- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
181

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dymling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dymling

Dött foster

Dymling insättes i väggar av liggande timmer och
har till uppgift att hindra träets vridning. D.
utgöras av trä samt inpassas väl och placeras vanligen
på 60 à 80 cm avstånd samt nära intill knutar och
öppningar i väggarna. G. B-r.

Dyn, se Lösa avlagringar.
Dynamit, se Sprängämnen.

Dynamometer betyder kraftmätare och användes för
att mäta en mekanisk kraft eller den effekt, en sådan
åstadkommer. I lantbruket användes D. mest för att
bestämma dragkraften vid körning. Den enklaste
formen består av en fjädervåg med visare, som
kopplas mellan redskap och dragkrok. Som alla fjädervågar
kan denna D. med tiden bliva missvisande och måste
då justeras.

Det finnes även självregistrerande dragkraftmätare
försedda med anordningar för grafiskt
upptecknande-av kraftåtgången under körning.

Uppmätning av roterande dragkraft sker vanligen
genom broms-D. Vid denna kan den effekt, som
överföres från en kraftmaskin, uppmätas därigenom,
att några bromsblock anbringas kring den drivna
axeln, så att de till följd av friktionen skulle
kring-vridas med denna, om de ej hindrades därifrån genom
i motsatt riktning verkande vikter, placerade i yttre
ändan av en vid blocken fästad hävstång. Även andra
utföranden av broms-D. finnas. N-g.

Dyngerkalk, se Kalk.
Dynt, se Köttkontroll och Nötdynt.
Då (Galeopsis) är ett släkte bland de läppblomstriga,
vars arter äro ettåriga örter med motsatta, ganska
stora blad, av vilka två kunna bli rätt besvärliga
ogräs på fet och mullrik jord, nämligen hampdå
(G. speciosa) med i gult och violett tecknade blommor

Då, Hampdå.

samt nässel- eller röddå (G. Tetrahit). Av mindre
betydelse äro G. bifida och på magrare jord G.
Lada-num. H. G. S.

Dàdra (Camelina) är ett släkte av ettåriga
kors-blomstriga örter med pillikt stjälkomfattande blad,
ljusgula blommor och mer eller mindre päronformiga
skidor. En art, oljedådra (C. Alyssum eller sativa)
odlas i sydligare länder, dock förr mera än nu, som
olje-växt, och både den och ett par andra arter förekomma
rätt mycket som ogräs i sädes- och linåkrar. H. G. S.
Dårrepe (Lolium temulentum) är ett till samma
familj som raj gräset hörande ettårigt gräs, som ehuru
rätt sällsynt förekommer bland vårsäd i de södra
landskapen samt på Öland och Gotland. I dess frön
lever en giftig svamp (Endoconidium lemulentum), såsom
det synes dock utan att ha egentlig parasitkaraktär och
såvitt man vet ständigt tillstädes. Denna kan framkalla
förgiftning med yrsel, kräkning o. s. v. H. G. S.

Däckel, se Seldon.
Dämning, se Kolning.
Dödbränd, se Kalk.
Dödhår, se Ull.

Dödsbringande anlag, se Letala anlag.
Döleras, se Nötkreatursraser.
Dome, se Hopfogning av virke.

Dött foster. Det inträffar tämligen ofta, att fostret
dör, innan dräktighetstiden är tillända. Detta kan
ske vid vilken tidpunkt som helst av
dräktighets-perioden. Om fostret dör närmaste tiden efter
befruktningen, följer ofta en upplösning och resorption
genom livmoderslemhinnan. Dör fostret på senare
tidpunkt, inträffar antingen abort, eller ock kan
fostret bli liggande kvar i livmodern. Härvid kan
fostret undergå tre skilda omvandlingsprocesser.

1. Mumijiering eller bildning av stenfoster, då
fostret undergår en intorkningsprocess. Detta
inträffar mestadels, om fostret dör på relativt tidigt
stadium i dräktighetsperioden, och en förutsättning
är, att livmodermunnen ej öppnar sig, så att bakterier
den vägen kan tränga in. Lidandet diagnostiseras i regel
vid dräktighetsundersökning. Behandlas genom
utkläm-ning av gul kropp ur äggstocken. Lyckas dock ej alltid.

2. Maceration eller nedsmältning av fostrets
mjukdelar till en varliknande massa, i vilken
skelettdelarna ligga fria. Lidandet medför ofta en kronisk
livmoderinflammation och sterilitet. I vissa fall
kvarstår mycket lång tid symtom på lidandet i form av
flytning, i andra fall sker en hastig tömning av livmodern.

3. Förruttnelse undergår fostret i regel i sådana fall,
då livmodern öppnar sig för förlossning eller abort,
men fostret av en eller annan anledning ej kan drivas
ut. I vissa fall uppstår gasbildning i fostret
(emfysema-töst foster), vilket i hög grad försvårar förlossningen
och medför mycket stor risk för modern. N. L.

181

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free