Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fodersmältningsorgan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fodersmältningsorgan
Fodersmälfningsorgan
A. Hjärtat: a höger förmak, a’ höger, a" vänster kammare. I främre, II bakre hålvenen, III stora
kroppspulsådern, IV lungvener. B. Höger lunga. C. Luftröret, C’ dess förgreningsställe. D. Mellangärdet i
ut-andningsställning, D’ dess ursprung från revbenen. E. Högra, E’ mellersta leverfliken. F.
Bukspotts-körtelns plats. G, G’ Tolvfingertarmen, H. Tomtarm. J. Blindtarm, J’ dess »huvud». K. Högra undre,
K’ högra övre grovtarmslägena. L. Ändtarmens bukdel (»lilla eolon»), L’ dess bäckendel. M. Höger njure.
N. Urinledare. O. Urinblåsa. P. Urinrör. Q. Äggstock. B. Äggledare. S. Livmoder. T. Skida. U. Skid-
förgården. V. Juver.
Fodersmältningsorgan. Fig. 1. Inälvornas läge hos sto, sett från höger.
varje sida: öronspottkörleln är störst, och ligger under
örat mellan bakre randen av underkäksbenet och
halsen. Dess utförsgång inmynnar i munhålan i jämnhöjd
med kindtänderna i överkäken. Käkspottkörteln ligger
på insidan av underkäksbenet och sträcker sig från
första halskotan ned mot tungroten. Körtelns utförsgång
mynnar under tungspetsen. Tungspottkörteln, egentligen
en hel mängd små körtlar, ligger under tungan och
mynnar med sina utförsgångar vid sidan av denna.
Svalget ligger bakom mun- och näshålorna och
avskiljes från munhålan genom gomseglet. På bottnen av
svalget finnes framtill luftstrupöppningen och bakom
denna öppningen till foderstrupen. Åt sidorna tämligen
högt uppe i svalget inmynna de eustachiska rören, vilka
ställa svalget i förbindelse med mellanörat. I svalget
korsa foder- och luftvägarna varandra.
Foderstrupen är ett långt rör, som förbinder svalget
med magen. Hos hästen kan foderstrupens längd uppgå
till 1,5 m. Den genomborrar mellangärdet något till
vänster om kroppens mittlinje och inmynnar i magen.
Bukhålan är kroppens största hålighet. Bakåt
övergår den i bäckenhålan och framåt begränsas den av
mellangärdet*. Den beklädes av en serös hinna,
bukhinnan. På vissa ställen av väggen bildar bukhinnan
dubbelblad, vilka omsluta de i bukhålan liggande
organen. I en dylik nedstjälpning av bukhinnan, det
s. k. tarmkäxet eller kräset, är tarmen upphängd. Från
magen, som även beklädes av bukhinnan, utgår ett
fritt nedhängande bukhinneveck, som kallas nätet.
Utom dessa nedstjälpningar bildar bukhinnan även en
mängd band, genom vilka organen hållas i läge.
Bukhinnan är en fullkomligt sluten säck. Endast hos
hondjuren finnas öppningar till äggledarna.
Magen. När foderstrupen genomborrat mellangärdet,
övergår den i en säcklik utvidgning, magen eller
magsäcken. Hos alla husdjuren utom hos idisslarna är
magen enkel. Idisslarna ha 4 magar.
Magsäcken hos de enmagade djuren är belägen
framåt och till vänster i bukhålan strax bakom levern. Den
har formen av en bågformigt böjd säck med en konvex
rand riktad nedåt och en konkav rand uppåt.
Foder-strupens inmynningsställe, magmunnen, ligger till
vänster; öppningen till tarmen, portöppningen, åt höger.
Magens storlek växlar med djurarten och
fyllnadsgraden. I tomt tillstånd faller den samman, i fyllt
tillstånd utspännes den och blir större. Hos hästen är
magen relativt liten och rymmer 8—15 1. Hos ett större
svin kan den ha en rymd av 7—8 1.
Magsäckens slemhinna har i partiet närmast
magmunnen, den s. k. blindsäcken, vit färg. Slemhinnan
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
