- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
212

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Exteriörbedömning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Exteriörbedömning -

äro mycket vanliga, ringkota och mugg. Ringkota är
ett allvarligt lidande, som uppkommer till följd av en
inflammation i benhinnan utefter kronledens framsida
så att benuppdrivningar uppstå. Stela kotor pre disponera
för denna sjukdom, men den kan även uppträda vid
mjuka kotor till följd av vrickning eller annan
fotskada. Se Mugg, Hov, Hovsjukdomar.

Bakre extremiteterna. Skänken bedömes beträffande
längd och bredd. En lång skänk är nödvändig för
utveckling av snabbhet. I viss mån kan skänkens längd
bedömas efter hasspetsens läge i förhållande till
lodlinjen från bärbensknölen, varvid man dock samtidigt
måste taga hänsyn till korsets längd och lutning samt
till vinkeln mellan lårben och skänk. Det är icke
önskvärt, att hasspetsen ligger långt bakom nämnda
lodlinje, ty detta medför krokiga hasar. Hasen är hästens
kanske viktigaste exteriörparti. Den är utsatt för mycket
stora påfrestningar och därav följa lätt sjukliga
förändringar. Man bedömer hasvinkeln, hasarnas
inbördes ställning samt hasens bredd och hälsotillstånd.
Vinkeln mellan hasen och skenbenet angives normalt
till 140—150°. Med kort skänk följer i allmänhet raka
hasar och med lång skänk en minskning av hasvinkeln
(krokhasighet). En måttlig krokhasighet ger ett långt
och mjukt steg och är därför hos lättare hästar icke
något fel. Hos tyngre arbetshästar, som
huvudsakligen skola användas för körslor på åker eller annan
mjuk mark, äro dock måttligt raka hasar närmast att
uppfatta som en förtjänst. Hasspetsarna böra peka
rakt bakåt och skenbenen stå lodrätt. Då avståndet
mellan hasarna äro större än normalt, säges
hasställ-ningen vara vid. Om skenbenen ha en sned ställning,
äro trängre nertill än upptill, uppkommer
hjulbent-het. Motsatsen är trång hasställning. Hos ridhästen
anses en måttligt trång hasställning ej som ett fel. Hasen
bör vara bred från sidan och bakifrån sett och
övergången i skenbenet bör vara jämn.

Hasen skall vidare vara »ren och torr», varmed
förstås att den är fri från sjukliga ansvällningar samt att
senor och band äro markerade. Motsatsen är svampig
has med tjock hud och avrundade konturer, vilket
medför predisposition för gallor. Vanliga sjukliga
förändringar i hasen äro följande: Benspatt, består i en
kronisk inflammation med åtföljande bennybildning
och bensammansmältning vid hasens glidleder, oftast
vid hasens främre — inre kontur. Om skadan är
lokaliserad endast till själva ledytorna, kännes ingen
»spatt-knöl» vid exteriör granskning (dold spätt). Hälta*
uppstår särskilt, då hästen skall börja röra sig efter
vila. Har hältan varat länge, brukar
korsmuskulaturen på den sjuka sidan minska i omfång (spattkors).
Bennybildningen kan vid spätt fortskrida så långt, att
alla hasens leder nästan helt sammanlödas, vilket
medför styvhet i extremiteten. Spatthältan kan dock

- Exteriörbedömning

upphöra, sedan inflammationsprocesserna upphört.
Skakelspatt (oxspatt) är en benuppdrivning på vttre
sidan av hasen, vanligen förorsakad av yttre våld med
därav följande benhinneinflammation. Den är
närmast ett skönhetsfel och kan i vissa fall vara rent
anatomiskt betingad genom ett ovanligt stort
griffel-benshuvud. Harspatt kallas en ansvällning på hasens
bakre kontur ungefär en handsbredd nedanför
hasspetsen. Gallor: hasledsgalla uppstår genom
anhopning av ledvätska till följd av ledkapselinflammation.
En ansvällning brukar bildas på hasens framsida i
hasvecket. Hasledsgalla bör ej bedömas alltför strängt
hos äldre, tunga hästar men är hos unga och
varmblodiga hästar ett stort fel. Genomgående hasgalla
uppstår genom vätskeansamling mellan akillessenan och
skankbenet. En ansvällning uppstår särskilt på hasens
insida framför hasbenet. Piphas är en ansvällning på
själva hasspetsen beroende på vätskeansamling i en
slemsäck under akillessenan samt i
underhudsbindväven. För skena och kota gäller vad förut sagts om
främre extremiteterna.

Hästens hållning och rörelser. Sedan de olika
exteriör-partierna granskats var för sig, bör hästens hållning och
rörelser iakttagas. Beträffande hållningen fäster man
sig särskilt vid huvudets och halsens hållning samt
benställningen.

Benställning. Frambenen böra ha lodrät ställning;
likaså bakbenens skenor. Avståndet mellan
fram-hovarna bör vara ungefär en hovbredd och mellan
bakhovarna något mindre. Då de främsta extremiteterna
ha normal ställning, bör en lodlinje från skulderbladets
upphängningspunkt gå igenom armbågsleden och
sammanfalla med underarmens och skenbenets
längdaxel samt nå marken strax bakom hoven. På bakre
extremiteterna bör en lodlinje från bärbensknölen
tangera hasen och följa skenbenets bakre kontur.
Följande avvikelser från den normala benställningen
äro vanliga: Markvid ställning, då armbågarna äro
intryckta och avståndet mellan hovarna stort,
mark-trång: benen konvergera nedåt, tåvid (fransysk) då
hovspetsarna peka utåt, tdtrång: inåtvridna hovar.
Kobent, då extremitetens axel är starkt böjd inåt,
hjulbent är det motsatta felet (extremitetens axel är
böjd utåt), sträckt ställning: på främre extremiteterna
faller lodlinjen från skulderbladets upphängningspunkt
ett gott stycke bakom hoven, på bakre extremiteterna
ligger hasen och skenan däremot helt eller delvis bakom
lodlinjen från bärbensknölen. Sträckt ställning på
främre extremiteterna medför genomtrampning och
större påfrestning av senorna, varjämte understödet
för ryggen blir dåligt; på bakbenen medför den kortare
steg och predisponerar för överkotning. Understående
ställning är det motsatta felet. På främre
extremiteterna medför understående ställning raka kotor och

212

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free