Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fabriksavfall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fabriksavfall -
Drav lämpar sig bäst till mjölkkor, men även till
göddjur är det ett gott foder.
Jäst är också en avfallsprodukt från bryggerierna.
Färsk jäst användes ganska litet, medan torkad dylik
erhållit rätt stor användning som vitaminkoncentrat,
då den får stark antirakitisk verkan efter bestrålning
med ultraviolett ljus (se Vitaminer). Jästen är dock
i sig självt ett värdefullt fodermedel. Av torkad jäst
åtgår 1 kg till en fe (g), 0,9 kg till en fe (s) och 0,9 kg
till en fe (h). Det är ett mycket äggviterikt fodermedel,
då en fe (g) innehåller c:a 400 g smältbar äggvita, en
fe (s) c: a 400 g smältbart råprotein och en fe (h) 380 g
smältbart råprotein.
Till kor är jäst ett utmärkt foder, 1—2 kg per ko och
dag är en lämplig mängd.
Maltgroddar erhållas vid sädens mältning. Både
korn- och vetemaltgroddar förekomma. De böra ha en
ljus färg, då detta antyder, att de icke torkats vid
för hög temperatur. Av kornmaltgroddar åtgår c:a 1,5
kg pr fe (g) och av vetedito 1,4 kg. Mängden smältbar
äggvita pr fe (g) är 250 resp. 270 g. Dessa fodermedel
lämpa sig bäst till mjölkkor, varvid groddarna fuktas
före utfodringen.
Avfall från sockerfabrikerna. Detta avfall, av vilket
betmassan och melassen äro viktigast, spelar för
nötkreatursskötseln i södra Sverige en mycket stor roll
som saftfoder under vinterperioden. Näringsvärdet
anges i följande sammanställning.
Betmassa [-Soeker-snitsel Melass-] {+Soeker- snitsel Me- lass+}
färsk lagrad torkad
Torrsubstanshalt 9,0 11,9 90,0 90,0 78,5
Kg per fe (g).. 12,4 9,1 1,2 1,2 1,2
Smältbar
äggvita: %...... 0,4 0,6 4,0 2,8 0,5
per fe (g), gram 50 50 50 33 7
Melass, som har speciellt högt näringsvärde för
hästar på grund av det höga sockerinnehållet, är per
kg torrsubstans värdefullare än övrigt avfall.
Till svin har sockerbetsavfallet ett något lägre värde
än till nötkreatur. På grund av torrsubstansens höga
koncentration lämpar det sig mycket väl som foder till
de högproducerande korna, blott mineral- och
äggvitebehovet regleras. Av ensilerad betmassa kunna korna
förtära 60 kg och mera per dag utan några
olägenheter. Betmassan har en viss tendens att sänka mjölkens
fetthalt samt att ge ett vitt och hårt smörfett. (Se
Melassfoder och Fodermedel.) F. J-l.
Fabrikspotatis, se Potatis.
Fabriksväxt, en beteckning på vissa kulturväxter, som
lämna råmaterial för fabriksmässig tillverkning av
förnödenheter. Bland svenska kulturväxter räknas hit i
- Fackföreningsrörelsen
främsta rummet sockerbetan, i viss utsträckning även
potatisen, vidare spånads- och oljeväxter, färgväxter
m. fi. Ehuru de moderna storkvarnarna kunna sägas
vara fabriker, räknas icke brödsädesväxterna till F.
Vissa s. k. F. betecknas även som handelsväxter*.
H. O-d.
Fackelblomma, se Nattljus.
Fackelbärare (Cagophora lateritia) en nära 2 m hög
ettårig slingerväxt med parflikade blad och
egendomliga röda blommor. Växten har brännhår som
nässlor och bör ej beröras. Den odlas ej sällan som
balkongväxt G. Dbg.
Fackelrosväxtcr (Lythraceae), växtfamilj till vilken hör
några prydnadsväxter bl. a. mexikanska arter av
släktet Cuphea. En ettårig art med röda blommor
C. procumbens odlas även som krukväxt. G. Dbg.
Fackföreningsrörelsen. I ett flertal länder ha under
1800-talet uppstått fackföreningar, som ha att bevaka
arbetarnas intressen. I lönestrider har den enskilde
arbetaren visserligen teoretiskt sett möjlighet neka att
ta ett arbete, om detta betalas för lågt. Då han
emellertid inte har något ekonomiskt stöd, som ger honom
möjlighet att uppehålla sig under en eventuell
väntetid utan är tvungen att mer eller mindre
ögonblickligen erhålla arbete, har han i själva verket inte stora
möjligheter att skydda sig mot löneerbjudanden, som
ligga vid eller under existensminimum. Under
industrialiseringens början pressades därför arbetarna till en
mycket låg levnadsstandard. Hustru och unga barn
pressades ut i arbete, för att familjen skulle få
existensmöjligheter. Genom fackföreningarna söka arbetarna
genom sammanhållning få möjlighet till en press på
arbetsgivaren. Detta mötte från början ett ivrigt
motstånd. Särskilt i vårt land har man emellertid kommit
fram till jämförelsevis lugna förhållanden, även om
strejker och lockouter alltjämt förekomma.
Diskussionen rör sig ej längre om lämpligheten av fackföreningar
och att arbetarna i viss utsträckning hävda sina
intressen. Däremot diskuteras, om ej i vissa fall arbetarna
pressa för hårt, när det gäller mindre bärkraftiga
industrier, under kristider och dylikt. Det är naturligt,
att arbetare liksom andra människor önska högre lön.
Det är också naturligt, att arbetsgivare önska betala
låga löner för att få en större vinst. I sådana
intressekonflikter kunna lugna förhållanden ernås endast
genom ömsesidigt tillmötesgående och hänsynstagande.
År 1898 bildades Landsorganisationen, som är en
centralorganisation för Sveriges fackligt organiserade
arbetare. Denna har nära förbindelse med
socialdemokratiska partiet. Den s. k.
tvångsanslutnings-bestämmelsen blev emellertid redan efter 2 år
borttagen. Till en början bestod landsorganisationen av
yrkesförbund eller fackförbund, d. v. s. förbund,
omfattande alla arbetare inom samma yrke. Efter hand
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
