Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Driftsstatistik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Driftsstatistik
Driftssystem
lantbrukskapitalets storlek och sammansättning,
arealanvändning, hektarskördar, mjölkmängd per ko,
arbetsförbrukning etc. —- dels karakteristiska och
betydelsefulla siffror ur de ekonomiska räkenskaperna.
— ss. uppnådda à-priser, bruttoavkastning i kr. per
ha av olika produktgrupper, driftskostnader per ha
uppdelade på olika undergrupper, ss. arbetslöner,
konstgödsel, utsäde, foderköp, byggnads- och
inventarieunderhåll m. m. — D. för ett större antal egendomar
publiceras årligen i den av Lantbruksstyrelsen
utgivna serien, Räkenskapsresultat från svenska
jordbruk, vilken är byggd på vid landets bokföringsbyråer
insamlat räkenskapsmaterial. G. Rbg.
Driftssystem betecknar de huvudprinciper, efter vilka
ett jordbruksföretag är organiserat. Jordbrukets
uppgift är att med understöd av växterna, husdjuren,
mänskligt arbete, maskiner, redskap och byggnader
m. m. nyttiggöra de produktiva krafter, som äro
bundna vid marken. Utnyttjandet kan ske på mycket
skiljaktiga sätt och med varierande intensitet.*
Vilket D. som väljes bestämmes å ena sidan av de
naturliga förutsättningarna med hänsyn till markens
beskaffenhet, dess lutning och fuktighetsförhållanden,
temperatur, nederbörd o. dyl. Å andra sidan inverka
de ekonomiska förutsättningarna i form av dels
tillgång på jord och arbetskraft, dels kommunikationernas,
konserveringsteknikens, förädlingsindustriens och
jordbruksteknikens utveckling samt sist, men inte minst,
förhållandet mellan prisen på jordbrukets produkter
och produktionsmedel. De produkter, som lova att
skänka brukaren största möjliga netto med hänsyn
till nyssnämnda villkor, produceras i den
utsträckning, som synes ställa sig ekonomiskt mest fördelaktig.
D. kan växla synnerligen starkt inom ganska
begränsade områden. I vårt land råder ju sålunda en mycket
stor skillnad mellan det D., som i Norrland utbildats
i och för markens huvudsakliga utnyttjande medelst
foderodling och boskapsskötsel, och de sydsvenska
slättbygdernas högt uppdrivna jordbruk med
vete-och sockerbetsproduktion som framträdande grenar. I
intetdera området blir det dock fråga om en
fullständigt ensidig animalie- eller vegetabilieproduktion.
Även vid landets nordligast belägna jordbruksföretag
förekommer en viss odling av grödor direkt avsedda
som människoföda. Inom det sydsvenska jordbruket
bedrives som regel även en omfattande
animaliepro-duktion. De allra flesta D. utmärka sig för en blandad
produktion. Växtodling, husdjursskötsel och även
skogsbruk äro sammanflätade till ett organiskt helt,
med vars hjälp största effektivitet hos
produktionsapparaten anses bli uppnådd. Växtodlingen har sitt
egentliga arbetsbehov förlagt till sommaren,
husdjurs-skötseln åter har, vid utsträckt betesgång på
sommaren, sitt största arbetsbehov på vintern. Vid denna
tid är det också, som skogens behov av arbetskraft
gör sig särskilt gällande. Ett D., i vilket alla de tre
nämnda grenarna ingå, har största utsikt att väl
utnyttja sin arbetskraft, d. v. s. att hålla
arbetskostnaderna per producerad enhet låga. Husdjursskötseln
samverkar med övriga grenar genom att förädla en
stor mängd eljest icke realiserbara fodermedel,
producerade inom växtodlingen, samt genom att leverera
dragkraft till denna och skogen. Växtodlingen
nyttiggör den efter djuren fallna gödseln. Inom
husdjursskötsel och växtodling var för sig uppträda även
skilda grenar i form av olika djurslag och grödor.
Samtliga tillgängliga foderkällor äro t. ex. icke ägnade
att tillgodogöras av nötboskapen. Det blir då
fördelaktigt att insätta andra djurslag ss. får, svin och
fjäderfä, vilka med större fördel tillgodogöra sig resp.
fodermedel. På så sätt kan det totala utbytet av
fodret förbättras. Inom växtodlingen framdrives
vanligen ett flertal olika grödor. Anledningen härtill är dels
den, att arbetsbehovet under sommaren härigenom
kommer att bredas ut i tiden, vilket medför bättre
arbetsekonomi, dels att jordens fruktbarhet lättare
vidmakthålles om olika grödor odlas i omväxling med
varandra.
Vanligtvis är en blandad produktion att föredraga.
Extrema förutsättningar för jordbruket kunna dock
motivera ett ensidigt utvecklat D. Exempel härpå
erbjuda bl. a. de australiensiska fårfarmerna, där hela
produktionen är bunden till fårskötseln, enkannerligen
ullproduktionen. Orsakerna till att detta D. uppstått
äro av såväl naturlig som ekonomisk art. De
ifrågavarande trakternas klimat utmärker sig för stor
regnfattigdom, vilket skänker fåren ett försprång framför
andra djurslag både på grund av deras små anspråk på
vatten för eget bruk och på grund av deras förmåga att
kunna livnära sig på en mycket sparsam vegetation.
Vidare äro transportmöjligheterna sådana, att endast
ullen med rimliga kostnader kan fraktas till
handelsplatserna. Fårköttet, som icke tål frakten, har ett
mycket ringa värde. — Andra exempel på ensidigt
D., utvecklat huvudsakligen till följd av de naturliga
förutsättningarna, finner man t. ex. i den amerikanska
västerns stora vetefarmer och i vårt eget norrländska
jordbruk. En hög grad av specialisering visa också
de exempel på kreaturslöst jordbruk, som förekomma
bl. a. i Skåne, samt de storföretag på
trädgårdsskötselns område, vilka återfinnas i närheten av stora
konsumtionscentra. I de senare fallen ha resp. D.
kommit till stånd genom de ekonomiska villkorens
påverkan. Det kreaturslösa jordbruket har här i
landet sin egentliga rot i svårigheten att uppdriva
ladugårdsskötare. De nämnda trädgårdsodlingarna ha
vuxit upp stimulerade av de goda
avsättningsmöjligheterna för färska grönsaker. — Några recept på ett
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
