Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadsgrund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnadsgrund -
utfylld mark bör man iakttaga stor försiktighet. I
dyl. fall är oftast grundförstärkning nödvändig.
Såvida man ej bygger på berg, bör B. alltid nedgå
till frostfritt djup, enär sättningar annars lätt kunna
uppstå till följd av volymförändringar i grunden.
G. B-r.
Byggnadskapital, se Lantbrukskapital.
Byggnadskonsulent. För rådgivning på det
byggnadstekniska området hava vissa hushållningssällskap
anställt B., som mot särskild taxa lämna råd och
anvisningar angående jordbrukets byggnader, uppgöra
byggnadsplaner, ritningar, kostnadsberäkningar m. m.
Antalet hos hushållningssällskapen anställda B. är
för närvarande 5. A. A-n.
Byggnadslagstiftning. De huvudsakliga författningar,
som reglera byggnadsverksamheten i städer och
köpingar och vissa samhällen på landet, äro
stadsplanelagen, byggnadsstadgan och de lokala
byggnadsordningarna. Byggnadsstadgan, den statliga
författningen, är inte lag men anses dock så
betydelsefull, att riksdagen bör höras över förslag till
väsentliga förändringar. Byggnadsordningarna
antagas av stads-, kommunal- eller municipalfullmäktige
och fastställas av länsstyrelserna. Alla dessa tre
författningar äro i sin nuvarande form relativt
nya, stadsplanelagen och byggnadsstadgan av 1931
och byggnadsordningarna ännu yngre (i Stockholm
1934). Även andra författningar, såsom
hälsovårdsstadgan, brandstadgan och fastighetsbildningslagen ha
sin betydelse i hithörande frågor, men de ingripa dock
i allmänhet inte i själva byggandet. Däremot är
stadsplanelagen framför allt den grundläggande, den som
ligger till grund för stadsplanen och som också i högsta
grad ingriper i själva bebyggandet.
Beträffande den egentliga landsbygden stadgas, att
där större byggnadsverksamhet är att förvänta och
stadsplanelagens bestämmelser angående stad eller
stadsliknande samhällen på landet icke äga
tillämpning, skall K. B., i den mån plan för
byggnadsverksamheten erfordras, fastställa en byggnadsplan. Anses
byggnadsplan för ett område icke erforderlig, må
K. B., där så prövas lämpligt, fastställa
utomplans-bestämmelser för byggnadsverksamheten. G. B-r.
Byggnadsplatsen eller det område, på vilket de
planerade byggnaderna förläggas, bör väljas med omsorg.
Detta gäller framför allt vid byggande å landsbygden,
medan det för städers och samhällens vidkommande
råder en mera lagbunden och på förhand reglerad
tomtindelning. Har man emellertid förmånen att mera
fritt kunna välja sin B. böra en del grundregler iakttagas:
Undergrundens beskaffenhet är av stor betydelse
och spelar en stor roll för såväl byggnadernas bestånd
som byggnadssumman. En dålig undergrund kan
således medföra betydligt ökade kostnader och även
- Byggnadssten
fördyra underhållet. Byggnadsplatsen bör ha ett torrt
och friskt läge samt ligga så, att avlopp kan anordnas
från byggnaderna samt, om så skulle behövas, dränering
utföras. Framför allt bör ej byggnaderna förläggas på
eller i närheten av vattensjuka områden.
Vattentillgången bör noga undersökas vid
bestämmandet av B. Vatten bör finnas i tillräcklig mängd
samt bör vara av god beskaffenhet. Vid val av
byggnadsplats bör man se till att läget blir så fördelaktigt
som möjligt i förhållande till eventuellt tillhörande
områden samt beträffande kommunikationer o. dyl.
Vid bestämmande av B. för en lantgård bör man även
beakta att transporterna betydligt förenklas, om
byggnaderna placeras centralt på egendomen. G. B-r.
Byggnadsritning utarbetas vid alla byggnadsföretag
för att sedan tillsammans med övriga handlingar ligga
till grund vid utförandet av arbetet. Sedan byggnadens
utformning någorlunda bestämts i skissform, uppgöras
huvudritningar. Dessa utföras så gott som alltid i
skala 1: 100. Efter det att huvudritningarna utförts
eller, vilket är det bästa, innan dessa föreligga i
slutgiltigt skick, utföras nödiga arbets- och detaljritningar.
Dessa ritas i olika skalor beroende på huru invecklade
detaljerna äro m. m. De vanligaste skalorna äro
1: 50, 1: 20, 1: 10 och 1: 1. Vid arbetsplatserna
använder man ej originalritningarna utan kopior.
Därför måste ritningarna utföras på sådant papper, att
de kunna kopieras. Ofta utföras huvudritningarna på
väv, och särskilt gäller detta, om byggnaderna skola
uppföras på platser med byggnadsnämnd, där
väv-ritningar fordras för att läggas i nämndens arkiv.
I allmänhet kan man säga, att goda och
genomarbetade B. äro nödvändiga för åstadkommandet av en
god byggnad, och detta särskilt om denna skall
uppföras på entreprenad. G. B-r.
Byggnadssten, dels naturlig och dels konstgjord,
användes i stor utsträckning inom byggnadsindustrin.
Av de naturliga stensorterna är det framför allt granit,
kalksten, sandsten och skiffer, som komma till
användning. Murar, helt igenom murade med naturlig
sten, äro ganska sällsynta i våra dagar utom möjligen
till grundmurar. På grund av den stora
värmekapaciteten hos murar av naturlig sten åtgå stora
värmemängder för eldning, och trots detta bliva väggarna
sällan belt genomvärmda. Då naturlig sten kommer
till användning för väggkonstruktioner, blir det därför
mest såsom en beklädnad med bakmurning av annat
material, som har bättre värmeisoleringsförmåga.
Tegel är det mest använda av de konstgjorda
stenmaterialen.
Teglet, som är en produkt av bränd lera, tillverkas
enligt de svenska tegelnormerna i fyra format: 300 X
145x75, 250x120x75, 250x120x65 och 230X110X
62 mm.
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
