Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filtsjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Filtsjuka
Fiskeriavfall
från den gråvita, filtartade beläggning, som svampen
bildar på stjälkens nedersta del. På de unga skotten,
som ännu ej nått ovan jord, samt på utlöpare och rötter
kan svampen förorsaka om frätskador erinrande sår.
De genom angreppet vållade störningarna i
näringstransporten kunna medföra rullning av småbladen,
förkortning av skotten och bildning av små
potatisknölar i bladvecken. På knölarna bildar svampen
svartbruna skorpor eller klumpar (sklerotier*), ofta
benämnda lackskorv; de kunna vanligen lätt lösgöras
från skalet. Svampen är allmänt utbredd i marken och
angriper en mångfald olika växter (särskilt rötter,
groddplantor och sticklingar, jfr Rotbrand). Angreppet
är starkt beroende av yttre förhållanden, såsom
markens temperatur, fuktighetsgrad och
genomluft-ning. Under väl avvägda växtbetingelser synes den
för potatisodlingen vara relativt ofarlig. Som direkt
bekämpningsmedel förordas stundom betning av
sättpotatisen. Med hänsyn till svampens allmänna
förekomst i jorden är betydelsen av denna åtgärd
tvivelaktig. Th. Lfs.
Fimmelstång, se Anspänning.
Fingerbalk, se Slåttermaskin.
Fingerborgsblomma (Digitalis purpurea, fam.
Scro-phulariaceae) är en två- eller flerårig ört med en rosett
av stora ludna blad och hög blomställning av röda
eller stundom vita, på underläppen prickiga blommor.
Växten, som är västeuropeisk och hos oss knappast
inhemsk, odlas mycket som prydnadsväxt och även för
bladens halt av ett flertal giftiga glykosider, vilka spela
en roll i medicinen, särskilt som hjärtmedel. H. G. S.
Fingersvamp (Clavaria), svampsläkte utmärkt av
busklikt förgrenad bål med uppåtriktade grenar. Ett
flertal arter finnas allmänt i skog, och de vita eller gula
med mild smak äro användbara till människoföda
ehuru föga värdefulla, under det att arter med gröna
toppar och de som efter hand antaga mörk färg äro
skadliga eller åtminstone misstänkta. H. G. S.
Finjord. Enligt Knop betecknades de delar av jorden,
som ha en partikeldiameter < 0,2 mm, d. v. s. fraktionen
grovmo och därunder, F. Numera menar man med F.
i allmänhet summan av sand, mo, mjäla och ler. Vid
jordanalys* brukar man, sedan beståndsdelarna över
2 mm bortsållats och kvantitativt bestämts, utföra
analysen på den återstående F. S. E-n.
Finkel, se Alkoholjäsning.
Finler eller ultraler är den kolloidala lerfraktionen,
vars partikeldiameter är mindre än 0,0002 mm. Dessa
partiklar äro synliga först i ultramikroskop. Kemiskt
vittrade lerjordar äro rika på ultraler. S. E-n.
Finmjöl. Med F. menas den finaste, renaste och från
klibeståndsdelar mest befriade mjölprodukten, som
erhålles vid förmälning av vete och råg. Vid de
industriellt drivna storkvarnarna betecknas detta mjöl med
inregistrerade varumärken, t. ex. »Kejsarkronan».
Procenten F. brukar uppgå till 74 % för vete och 68 % för
råg. Det vid de sista siktningarna erhållna mjölet
kallas eftermjöl. F. J-l.
Finnmyrten (Chamaedaphne calijculata) har platta blad
och vita äggformiga blommor i ensidiga klasar. Den
är en omkring 70 cm hög buske, som håller sig grön
över vintern och trivs på skuggiga ställen och i
anspråkslös jordmån, varav namnet. I Sverige finns
den vild endast vid Torne älv men den odlas nu
ivrigt i hela landet. G. Dbg.
Finska hästen, se Hästraser.
Finska nötkreatursraser, se Nötkreatursraser.
Fiol, se Såningsmaskiner.
Fioringräs, se Ven.
Fiskeriavfall. Detta utgöres av avfall från
fiskberedningen, varjämte hela fiskar användas. F:s
sammansättning och näringsvärde kominer därför att variera
i hög grad. I vissa fall är råmaterialet saltad fisk, varvid
det erhållna mjölet ofta kommer att innehålla en
skadligt hög halt av koksalt. Vid inköp av alla slag av
fiskmjöl bör därför uppgift om salthalten lämnas.
Förhärskar ett visst fiskslag i mjölet benämnes detta
efter resp. fisk, såsom sill- och torskmjöl. Utgör flera
fiskslag råmaterialet benämnes produkten fiskmjöl.
Även valmjöl förekommer. På senare tid har man börjat
framställa strömmingsmjöl. Då detta är så fettrikt, att
det är svårt att hantera blandas det ofta med hömjöl
och försäljes under beteckningen av strömmingshömjöl.
De olika fiskmjölens näringsvärde är:
Sillmjöl [-Torskmjöl-] {+Torsk- mjöl+} Fiskmjöl Val-
[-salt-fattigt lätt-saltat salt-rikt-]
{+salt- fattigt lätt- saltat salt- rikt+} salt o. benrikt [-fettrikt fett-fattigt kött-mjöl-] {+fett- rikt fett- fattigt kött- mjöl mjöl ben-+} mjöl [-benmjöl-]
Kg per fe (g) ........ 0,93 1,00 1,06 1,13 0,96 1,04 1,21 0,78 1,14 1,94
» » » (s) ........ 0,76 0,82 0,87 0,93 0,79 0,85 0,96 0,62 0,88 1,60
» » » (h) ........ 0,73 0,78 0,83 0,89 0,75 0,81 0,89 0,61 0,85 1 58
Smältbar äggvita:
%.................. 59,0 55,6 51,3 47,1 55,2 53,6 56,4 47,3 38,3 15,0
pr fe (g), gram...... 550 560 540 530 530 560 680 370 440 290
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
