ut på att
reponera bråckinnehållet och därefter genom surtur
eller bandage åstadkomma en tillslutning av
bråckporten. Pungsäcksbråck hos svin synes vara ärftligt
betingat, varför avelshygieniska åtgärder böra vid-,
tagas i förebyggande syfte. N. L.
Brådsot kallas en akut förlöpande infektionssjukdom
hos får, vilken endast undantagsvis förekommer i
Sverige men däremot ofta på Island, Färöarna, i
Skottland och i vissa delar av Norge. Sjukdomen
förlöper mycket hastigt och djuren dö i regel 2—12
timmar, sedan de första sjukdomstecknen visat sig.
Vid obduktion kan påvisas, att löpmagens slemhinna
är starkt ansvälld och rodnad och fläckvis säte för
blödningar. Sjukdomen orsakas av en gasödemsbacill
och smittämnet intränger via digestionsapparaten.
Det överföres icke direkt från djur till djur, utan
infektionen sker på hösten eller vintern på bete, om
fåren få upptaga fruset eller grovt foder, som kan
skada löpmagsslemhinnan. Behandlingen är uteslutande
förebyggande, d. v. s. man skall förhindra, att fåren
få dåligt foder. Skyddsympning har även kommit till
användning. Sedan diagnosen är fastställd, skola döda
djur oskadliggöras på betryggande sätt utan att
öppnas. Eventuellt infekterade stallar rengöras och
desinfekteras. N. L.
Brågon, se Vägtorn.
Bråkning, se Lin.
Bräda, plur. bräder, sågat virke av mindre
dimensioner. Vid inhemskt bruk skiljer man på plank och
bräder utan bestämd gräns. Vanligen kallas dock
virke av minst 2" X G" för plank, virke under 2"
tjocklek för bräder. Vid export benämnes bräder sådant
sågat virke, som är minst %"X4", men ej når 2"
tjocklek och 9" bredd. Virke av minst sistnämnda mått
benämnes plank. Virke av mist 2" tjocklek och 3" bredd
kallas battens. I tjocklekar l"och därunder förekomma
även 3" bredder. B. om 4"—5" bredder benämnas
planschetter. Alla mått engelska. Jfr även Byggnadsvirke.
Brädfodring eller panelning utföres med 18, 25 eller
37 mm bräder i stående eller liggande ställning. Den
invändiga panelen utföres i allmänhet stående samt
i de flesta fall med späntade bräder och slät insida.
Skall väggen putsas, sättes panel av spräckta bräder
och på dessa rörmattor. Vid den utvändiga panelen
skall sammanfogningen givas en sådan form att
vattnet ej kan intränga utan lätt avrinna.
Den utvändiga stående panelen utföres vanl. med
kantsågade bräder samt med täcklister över fogarna
eller också som lockpanel med t. ex. 20 cm breda
underbräder samt 15 cm breda lockbräder. Liggande
panel utföres med bräderna lagda på klink eller
förvandring eller med vattspåntade bräder.
Den utvändiga brädpanelen bör helst gå ned några
cm utanpå sockeln samt avslutas utan sockelbräda
eller vattenbräda, enär dessa ganska fort angripas av
röta. Kring fönster och dörrar sättas ofta foderbräder
utanpå panelen, om man ej vill låta denna själv utgöra
foder, och vid byggnadens hörn knutbräder. Vid panel
och foder skall iakttagas, att från vägglivet utskjutande
lister och dyl. erhålla lämpligt utsprång samt äro så
anordnade, att vatten lätt kan avrinna. G. B-r.
141
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
