Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foderhandel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Foderhandeln
Foderhandel
partiets storlek är mindre än 1 ton, från 4—10
förpackningar; 1—50 ton, från 10—20 förpackningar samt
50—100 ton, från 20 förpackningar. Av de uttagna
proven får man ett generalprov, vilket enligt givna
regler noga omblandas och varav trenne halvliters
glasburkar fyllas, förses med uppgift bl. a. om säljarens
namn och uppgifter om varan, provtagningsdag,
prov-tagarens namn. Proven försändas därefter till
lantbruks-kemisk anstalt eller station för analys. Ifråga om
fodermedel i lös vikt förfares på i tillämpliga delar
enahanda sätt. Den lantbrukskemiska anstalten
respektive stationen företager undersökning av provets
innehåll av vatten, råprotein och råfett. Vid undersökningen
skola av Lantbruksstyrelsen fastställda
analysföreskrifter följas. Skulle undersökningen giva vid handen
sådant resultat, att brott enligt lagen synes föreligga,
skall ytterligare ett av de tre proven undersökas.
Därest denna undersökning, som alltid skall ske vid
statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, ger liknande
resultat, skall anmälan ske till allmän åklagare.
Vid inköp av fodermedel (vanligen kraftfodermedel)
bör valet mellan de olika fodermedlen grunda sig på
en beräkning, som visar, i vilka av de ifrågavarande
fodermedlen behövliga näringsämnen inköpas billigast.
Är det endast fråga om att fylla ett behov av
foderenheter och sålunda hänsyn ej behöver tagas till
äggviteinnehållet, har man blott att jämföra
foderenhets-priset, som erhålles genom att priset per 100 kg
divideras med antalet foderenheter, likaledes per 100 kg.
Är det i stället, såsom i allmänhet vid mjölkproduktion,
fråga om att fylla äggvitebehovet, måste vid jämförelse
mellan olika fodermedel hänsyn tagas även till priset
per kg äggvita. För en sådan jämförelse ha olika
be-räkningssätt uppgjorts. Enklaste sättet är måhända
att fördela det högre priset på äggviterikare
fodermedel per kg av den högre äggvitehalten. Om
exempelvis 100 fe havre kosta 15 kronor, 100 fe
bomullsfrö-kakor 22 kronor och om det senare fodermedlet per
100 fe innehåller 27 kg mera äggvita än havre, blir
äggvitans överpris i bomullsfrökakor (22—15): 27 = 26
öre per kg. Helt naturligt kan valet av
kraftfodermedel icke ske uteslutande på grund av priset på
foderenheter och äggvita. Hänsyn måste jämväl tagas bl. a.
till att fodermedlet är lämpligt för sitt ändamål samt
att det ej ingår i foderstaten med större kvantitet än
som på grund av erfarenhet kan anbefallas. G. Y-n.
Foderkakor, se Oljekakor.
Foderkokare. De fodermedel, vilka ofta kokas före
utfodringen, äro potatis och rotfrukter. Av F. finnas två
huvudtyper, dels sådana, i vilka kokningen sker med
ånga, vilken alstras i en särskild, oftast inmurad
ångpanna. Vid kokning i stor skala, t. ex. för ensilering
av den kokta potatisen, sker kokningen stundom genom
att låta ånga genomströmma täta med kokgodset
fyllda lådor, vilka stå på arbetsvagnarna, varigenom
transporten underlättas. Dels finnas F. av stålplåt,
vilka ha mindre avverkning. Dessa bestå av en kring
tappar stjälpbar och med påskruvbart lock försedd
gryta rymmande 150—200 1, i vilken kokningen sker
med ånga, som alstras av en i grytan ifylld mindre
mängd vatten genom uppvärmning medelst direkt
eldning under grytan. Till varje gryta (behållare) hör en
insatsbotten, som i mitten har en ihålig ståndare,
försedd med hål för ångans utströmning. Insatsbottnen
hindrar fodret att komma i beröring med det i
behållaren ifyllda vattnet. Vid uppvärmningen tränger den
bildade ångan genom den perforerade insatsen ut i
fodret. Eldstaden under grytan är av eldfast tegel och
försedd med rost. — Det finns också elektriska F.
Vid kokning av potatis bör eldningen pågå, tills
ånga kraftigt strömmar ut ur det i locket befintliga
hålet. Potatisen är färdigkokad 15 min. därefter.
Kålrötter fordra längre kokningstid, varför eldningen
bör pågå så länge, att ånga utströmmar 20—30 min.
Bränslekostnaden uppgår vid ett pris av 6: — kr pr
m3 ved och 35: — kr pr ton stenkol till c:a 28 öre pr
100 kg råvara för båda bränslena. F. för elektrisk drift
bli betydligt dyrare i drift, eller c: a 1: 50 kr pr 100
kg råvara vid ett pris av 10 öre pr kWh, men de fordra
icke någon tillsyn under kokningen. Billig nattström
möjliggör flerstädes deras ekonomiska utnyttjande.
F. J-l.
Foderlosta, se Lösta.
Fodermarsk, person, som har tillsyn över eller handhar
hästarnas utfodring.
Fodermedel. Ett F. kan karakteriseras såsom en kemisk
förening eller blandning av dylika, som ensamt eller
tillsammans med andra F. är ägnad att vidmakthålla
djuren vid full hälsa samt utgöra utgångsmaterial för
deras produktion.
Ur lantbruksekonomisk och -kemisk synpunkt bruka
F. indelas efter följande grund.
A. Vegetabiliskt foder.
I. Grovfoder, som karakteriseras av rel. ringa
näringsinnehåll per kg torrsubstans.
1. Sträf oder: hö, halm och agnar.
2. Saftfoder: bete, grönfoder, rotfrukter, ensilage,
blast, saftigt fabriksavfall, såsom dränk, drav,
melass, betmassa och pulpa. Ensilage intar en
mellanställning mellan egentligt saftfoder och
stråfoder.
3. Hjälp- och nödfoder: löv, ljung, lavar, ris m. m.
II. Kraftfoder som innehåller stor mängd näring pr kg
torrsubstans. Hit räknas alla sädesslagens kärnor,
kvarn- och annat värdefullt industriellt avfall,
såsom oljekakor m. m.
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
