Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dråsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dråsa
Dräneringsrör
baljväxter genom att baljorna öppna sig. Genom
drösning kunna stora förluster uppkomma, särskilt
naturligtvis om skörden blir försenad eller om i ett
biandbestånd sorterna mogna på olika tid.
Benägenheten för drösning är stor hos vissa arter t. ex. lupin;
hos olika sorter av ett och samma sädesslag kan den
vara mycket olika. H. O-d.
Dråse kallas en hög av blandning av agnar och kärna,
som erhålles vid tröskning. H. O-d.
Dräktighetsdiagnos, se Dräktighetsundersökning.
Dräktighctstid, se Fosterutveckling.
Dräktighetsundersökning. I och med att ett hondjur
blivit befruktat inträder mer eller mindre hastigt
vissa fysiologiska och anatomiska avvikelser från
icke dräktiga tillståndet, s. k. dräktighetstecken, vilka
mer eller mindre tydligt giva sig tillkänna. Hit höra
upphörd brunst, nedgång i mjölkproduktionen, lugnare
temperament och ökad foderlust (sto och sugga),
ökning i bukomfånget och i vissa fall ökning av juvret.
Då emellertid dessa tecken på dräktighet i de flesta
fall äro mycket osäkra — speciellt på tidigt stadium —
och då en tidig dräktighetsdiagnos är av mycket stor
betydelse för en fortlöpande fruktsamhetskontroll
inom nöt- och hästaveln, är av synnerligen stor
betydelse, att betäckta kor och ston snarast möjligt
underkastas en D. En sådan utföres hos både ko och
sto bäst och säkrast genom undersökning av
könsorganen genom ändtarmen, då det för veterinären i regel är
möjligt att redan efter 6—8 veckor, ja, i vissa fall
t. o. m. tidigare sätta säker diagnos. Denna grundar
sig på de förändringar, som äggstockar och livmoder
undergått i samband med fosterutvecklingen. När
sådan undersökning utföres av sakkunnig person,
innebär den praktiskt taget ingen fara för kastning.
Hos sto kan i vissa fall starkt fyllda grovtarmar
försvåra utpalperingen av könsorganen, varför
undersökningen kan behöva upprepas. För detta djur har
man även utbildat en metod för D. genom inspektion
av yttre livmodermunnen, vilken dock ej ger så säkra
resultat, som undersökningen genom ändtarmen. —
Sedan några år tillbaka finnes för stoets
vidkommande en metod utarbetad, som grundar sig på
påvisandet av könshormon i blod eller urin från det
dräktiga djuret. Under tiden från 42—120 dagen
håller det dräktiga stoets blod i regel så stora
mängder av könshormonet prolan (se Endokrina körtlar),
att detta kan påvisas genom insprutning av blodserum
på lämpliga försöksdjur, vanligast ännu ej könsmogna
vita moss. Om blodprovet tages under tiden 49—84
dagen, har man kunnat nedbringa felprocenten till två.
Efter 120:de dagen håller det dräktiga stoets urin
könshormonet follikulin, och detta kan påvisas antingen
vid kemisk undersökning av urinen eller vid
insprutning av försöksdjur. Hormonal D. på sto utföres av
Statens Veterinärbakteriologiska Anstalt, Stockholm,
och av Malmöhus läns Hushållningssällskaps
laboratorium, Malmö. N. L.
Dränering. Sänkning av grundvattenytan genom
täckta ledningar benämnes i Sverige stundom
dränering, stundom täckdikning. Då ordet dränering
vunnit internationell spridning och då ordet
»täckdikning» ur språklig synpunkt torde vara en mindre
lycklig benämning på täckt dikning, synes
beteckningen D. vara att föredraga. Se Torrläggning. H. FI.
Dräneringsavstånd, se Torrläggning.
Dräneringsdjup, se Torrläggning.
Dräneringsfond. För att genom jordförbättring
befordra livsmedelsproduktionen grundades under
världskriget en fond, ur vilken räntefria lån till dränering
utlämnades, dräneringsfonden. Vid världskrigets
upphörande indrogs denna fond. H. FI.
Dräneringsplan, se Torrläggning.
Dräneringsrör av tegel för täckt avdikning utgör för
mineraljord det lämpligaste dikningsmaterialet.
Enligt år 1937 fastställd standard skola i Sverige
dräneringsrör av tegel hålla följande dimensioner angivna
i millimeter,varvid dock vissa exakt angivna toleranser
förekomma.
Inre diameter1 Maximal
tilllåten diameterskillnad Rörväggens tjocklek Längd
min. max. min. max.
40 42 4 10 300 312
50 53 5 12 300 312
60 64 6 13 300 312
75 80 7,5 14 300 312
100 106 10 16 300 312
125 133 12,5 18 300 312
150 159 15 20 300 312
175 186 17,5 22 300 312
200 212 20 24 300 312
1 Inre diameter:
största diametermått + minsta diametermått.
2
Beträffande kvaliteten gäller bl. a. att godset skall
bestå av likartad massa samt vara fritt från
främmande beståndsdelar, såsom småsten, kalk- och
svavelkiskorn. D. skola vara väl brända, så att de i
torrt tillstånd vid hammarslag giva ren klang. Inre
ytan skall vara slät och fri från ojämnheter, som
kunna hindra vattenföringen. Rören skola ock vara
frostbeständiga. Provning av dräneringsrörs
beskaffenhet och lämplighet ifråga om mått,
frostbeständighet, godsets volymvikt, fuktighetshalt,
vattenabsorption och böjhållfasthet utföres av Statens
Provningsanstalt i Stockholm eller Chalmers Prov-
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
