Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjäderfäavelsförening ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjäderfäavelsförening -
b) Tupp, som godkänts vid avelsvärdekontrollen och av
vars helsystrar minst 5 st. underkastats kontroll å
kontrollstationen och därvid lämnat en
medelproduktion motsvarande fordringarna för registrering i minst
C-klass och av vilka minst hälften av de vid
kontrollårets slut levande registrerats.
c) Tupp, som godkänts vid avelsvärdekontrollen och
efter vilken till kontrollstationen insänts 8 st. döttrar,
som vid slutbedömningen lämnat en medelproduktion
svarande mot fordringarna för registrering i minst
C-klass och av vilka minst hälften av de vid
kontrollårets slut levande registrerats. S. T-n.
Fjädcrfäslakteri. Inom de hönsrikare distrikten i vårt
land ha äggcentralerna ordnat F. för att säkra
avsättningen av främst utslagshönsen. Före slakten utsättas
de sämre slaktdjuren för 2—3 veckors gödning.
Plockningen sker numera med maskin och de flesta F. ha
anlagt kylrum för de saluförda produkternas förvaring
vid behov. Till medlemmarna avräknas djurens
ingångsvärde. F. finnas i Tomelilla, Kalmar, Falkenberg,
Skara och Vadstena.
Före slakten utsättas djuren för minst 24 timmars
fasta, så att tarmkanalen tömmes. Vid slakten bedövas
hönsen med ett kraftigt slag över den ena ögonbågen
och avtappas blodet genom ett stick i svalgets bakre
del, varvid halspulsådrorna avskäras. Så snart blodet
avrunnit, plockas hönsen, och sä snart de kallnat,
bindas de upp, varvid låren tryckas mot bålen, så att
bröstpartiet framhäves. När slaktkropparna kallnat
fullständigt, förpackas de i luftiga lådor och i enkla
lag. S. T-n.
Fjäderliarv, se Harvar.
Fjäderharvsladd, se Sladd.
Fjädcrlöss, se Hönssjukdomar.
Fjädervagn, se Vagnar.
Fjäderätning, se Hönssjukdomar.
Fjällarv (Cerastium alpinum), är en 10 m upphårig
fjällväxt med vita blommor. Den odlas som
prydnadsväxt. G. Dbg.
Fjällaster (Aster alpina) har stora blomkorgar med
guldgula diskblommor och blåvioletta strålblommor.
Den blir omkring 30 cm hög och odlas i
stenpartier. G. Dbg.
Fjällbete i egentlig mening är det bete, som finnes ovan
trädgränsen samt i övergången mellan denna och
kalfjället. Utnyttjas med fördel för får och hästar, mest
dock för renar. Tack vare breddgraden och höjdläget
är smakligheten och näringsvärdet större än för samma
vegetation uppväxt på annan plats. J. B. & B. W.
Flällbrudcn (Saxifraga cotyledon), en norrländsk
fjällväxt med vita blomknippen i klasar, vilken odlas
som prynadsväxt. G. Dbg.
Fjällgröe, se Gröe.
Fjiillig ticka, se Ticka.
- Fjärilbuske
Fjällnejlka (Viscaria alpina) har blekröda och vita
blommor och blir omkring 10 cm hög. Den odlas
som prydnadsväxt. G. Dbg.
Fjällras, se Nötkreatursraser.
Fjällsippa (Dryas ottopetala) har vintergröna, under
vitludna blad och stora om vitsippor erinrande
blommor. Den förekommer i de svenska fjällen men
odlas även som prydnadsväxt. G. Dbg.
Fjällskivling (Lepiota), ett släkte bland skivsvamparna,
utmärkt av hög, trådig fot med ring och stor, utbredd
hatt av något seg konsistens med ljusa skivor, på
översidan fjällig eller grynig. Samtliga våra fem arter äro
utmärkta matsvampar, jämförliga med champinjonerna,
främst dock stolta F. (L. procera), som är högvuxen,
ända till 30 cm. Hattens översida är till en början brun,
men sedan spränges det bruna hudlagret isär och bildar
nu fjäll eller rutor utom i mitten där ett
sammanhängande parti alltid kvarstår. Ringen är helt lös från
foten och förskjutbar på denna, liksom också hos den
något vanligare rodnande F. (L. rhacodes), vilken fått
sitt namn därav, att köttet, särskilt vid övergången
mellan hatt och fot, snart rodnar efter brytning.
Sporerna äro hos alla vita eller ljusgrå. H. G. S.
Fjällvalmo, se Vallmo.
Fjärding, se Mått och vikt.
Fjärdingsman, biträde åt landsfiskalen för polis- och
indrivningsärenden, finnes i varje polisdistrikt på
landet, bestående av kommun, del av kommun eller flera
kommuner. Sedan landsfiskalen yttrat sig angående
de sökande, sker valet å kommunalstämma, resp. å
flera kommuners kommunalstämmor var för sig eller
av kommunalförbunds direktion. Den valde, resp. en
av de valda, då flera kommuner ingå i distriktet,
förordnas därefter av K. B., lag 6/6 1925 om polisväsendet.
Avlöningen bestrides av polisdistriktet, och K. B. kan
förelägga detta att höja beslutat belopp, som
uppenbarligen icke är skäligt. F. äger verkställa delgivning*.
Å. E-d.
Fjärilar (ordn. Lepidoptera) äro insekter, som i det
fullbildade stadiet ha sugande mundelar, varmed de
upptaga ytligt belägna safter, t. ex. blommornas
nektar. De masklika larverna ha i regel tre par ledade
ben och 2—5 par vårtlika fötter under bakre delen av
buken. Larverna ha bitande, kraftiga käkar, med vars
hjälp de söndermala t. o. m. mycket hårda växtdelar.
Ofta förfärdigar larven en s. k. kokong eller spunnen
hylsa, som till skydd omger puppan. I vårt land
förekomma omkring 2 000 olika slags F., de flesta små och
många ljusskygga samt tecknade i dunkla färger.
Mest bekanta äro de ljusälskande dagfjärilarna.
Talrika arter äro kända som svåra skadedjur, såsom
kålfjärilar*, nunnefjärilar*, gräsflyn*, frostfjärilar* m. fi.
A. T.
Fjärilsbuske, se Höstsyrén.
224
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
