Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domänstyrelsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Domänstyrelsen -
I fråga om den lokala skogsförvaltningen är landet
(1937) indelat i tio distrikt med var sin överjägmästare
som chef. Denne utgör mellaninstans mellan D. och
de mindre förvaltningsenheterna, reviren. Dessa, 97
till antalet, förestås av jägmästare, vilka ombesörja
den omedelbara skogsförvaltningen var och en inom
sitt revir. Revir är indelat i bevakningstrakter, envar
under uppsikt av en kronojägare, som enligt
jägmästares bestämmande utövar ledningen av där
förekommande arbeten. Till skogsförvaltningens personal hör
bl. a. även skogstaxatorerna, jägmästare, f. n. (1938)
till antalet 8 med uppgift att planlägga och leda
upprättandet av hushållsplaner med
avverkningsberäkningar samt att verkställa värdering av egendom för
inköp eller försäljning.
Den lokala skogsförvaltningens personal benämndes
tidigare med ett ord skogsstaten. Denna, som fick sitt
namn 1838, härleder sig från det år 1638 inrättade
riksjägmästareämbetet och den då bildade
jägeri-staten.
Den lokala jordbruksförvaltningen handhaves under
D:s ledning av ett antal domänintendenter*.
Rörande domänfondens ställning, se Domänfonden.
D:s egen omkostnadsstat slutade för 1937 på 1 340 531
kronor, varav personalkostnader 1 015 505 kronor.
Summa personalkostnader för hela domänverket
utgjorde 7 480 614 kronor. E. W-n.
Domänverket, se Domänstyrelsen.
Dopplerit, en kemiskt utfälld ren humus, i färskt
tillstånd en tät, amorf, mjuk massa, till färgen mörkbrun;
vid torkning krymper den starkt och blir en hård,
glänsande svart substans med glasigt brott. H. O-d.
Dorking, se Hönsraser.
Doronicum, se Gemsrot.
Dosering. Vid uppschaktning av diken och kanaler
samt byggande av vallar, t. ex. vid
invallningsföre-tag, måste sidorna, slänterna, till förhindrande av
ras ha en viss lutning. Denna lutning kallas D. eller
släntlutning. D. angives vanligen genom förhållandet
mellan lutningens höjd i lodrät riktning och bredd i
vågrät riktning. En D. av t. ex. 1:1 angiver således,
att släntlutningens höjd, dikesdjupet, är lika med
släntens bredd i vågrät riktning. En D. av 1: 1,5
betyder, att denna senare bredd är lika med 1,5 ggr
dikesdjupet o. s. v. I förra fallet blir dikets dagbredd
2 ggr djupet + bottenbredden, i senare fallet 3 ggr
djupet + bottenbredden. D:s storlek bör anpassas
efter bl. a. dikesdjupet, jordens motståndsförmåga
mot erosion, vattenhastigheten etc. Sålunda bör
svagare sidolutning tagas vid större dikesdjup, i jord
som lätt är utsatt för erosion, vid större
vattenhastighet etc. H. FI.
Douglasgran (Pseudotsuga Dougtasii el. mueronata)
är ett i nordvästra Nordamerika hemmahörande barr-
- Driftskonfroll
träd, som kan nå en höjd av 80 m och som i
ursprungslandet är ett viktigt skogsträd på grund av sin stora
användbarhet, bl. a. till master, och sin snabba
växt. D. är införd till Europa både som prydnadsträd
och för skogsplantering. Kottarna äro ettåriga,
hängande, med långt utskjutande täckfjäll. H. G. S.
Doxtrin, se Kolhydrater.
Draba, se Nagelört.
Drag, se Biskötsel.
Dragare. I Sverige användas huvudsakligen hästar
som D. Enl. husdjursräkningen 1932 funnos 531 000
hästar över 3 år gamla, medan antalet oxar endast
var 13 000 st. I undantagsfall användas även kor
och tjurar som D. Angående bedömning av
arbetshästar, se Exteriörbedömning. I. J-n.
Dragjord, se Frysjord.
Dragon, se Artemisia.
Dragskopa, se Mullskopa.
Dränk, se Fabriksavfall.
Drav, se Fabriksavfall.
Drickesho användes för djurens vattning. Som vattnet
lätt förorenas i vanliga hoar, hava automatiska hoar
allt allmännare kommit i bruk. Härigenom kan även
smittspridning från djur till djur förhindras. Vanligen
användes dock gemensam ho för två intill varandra
stående djur. Konstruktionen möjliggör, att vatten
släppes in i men ej ut ur hon. Vanligen slutes
tilloppsöppningen av en ventil, då vatten ej inströmmar.
Automatisk vattning utnyttjas numera ej blott för
hästar och nötkreatur utan även för får, svin och
höns. J. Ax.
Dricksvatten, se Vatten.
Dricksvattenrening, se Vatten.
Driftsbyrå, se Lantbrukssällskap, Sveriges Allmänna.
Driftskapital, se Lantbrukskapital.
Driftskontroll utövas i jordbruket för att hålla
företagets ledare i kontakt med rörelsens gång. Den
dagliga kontrollen är huvudsakligen av teknisk art och
befattar sig främst med att övervaka kvalitet och
prestation vid det arbete, som utföres av underordnad
personal. Av mera vidsyftande natur är den
räken-skapsmässiga D. Den senare har väsentligen följande
uppgifter, vilka samtliga fyllas med bokföringens
hjälp, nämligen att fastställa 1. storleken av
inkomster och utgifter, 2. storlek, sammansättning och
förändringar av tillgångar och skulder, 3. företagets
bärighet, 4. hur det uppnådda ekonomiska resultatet
kommit till stånd samt 5. att registrera
produktionens tekniska resultat och att lämna underlag för
kalkyler. För kontroll av inkomster och utgifter
fordras endast att man för kassabok. Dylik borde
finnas hos varje jordbrukare. För analysering av
driftsresultatet är visserligen en kassabok icke
tillräcklig, men vid deklarationen, som för jordbrukets
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
