Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fastighetsregister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fastighetsregister
Fett
olika serier ägare, men detta system var ej
tillfredsställande (många 1/8 mtl t. ex.).
Uti det genom K. F. "/„ 1908 införda jordregistret,
som föres å länets lantmäterikontor, sockenvis liksom
jordeboken, sättas ett registernummer på varje
självständig del av hemmanet, alltså Kilby l1 för 1 mtl,
l2 för y2 mtl, l3 för ena och l4 för andra % mtl Kilby
nr 1 (varvid l1 försvinner). Om sedan y2 mtl l2 uppdelas
mellan två arvingar, bildas % mtl l6 och 54 m ti l6
samt försvinner l2. Avstyckas sedan en del av l3,
kvarstår detta nummer å stamfastigheten, medan
av-styckningen får l7. I jordregistret införes dessutom, i
den mån lantmäteriförrättningar (se Jorddelning) äga
rum, varje fastighets uppmätta ägor av skilda slag
med hänvisning till förrättningsakt och karta. S. k.
sämjedelning utan laga förrättning kan ej komma till
synes i registret. Dess uppläggning var avslutad i
början av 1930-talet, så att det kunde läggas till grund
för de nya fastighetsböckerna*. Å. E-d.
Fastighetsskatt, se Kommunalskatt.
Fast massa, se Virkesinmätning.
Fatuoid, se Havre.
Faverollc, se Hönsraser.
Fe, foderenhet*.
Feber. Normalt håller sig ju kroppstemperaturen inom
en mera måttlig variationsbredd. Vid kraftig
kroppsrörelse kan dock temperaturen stiga avsevärt. Den
vanligaste orsaken till en förhöjd kroppstemperatur är
emellertid infektioner av olika slag. Hos människan
liksom hos djuren är F. lägre efter sömn och stiger, då
vederbörande varit vaken kortare eller längre tid. En
temperatur över 37,5° hos människan måste anses
misstänkt. Man mäter som bekant temperatur med
febertermometer i stolgången. Man bör tillse, att
kvicksilverpelaren är ordentligt nedskakad, innan man
använder termometern. Tidigast efter 2 min. tar man
ut termometern och avläser temperaturen. Förr
ansåg man F. vara skadlig och använde i stor
utsträckning febernedsättande medel, såsom acetylsalicylsyra
och antifebrin. Numera anser man F. vara en nyttig
reaktion och ett uttryck för att kroppen söker
försvara sig. Frånvaro av F. hos gamla under en
lunginflammation är ett ogynnsamt tecken, som visar, att
kroppen ej strävar att övervinna sjukdomen. Endast
om F. når mycket höga grader, söker man nedsätta
temperaturen, lämpligen då genom en snabb, sval
av-tvättning. Stark F. föregås ofta av frosskakningar
och kan medföra allmän oro, yrsel o. dyl. Om F.
föreligger, bör man ju söka utreda orsaken och i vissa fall
kan regelbundna temperaturmätningar ge en ledtråd,
då vid en del sjukdomar F. har ett karakteristiskt
förlopp. Vid sjukdomsfall, då mattighet o. dyl.
framträder, bör man alltid ta temperaturen, emedan denna
lämnar viktiga ledtrådar. Om F. ej föreligger, kan
man genast utesluta en hel del sjukdomar och tvärtom.
— Den normala kroppstemperaturen är hos häst
37,5°—38,8°, hos nötkreatur över 1 år 37,5—39,5°,
hos kalv 38,5—40,5°, hos får 38,3—40,5°, hos svin
38—40,3° och hos hund 37,4—39°. Vid behandling
med feberstillande medel kan man ge antifibrin (för
häst och nöt 10—20 g, får 2—5 g, svin 1—3 g och hund
0,25—1 g), antipyrin (för häst och nöt 10—25 g, får
och svin 5—10 g, hund 0,5—4 g), samt kininsulfat
(häst och nöt 10—20 g, får 2 g, svin 1—3 g och hund
0,25—1 g). G. Dbg.
Fédération internationale de laitcrie grundades år 1903
och har till uppgift att främja mejerihanteringens
internationella intressen av vetenskaplig och teknisk
art. Den utgiver en tidskrift Bulletin de la
fédération internationale de laiterie. Medlemmar i F. äro
nationalkommittéer i olika länder. G. Dbg.
Fenkål, se Fänkål.
Fenol, se Karbolsyra.
Fenotyp, se Ärftlighetslära.
Fcnylalanin, se Aminoföreningar.
Fcrmcnt, se Enzym.
Fernissa är en vätska, som efter anbringande i tunna
skikt genom strykning med pensel eller genom
sprut-ning med komprimerad luft ur lämpliga munstycken,
genom luftens inverkan antager fast konsistens och
tjänar till att skydda och försköna de föremål, varpå
den anbragts. Man skiljer mellan oljefernissor (ss
linoljefernissa), som hårdna därigenom, att de innehålla
någon torkande olja, ofta med tillsats av en
upplösning av hartser eller andra fasta ämnen (kopaler),
samt spritfernissor, bestående av en upplösning av
hartser m. m. i sprit. Dessutom finnas
cellulosafernissor, innehållande nitrocellulosa och hartser i en
blandning av olika lösningsmedel, m. fi. fabrikat.
O. S-g.
Ferrisulfat, se Mineralfoder.
Festuca, se Svingel.
Fetblad, se Sedum.
Fett. Med F. och feta oljor förstår man åtskilliga inom
både växt- och djurvärld allmänt förekommande
ämnen, som ha vissa gemensamma egenskaper och en i
stort sett likartad kemisk sammansättning. F. utgöra,
jämte kolhydrater och äggviteämnen, huvudmassan
av den vegetabiliska och animala produktionen och
höra till huvudbeståndsdelarna i vår föda.
Växternas produktion och halt av F. är synnerligen
varierande. I vissa feta frön ingår fet olja till en mängd
över 50 %, medan andra frön, exempelvis de i Sverige
vanligen odlade sädesslagen, och i allmänhet
markvegetationen äro fattiga därpå. Därigenom är den
vegetabiliska produktionen av F. i vårt land, liksom
i de övriga nordiska länderna, helt obetydlig och vår
framställning av fettrika födoämnen huvudsakligen en
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
