- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
220

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fett ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fett

Fett

animalisk produktion, sammanhängande med
frambringandet av fläsk, kött, mjölk och mejeriprodukter,
främst smör.

Djur och människor ha ej något oavvisligt behov av
F. i större kvantiteter med födan utan kunna själva
av övriga beståndsdelar i födoämnena, främst ur
kolhydraterna*, själva bilda F. Hos människan är detta,
som bekant, en ganska individuellt betonad egenskap,
i det att vissa personer äro starkare predisponerade
för fettansättning än andra. Även hos djuren märkas
ganska stora individuella olikheter beträffande
förmågan att bilda F., vilket förhållande är mest bekant
i samband med nötkreaturens produktion av smörfett.
Även utfodringen spelar emellertid härvidlag stor roll
och fettrika oljekakor äro, även om de ej anses absolut
nödvändiga för djurens hälsa, av betydelse därigenom,
att de kunna inverka stegrande på mjölkfettets mängd.

Till sin kemiska natur äro F. undantagslöst att
uppfatta såsom estrar*, sammansatta av den treatomiga
alkoholen glycerin (de äro »glycerider») och tre
molekyler fettsyra under utträde av tre molekyler vatten.
Olikheterna i F:s egenskaper betingas av de ingående
fettsyrorna, stundom även av föroreningar.

Man skiljer mellan mättade och omättade fettsyror,
av vilka de förstnämnda äro talrikast och vanligen
också rikligast representerade i F:s uppbyggnad. De
i F. och i feta oljor påträffade, mättade fettsyrorna
äro följande:

Smörsyra C3H7 • COOH Flytande, Smältp. — 2°
Kapronsyra C5HU • COOH » » — 8°
Kaprylsyra C7H15 • COOH » , » + 16°
Kaprinsyra C9H19 • COOH Fast , » + 31°
Laurinsyra CnH23 ■ COOH » » + 44°
Myrisitinsyra C13H27 • COOH » » + 54°
Palmitinsyra C15H31. COOH » , » + 62°
Stearinsyra C17H35 • COOH » , » + 69°
Arakinsyra C19H39 • COOH » , » + 75°
Behensyra C21H43 • COOH » , » + 76°
Lignocerinsyra C23H47 • COOH » , » + 80°

Bland de omättade fettsyrorna märkas i synnerhet
oljesyra, linoljesyra och linolensyra, alla till
sammansättningen liknande stearinsyran och med vardera 18
kolatomer, men med mindre mängd väte än denna,
vilket medför dessa syrors och därav bildade F:s s. k.
omättade karaktär.

F., innehållande huvudsakligen mättade fettsyror
av fast konsistens äro själva av fast konsistens och ha
alltså smältpunkter över vanlig rumstemperatur,
medan däremot F. innehållande större mängd flytande
(s. k. lägre och flyktiga) fettsyror och i synnerhet
sådana med en större kvantitet omättade fettsyror
äro lösa till konsistensen eller vid rumstemperatur
flytande, alltså oljor.

F. och feta oljor klassificeras i regel efter härkomst
och konsistens och skiljas alltså i animaliska och
vegetabiliska F. och i fasta och flytande, räknat efter
deras konsistens vid vanlig rumstemperatur. Alla feta
oljor kunna genom avkylning bringas att stelna och
de likna då fullständigt F. Alla F. kunna genom mer
eller mindre hög upphettning smältas till feta oljor.

Bland de animaliska F. märkas i synnerhet smörfett,
talg*, ister, benfett, klövolja och tran. De vegetabiliska
F. och i synnerhet feta oljorna äro på grund av de många
utgångsmaterialen utomordentligt talrika men i stället
i en hel del fall sinsemellan mycket lika. Att skilja
mellan olika feta oljor av vegetabiliskt ursprung är
därför ej alltid möjligt. Betydelsefulla produkter på
världsmarknaden äro i synnerhet linolja, sojaolja,
rovolja, bomullsfröolja (cottonolja), hampolja,
jordnötsolja (arakidolja), kokosfett och palmkärnolja,
solrosolja, majsolja, ricinolja, olivolja och mandelolja
samt kinesisk träolja. En mindre ren (varmpressad)
variant av olivoljan är bomolja.

De djuriska F. utvinnas i allmänhet genom smältning
och silning, de vegetabiliska huvudsakligen genom
pressning av oljerika frön eller kärnor (oljeslageri).
Därvid erhållas de renaste och finaste oljorna genom
s. k. kallpressning. Genom en längre driven pressning
vid stegrad temperatur (varmpressning) erhålles stegrat
oljeutbyte men en mörkare och i vissa fall delvis
sönderdelad produkt. Den fullständigaste oljeutvinningen ur
ett råmaterial sker genom extraktion med något
fett-lösningsmedel, till vilka räknas bensin och andra
petroleumprodukter, eter samt en del klorhaltiga
organiska lösningsmedel, såsom kloroform och
koltetraklorid.

F. och feta oljor finna vidsträckt användning i de
s. k. fettindustrierna. De renaste och vackraste,
kall-pressade oljorna användas i stor utsträckning till
matlagning (olivolja) och till margarinfabrikation.
Framställning av tvättmedel, tvål, såpa och tvättpulver,
förbruka stora kvantiteter sojaolja, majs- och
solrosolja (till såpa) samt talg, kokosfett och palmkärnolja
(till tvål). Dessa industrier gå ut på hydrolytisk
sönderdelning (saponifikation, förtvålning eller försåpning av
F.) med kali- eller natronlut, varvid erhållas kalisalter
i vattenlösning (såpa) resp. natronsalter (tvål) av de i
fettmaterialet ingående fettsyrorna. Vid
tvålframställningen tillvaratages glycerin som en värdefull
biprodukt.

Oljor med en hög halt av omättade fettsyror
(linoljesyra m. fi.) upptaga i tunna skikt syrgas ur luften
och överföras därvid i fasta substanser av ganska stor
motståndskraft mot atmosfäriska inflytanden. Härpå
grundar sig användningen av de s. k. torkande oljorna
till färg- och fernissfabrikationen (linolja, träolja) och
inom linoleumindustrien.

220

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free