- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
170

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikesrenar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dikesrenar

Diskonto

På vissa jordar kan det vara ändamålsenligt att ha
D. bevuxna med gräs för att därmed ge ökad stadga
åt dikeskanten. Gräset bör då ej tillåtas bli alltför
långt. Av vikt är att D. hållas så låga, att de ej hindra
ytvattenavrinningen från fälten. S. E-n.

Dikesskopa, se Torrläggning.
Dikesöga, se Torrläggning.
Dikning, se Torrläggning.

Dikningslagen av den 20 juni 1879 har numera ersatts
av 7 kap. i Vattenlagen av år 1918 med ändringar
år 1920 (se Vattenrätt).

Enligt Byggn.-Balken i 1734 års lag skulle bys
avloppsdike vara minst 4 y2 alnar brett, 2 alnar djupt
och y2 aln i botten samt grävas av delägarna enligt
deras andel i byn (se Bv). Då dike från högre belägen
bys åker mötte nedanför liggande bys åker, höll
vardera byn sitt dike, och mötte äng, fick nedanbyn
ej hindra avloppet samt måste själv leda vattnet
vidare över sin mark, om lutningen var sådan, att
ovanbyn ej behövde gräva nedom sin rågång. Måste
ovanby gräva dike över nedanby till nytta även för
denna, bestämde domaren vid tvist
dikningsskyldig-heten efter varderas behov och nytta. Å. E-d.

Dilamm, se Fåravel, Fårens utfodring och
Köttkvalitet.

Dill (Anethum graveolens), en ettårig flockblomstrig
ört med findelta blad och gula blommor,
hemmahörande i södra Europa och Orienten, har på grund av
sin starka arom sedan fjärran tider spelat en roll som
krydda och därför odlats redan i forntiden. Antingen
begagnas hela växten i spätt tillstånd eller också
blomställningarna, s. k. dillkronor, i blomnings- eller
tidigt fruktstadium. I förra fallet måste man så om
flera gånger under sommarens lopp, och av betydelse
är att fröet kräver riklig fuktighet för groning.

H. G. S.

Dillpion, se Pion.

Diluviala avlagringar kallas i utländsk litteratur
avlagringar från istiden. Diluvium- eg. syndaflod.
Moränbildningar räknas dock ej hit utan endast i vatten
sedimenterade jordarter. Diluvial-lera motsvarar vår
glaciala lera och diluvial-sand våra isälvsavlagringar.

S. J.

Dimensioneringstabell. Dylika tabeller upprättas för
beräkningen av rördimensionernas storlek vid
grund-vattenavledning, dränering, samt vid
dagvattenav-ledning. Uppgifterna i D. grunda sig på per
tids-och ytenhet avrinnande största vattenmängd samt
på vattenhastigheten i rörledningarna vid olika stor
sektionsarea och olika fall. H. FI.

Dimcnsionsavvcrkning är den avverkningsform, då
avverkning företages av alla de träd inom ett
visst område, vilka uppnått en viss dimension,
vanligen bestämd efter diametern vid brösthöjd i

tum eller cm eller rotstockens grovlek i lilländan,
t. ex. träd, som ger minst 16’ x 8". Enär vid
dimensionsavverkning, som ofta även benämnes
dimen-sionsblädning, hänsyn ej tages till trädets tillväxt,
plats i beståndet eller betydelse för beståndets
utveckling, är denna schablonmässiga avverkningsform
mycket irrationell. I det likåldriga beståndet är det i
regel de mest utvecklingsbara stammarna, som
uppnått den bestämda dimensionen, och efter en sådan
avverkning komma undertryckta och i övrigt
efterblivna träd, oftast granar, att kvarstå, vanligen i
ojämnt bestånd. Förr var D. mycket vanlig, och
stora områden med kvalitativt undermåliga bestånd
vittna om användningen av denna avverkningsmetod.
I mån som skogsvårdens begrepp alltmer trängt
igenom, har metoden övergivits, och i många fall är
den såsom stridande mot god skogsvård i olika
skogsvårdslagar att anse såsom förbjuden. R. L-k.
Dimfrost, se Nederbörd.
Dimma, se Fuktighet.
Dinkel (vete), se Vete.
Diopter, se Fältmätning.
Diorit, se Bergarter.
Diploid, se Cell och Ärftlighetslära.
Diplokock, se Bakterier.

Diplokockinfektion (kalv), se Kalvsjukdomar.
Direktdrivning, se Skördemaskiner.
Disakarider, se Kolhydrater.

Diskmaskiner användas i mejerierna dels för
diskning av transportflaskor, dels för diskning av
glasflaskor för konsumtionsmjölk. I D. föras flaskorna
automatiskt genom maskinens olika avdelningar.
Diskningen sker i olika moment. I princip urskiljas
följande behandlingar: 1. ursköljning med kallt eller ljumt
vatten, 2. spolning med varm (event. kokhet)
rengöringsvätska och 3. eftersköljning med kallt vatten, för
glasflaskor och transportflaskor med kokhett vatten. I
större D. äro dessa behandlingsmoment uppdelade i
t. ex. flera spolningar med först stigande och sedan
fallande temperatur.

Vid diskning av glasflaskor är en jämn och relativt
långsam temperaturförändring nödvändig, för att
spänningen i glaset skall bliva så liten som möjligt
och därigenom bräckaget mindre.

De mindre maskinerna utföras ofta runda, de taga
då minsta platsutrymme. Större maskiner äro vanligen
rektangulära. D. användes även vid sjukhus, kaserner,
restauranger etc. E. C-g.

Diskontering, se Bankräkning, växellån.
Diskonto är den förskottsränta för tiden intill växelns
förfallodag, som avdrages av diskontören. Allt efter
läget på kapitalmarknaden stiger eller faller
låneräntan, och regulatorn härvidlag är riksbanken (resp.
motsvarande centralbank i andra länder), som höjer

170

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free