Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektricitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektricitet
Elektricitet
koppartrådar. När ankaret roterar mellan polerna av
en stark elektromagnet, induceras i trådarna en elektrisk
ström (fig. 1). Trådarnas ändar äro kopplade till
kommutatorn, varifrån strömmen tas ut genom två
kon-taktborstar. Strömmen till magneterna levereras av
generatorn. Den här i korthet beskrivna generatorn
är en likströmsgenerator.
Även en växelströmsgenerator består av en
roterande del, rotorn, inbyggd i en fast järncylinder,
statorn (fig. 2). På rotorn finnas ett antal elektromagneter,
lindade så, att de yttre polerna äro omväxlande
nordpoler och Sydpoler. Strömmen till dessa magneter
kommer från en likströmsgenerator. På statorns insida äro
infällda koppartrådar, som äro hopkopplade med
varandra. När magneterna passera förbi
statorlindnin-garna, induceras i dessa strömmar, vars riktningar äro
olika, allteftersom en nordpol eller sydpol passerar
förbi. Den tid, som förflyter mellan två växlingar,
kallas en period. Inlägges i statorn mellan den på
figuren tecknade ledningen två andra ledningar, erhålles
en trefas växelström, vars växlingar i förhållande
till varandra äro förskjutna en tredjedels period.
Man kan lätt påvisa, att en elektrisk ström
åstadkommer ett magnetiskt kraftfält. Sålunda har en
spiralformigt lindad strömledning (en solenoid) samma
egenskaper som en stavmagnet med poler vid solenoidens
båda ändar. Nordpolens läge kan bestämmas genom att
med högra handen fatta om solenoiden med fingrarna
i strömmens riktning. Tummen kommer då att peka
åt nordpolen. Om en järnkärna av mjukt järn införes i
solenoiden, förstärkes den magnetiska kraften. Man
har erhållit en elektromagnet. Då en elektrisk ström
ger upphov till magnetiska krafter, förstår man, att
den måste påverkas av en närbelägen magnet (jfr
Magnet). Detta har man använt i elektriska motorer
och i många mätinstrument. Av mätinstrumenten
finnas två huvudtyper. Antingen är en liten tråd-
Liks t rom.
Elektricitet. Fig. 1. Generator för enkel växelström.
Elektricitet. Fig. 2. Trefasväxelströmsgenerator och
motor. (En punkt betyder att strömmen går mot
läsaren, ett kors att strömmen går från läsaren.
Generatorn till vänster, motorn till höger.)
slinga, genom vilken strömmen ledes, upphängd mellan
polerna av en hästskomagnet, eller också är en
magnetnål upphängd mellan polerna av två solenoider, genom
vilka man leder strömmen. De rörliga delarnas utslag
motverkas av fjädrar. Ju större strömstyrkan är, ju
större blir utslaget. Detta avläses sedan på en skala.
En likströmsmotor är i princip byggd på samma
sätt som en likströmsgenerator. Strömmen ledes över
borstarna in i ankarets ledningar. Därvid uppkommer
ett magnetfält, och genom växelverkan mellan detta
och statorns fält kommer ankaret att rotera i motsats
riktning mot den av pilen angivna (fig. 3). Av
växelströmsmotorer finnas flera konstruktioner. I den
kanske mest använda äro på rotorns cylinderyta
inlagda ett antal kopparstavar, vars ändar äro
sammankopplade genom en kopparring (fig. 4). Ledes en
trefas växelström genom statorns ledningar, uppkommer
ett roterande magnetfält. I rotorns kopparstavar
induceras strömmar, som ge upphov till ett magnetfält.
Genom växelverkan mellan detta och det roterande
fältet tvingas rotorn att rotera. (Jfr Elektriska
motorer.)
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
