Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dräneringsrör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dräneringsrör
Dyckert
ningsanstalt i Göteborg. Närmare uppgifter om för
svensk standard för dräneringsrör av tegel gällande
bestämmelser torde kunna erhållas genom
hushållningssällskapen. H. FI.
Dräneringssystem, se Torrläggning.
Dräng, se Jordbruksarbetare.
Driitt, ett tvärgående föreningsträ mellan skaklar
eller fäst vid vagnsstången, förmedlande dennas
fästande vid fordonets underrede. Både vid enbet och
paranspänning brukar D. fästas med en krok vid
underredet. D. förmedlar gaffelns bromsverkan särskilt på
släddon, då den i utförsbackar pressas ned under
medarnas brätten. E. Å-m.
Drög, grov arbetskälke för dragare.
Dröglapp, se Exteriörbedömning.
Drönare, se Biskötsel.
Drösa, se Dråsa.
Dubbel bokföring, se Bokföring.
Dubbelhässja, se Hässja.
Dubbellår, dubbelländ kallas en hos nötkreatur
förekommande onormalt kraftig utveckling av kors- och
lårmuskulaturen. En tydlig fåra uppkommer mellan
korsets och lårets muskler (glutéerna och biceps), och
det är denna fåra, som givit upphov till benämningen
D. Oftast är skelettet ovanligt fint och en del av
kroppens långa ben, särskilt lårbenet, kortare än
normalt. D. är en defekt, som anses vara ärftligt
betingad. Kalvar med D. böra därför slaktas och icke
uppfödas till avel. I. J-n.
Dubbelspårmotor, se Elektriska motorer.
Dubbelsuperfosfat, se Fosforsyregödselmedel.
Dumkoller eller koller, se Nervsystemets sjukdomar.
Dungjord, se Jordarter.
Duraluminium, se Metall.
Durka, se Körning.
Duroc-Jersey, se Svinraser.
Durrali eller morhirs (Aridropogon halepensis (L.)
Brot.), ett manshögt gräs med yvig vippa, något
påminnande om hirsarterna, hörande till samma grupp av gräs
som sockerröret, allmänt odlad i varmare länder i
flera olika kulturformer; en sådan är ett viktigt
sädesslag och utgör i stora delar av Afrika negrernas
förnämsta föda, en annan har i likhet med
sockerröret sockerrik saft, varav socker och brännvin
beredes. H. O-d.
D-vitamin, se Vitaminer.
Dvärgbjörk, se Björk.
Dvärghöns, se Hönsraser.
Dvärgrost, se Kornrost.
Dvärgstrit. Under detta namn döljer sig ett flertal
små stritar av 4—5 mm längd. Några av dem utmärka
sig genom en karakteristisk teckning å den gulgröna
hjässan och pannan: tre par svarta fläckar, av vilka
de båda mellersta ha form av två transversella streck.
De övriga äro runda. Man trodde länge att så
tecknade stritar utgjorde en och samma art (Cicadula
sexnotata Fall.). Numera har denna uppdelats i flera,
varvid det visat sig att den vanligaste bör kallas
C. laevis Ribaut. Tillsammans med stritar av detta
utseende förekommer också andra, av vilka den
randiga dvärgstriten (Deltocephalus striatus L.)
är den allra vanligaste. Denna är gulgrå med mörkare
skugglika fläckar på täckvingarna. På halsskölden
märkas 5 smala, vita längsränder. D. förekomma i 2 eller 3
generationer, men alla utvecklingsstadier kunna
samtidigt anträffas. Insekterna sticka in sina ägg under
huden på sädesslagens eller gräsens blad. Larverna
uppehålla sig sedan helst på de allra spädaste gröna
delarna. På höstsäden och i synnerhet på vetet
uppkomma under tillväxten karakteristiska symtom, i
det bladslidorna, särskilt de allra översta, bli mer eller
mindre röd-rödblå, svälla upp och erhålla en
vaxartad, gråaktig beläggning. Axen har samtidigt svårt
att gå ur slidorna och bli även illa matade. Man har
benämnt denna sjukdomsform »slidsjuka». I vårt
land har denna iakttagits upprepade gånger. Särskilt
svår var den år 1918 i Östergötland, där betydande
arealer vete då fullständigt ödelades. Befinner sig ett
spirande vårsädesfält, särskilt korn, intill ett härjat
veteskifte, kunna stritarna gå över från detta och
angripa vårsäden successivt från fältets kant inåt.
I dylika fall kunna stritarna lätt oskadliggöras genom
att köra över den angripna zonen med tung vält eller
bespruta den med nikotinvätska eller annat
kontaktgift. D:s biologi ävensom deras inflytande på
värdväxterna har ännu ej till fullo utforskats. A. T.
Dvärgträd kallas fruktträd, som förädlats på en mera
småvuxen grundstam. Mestadels rör det sig om äpple
med underlag av paradisäpple och päron med kvitten
eller stundom hagtorn som underlag, och stammen
hålles i allmänhet vid omkr. % m höjd. D. kommo
på 1880-talet mycket i bruk hos oss, emedan de börja
bära tidigare än stamträd och därför att frukten är
mindre utsatt för att falla av vid blåst. Även är ju
frukten bekvämare tillgänglig. D. ha emellertid en
ganska kort livstid, och man sätter dem gärna
omväxlande med stamträd för att kunna taga bort dem,
då dessa börja bära. En olägenhet med D. är också
att det är svårt att komma åt att hålla jorden ren
mellan och under dem. D. av plommon kunna erhållas
genom ympning på myrobalan (Prunus cerasifera)
och av körsbär på weichsel (P. Mahaleb), men sådana
användas mera sällan, emedan dessa fruktträd likväl
ej bruka nå större höjd. H. G. S.
Dvärgvete, se Vete.
Dvärgvide, se Pil.
Dy, se Humus och Jordarter.
Dyckert, se Spik.
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
