Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Destillation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Destillation -
beredning av brända (destillerade) drycker, såsom
brännvin, cognac, visky m. fi.
Torrdestillation innebär, att man driver
upphettningen av ett icke flyktigt ämne så långt, att det
sönderdelas och avger gasformiga och flytande
beståndsdelar, vilket exempelvis äger rum vid kolning
av ved i ugnar. Vid milkolningen avstår man från att
tillvarataga destillationsprodukterna. O. S-g.
Destillerat vatten framställes i stor utsträckning i
särskilda destillatiossapparater (se Destillation), i
vilka vatten bringas till kokning genom upphettning
med något bränsle eller på elektrisk väg, varefter
vattenångan kondenseras i (vanligen) spiralformiga,
med kallt vatten kylda rör. På kemiska laboratorier
och inom kemiska industrier samt vid beredning av
läkemedel använder man mycket allmänt D. som
lösningsmedel, då det genom destillationen befriats från
föroreningar av lösta salter, kalk, järnföreningar,
organiska föroreningar m. m. Även vid noggranna
försök över växternas näringsbehov (kärlförsök,
vat-tenkulturförsök) är det nödvändigt att endast använda
D. eller därav beredda saltlösningar, enär
föroreningarna i vanligt vatten i många fall äro växtnäringsämnen
och därigenom kunna förrycka resultatet av
undersökningen. O. S-g.
Destruktion, förstörande. Det är författningsenligt
föreskrivet, att det som vid köttkontrollen icke kan
godkännas som tjänligt till människo- eller djurföda,
skall destrueras. Detta sker på olika sätt i Sverige,
beroende på varest beslagtagandet ägt rum. Vid en
del mindre köttbesiktningsbyråer eller slakterier
ned-gräves detsamma, ibland efter uppblandande med
kalk (nysläckt kalkmjölk eller osläckt kalk) eller
någon gång efter övergjutning med fotogen.
De kasserade delarna brukar man på sina håll
emellertid kompostera med det vid slakten tillvaratagna
maginnehållet och med stallgödsel. Detta
förfaringssätt kan dock ej anses hygieniskt. De i komposten
inblandade, sjukligt förändrade delarna, ofta
smittfö-rande, förstöras nämligen mycket långsamt. Då en
lantbrukare köper dylik gödsel, kan det inträffa, att
organdelar, infekterade med kastningsbakterier,
tu-berkelbaciller m. m., bli liggande ovan jord. Där
förtäras de helt eller delvis av råttor, kattor, hundar,
kråkor m. fi., vilka i sin tur då ha stora möjligheter
att bli smittspridare. Denna form av förstöring måste
anses vara förkastlig.
De offentliga slakthusen och kontrollslakterierna
samt en del privata firmor ha särskilt konstruerade
D.-apparater, i vilka de beslagtagna köttvarorna på
ett fullkomligt effektivt sätt destrueras. Det finnes
många olika typer, men huvudprincipen är
densamma. I en s. k. destruktor inläggas de kasserade
delarna, där de under högt tryck (3,5—4 atmosfärer =
- Diaphanoskop
c:a 140° C) fullkomligt sönderdelas och alla bakterier
eller deras sporer dödas. Vid denna procedur erhålles
dels tekniskt fett, som kan användas till beredning
av smörjoljor, tvål, såpa m. m., och dels köttmjöl,
som på grund av sin höga äggvitehalt samt sin halt
av kalk och fosforsyra, är ett lämpligt fodermedel
för ungsvin, höns, pälsdjur och hundar. Det kan
även med fördel användas vid fiskodlingsanstalter.
För nötkreatur, som utfodras med hö från kalkfattig
jord, är det lämpligt som tillskottsfoder. Driften av
en sådan D.-anstalt är emellertid dyrbar och lämnar
ofta nog ej önskat ekonomiskt överskott. O. B-t.
Detritusgyttja, se Lösa avlagringar.
Dexterboskap, se Nötkreatursraser.
Dextrin, se Kolhydrater.
Dextros, se Kolhydrater.
Diabas, se Bergarter.
Diafragma, se Mellangärde.
Diagnos, bestämning av sjukdom. Två sjukdomsfall
äro ju aldrig fullt lika. Vi sammanföra emellertid
likartade fall till en grupp, som vi kalla en bestämd
sjukdom. När man ställer D., gäller det att göra en
sådan klassificering. Härvidlag bygger man på de
symtom den sjuke företer. Vissa symtom äro
vanliga vid en sjukdom och sällsynta vid en annan etc.
I regel söker man nå fram till en D., som möjliggör
ett bestämmande av orsaken till sjukdomen. Om
man ej kan detta, talar man om en symtomatisk D.
En patient kanske har feber utan att man kan utreda
orsaken. Feber blir då en symtomatisk D. En riktig
D. är naturligtvis en förutsättning för en riktig
behandling. G. Dbg.
Diamant, se Mineral.
Diametertillväxt, ett träds tillväxt i grovlek. För att
utröna ett träds totala tillväxt måste beräkning ske
av dess tillväxt i höjd och i grovlek eller i
grundyta (genomskärningsyta) i stammens olika delar. Av
praktiska skäl mätes grundytetillväxten vid
brösthöjd, varjämte man söker ett uttryck för
stamformens förändring. Grundytetillväxten beräknas efter
D. Vanligen uträknas tillväxten i procent, varvid
medeltalet av de senaste tio årens tillväxt sättes i förhållande
till nuvarande diametern. Tabeller finnas. En enkel
400,
formel är Schneiders: pa = -där p„ är grund-
" nD "
ytetillväxtprocenten, n antalet årsringar på en cm
samt D diametern inom bark i cm. Se vidare Tillväxt.
Ii. L-k.
Dianthus, se Nejlika.
Diaphanoskop (frökontr.) är en apparat, genom vilken
man i genomfallande ljus hos vissa fröslag
(ängs-kavle, hundäxing m. fi.) kan utröna utan att skada
fröet, huruvida ett utbildat frö finnes innanför de
omslutande skärm- eller blomfjällen. H. W-e.
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
