Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cement
Champinjon
Ju mörkare vätskan härvid blir, desto mera
humus-bemängd är sanden.
Sandens kornstorleksfördelning bör vara varierande
så att den ger en massa av önskad konsistens med
användande av minsta möjliga mängd bindemedel och
vatten. Vattnet bör vara rent och framför allt bör
man undvika vatten från torvmossar och kärr, vilket
kan vara humusbemängt. Samma egenskaper som
C. har, får även cementbruket i mer eller mindre
grad.
Cementbrukets hållfasthet är beroende dels av
cementets beskaffenhet, dels av
blandningsproportionerna och bestämmes av de påfrestningar konstruktionen
kommer att utsättas för. Ju mer vatten som användes,
desto porösare blir massan och ju sämre hållfasthet
uppnår man, såvida ej cementmängden ökas. Genom
minsta möjliga vattentillsats kan C. sparas utan att
hållfastheten minskas, förutsatt att massan packas väl.
Cementbruket äger god motståndsförmåga mot
av-nötning och är därför ett lämpligt
golvläggningsma-terial. Vidare äger cementbruket god väder- och
eldbeständighet. Vattentätheten är beroende av porositeten.
Genom förståndig sammansättning av bruket kan god
täthet erhållas. Härtill kräves i allmänhet en fet
blandning med ett överskott av fin sand. Preparat
finnas, genom vilkas tillsats vattentätheten kan ökas.
Betong är en blandning av cementbruk och sten.
Härvid kan cementbruket förekomma i sådan mängd,
att det omsluter stenarna och utfyller hålrummen
mer eller mindre fullständigt. De använda
materialier-nas beskaffenhet samt betongens sammansättning
rättar sig efter betongens användning. På grund av
betongens användning för en mängd olika ändamål
kräves särskilt beaktande i vart och ett fall.
Stenmaterialet kan utgöras av naturligt rundad
sten (singel) eller krossad sten (makadam). Beträffande
beskaffenheten bör fordringarna vara desamma som
för sanden, alltså lämplig kornstorleksfördelning samt
inga skadliga föroreningar.
Vid ali betonggjutning och särskilt vid mycket varm
väderlek, måste man se till att betongen efter
gjutningen hålles fuktig den närmaste tiden.
Betonggjutning får ej företagas vid lägre temperatur än -f 3° C,
såvida ej särskilda åtgärder vidtagas för att förhindra,
att vattnet i betongmassan fryser. G. B-r.
Cementkali, se Kalium.
Cementrör eller betongrör tillverkas av cementbruk
eller betong samt i olika former och dimensioner.
Mindre rör tillverkas av cementbruk, vanligen i
blandning 1 del cement och 2 y2 à 3 delar sand. Större rör
tillverkas av betong med finmakadam samt med en
cementmängd av c:a 300 kg pr m3 betong. Stora rör
brukar man armera och, då det gäller mycket stora
rör och kulvertar, gjutas dessa på platsen. Vid samman-
sättningen av betongen och cementbruket, som skall
användas för tillverkningen av betongrören, bör
tillses att detta blir sådant, att så täta rör som möjligt
erhållas. Om detta ej tillräckligt beaktas, kunna
rören på kort tid förstöras. En mängd
cementrörs-fabrikanter underkasta numera sin tillverkning en
frivillig kontroll, som utövas av Statens och Chalmers
provningsanstalter. Sålunda kontrollerade fabrikat
märkas, och genom att köpa kontrollmärkta rör
erhålla konsumenterna garanti för gott utförande. C.
böra helst undvikas i de fall, då rörledningarna komma
att utsättas för svavelhaltigt grundvatten.
Rörledningar, som skola föra syrehaltigt eller dyl.
spillvatten, böra helst ej utföras av C. G. B-r.
Centaurea, se Klint.
Centner = 100 skålpund. Se Mått och vikt.
Centrala kontrollföreningar, se Avkastningskontroll.
Centrala nervsystemet, se Nervsystem.
Centralanstalten för försöksverksamheten på
jordbruksområdet, se Lantbruksakademien, Kungl.
Centralförening, se Andelsförening och
Föreningsrörelse.
Centralkassa, se Föreningsrörelse och Jordbrukskassa.
Centralorganisation, De anställdas, se
Fackföreningsrörelsen. Sveriges Arbetares C, se Fackföreningsrörelsen.
Centrifug, se Separator.
Centrifugalpump, se Pumpar.
Cerealier, se Säd.
Champinjon, arter av släktet Psalliota, till skivlingarna
hörande svampar, vilkas fot är försedd med tydlig,
lös ring, däremot aldrig med »strumpa» vid basen.
Champinjon till höger, till vänster vit flugsvamp.
Obs. den olika anordnade kragen på foten.
Detta skiljer C. från vit flugsvamp, med vilken
ödesdiger förväxling lcan ske, då den senare är mycket
giftig. Hatten är köttig, och skivorna fria från foten, i
ungt tillstånd vita, senare av röd eller rödbrun färg,
slutligen svartbruna eller rent svarta, beroende på
sporstoftets färg, som är karakteristisk för dessa svampar.
C. förekomma i skogar, på ängar och betesmarker,
vägkanter o. s. v. i hela vårt land, några för övrigt
spridda över så gott som hela jorden. Vi ha hos oss
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
