Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frasbrand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frasbrand
Frost
i vårt land och förekommer nästan uteslutande i
Kalmar län. I regel angripas djur under 4 års ålder
på bete, och smittämnet synes i de flesta fall upptagas
med fodret. Genom sår i tarmslemhinnan intränger
smittämnet i kroppsvävnaderna och framkallar lokala
inflammationsprocesser i muskulaturen, där bl. a. gas
bildas. Detta medför, att man vid tryck över den
ansvällda muskeln förnimmer ett frasande, knastrande
ljud. Allmäntillståndet är starkt nedsatt, djuren ha
hög feber och äro vanligen på grund av
muskelinflammationen halta på ett eller flera ben. Döden följer
i regel på 1—3 dagar. Behandling är vanligen lönlös.
Sjukdomen är föremål för författningsenliga åtgärder
(se Epizootilag). N. L.
Fredrika Bremerförbundets
lanthushållningsseminarium, se Lanthushållningsseminarium.
Fredriksborgshästen, se Hästraser.
Freesia, sydafrikankt växtsläkte En del former
drivas i växthus el. bänk. De ha löklik stamknöl och
äro 15—30 cm höga örter med klocklika blommor.
G. Dbg.
Freiburgerras, se Nötkreatursraser.
Fridlysning, förklaring i lag eller i administrativ väg,
att något vid äventyr av laga påföljd skall vara
fredat mot skadegörelse, intrång o. d. Enligt lag
25/e 1909 om naturminnesmärkes fredande kan K. B.
på ansökan eller medgivande av ägaren och efter
Vetenskapsakademiens tillstyrkan förordna om F. av
märkligt naturföremål. Lagen 25/6 1 909 om nationalparker
förbjuder skada å naturföremål, jakt, betning m. m.
(t. o. m. beträdande kan förbjudas) å Kronan
tillhörigt område, som blivit avsatt till nationalpark.
Enligt K. F. 29/n 1867 äro alla fasta fornlämningar
(gravhögar, resta stenar, hällristningar och inskrifter,
ruiner etc.) ställda under lagens hägn och få ej
förändras, rubbas eller förstöras. Vitterhets-,
historie-och antikvitetsakademien har inseendet häröver och
ger vid behov föreskrifter. F. av djur föreskrives i
fiskeristadgan 17/10 1900 samt djurskyddslagstiftning*
och jaktlagstiftning*. F. av enskild mark kan i vissa
fall utverkas hos K. B. Å. E-d.
Frihetsår, se Nybyggen.
Friktion, se Statik.
Frisedel förekommer numera endast vid
hästpremie-ringarna, där den kan utdelas för ungston. F. inlöses
av vederbörande hushållningssällskap, om den företes
före 1 nov. samma år, som den gäller och stoets
betäckning skett. Före 1922 utdelades F. till kor vid
nöt-kreaturspremieringarna. I. J-n.
Friska, ej grodda frön, se Grobarhet.
Friskvikt, se Kornvikt.
Fritfluga (Oscinella frit L.) kallas en blott 2 mm lång,
svart fluga med delvis gula ben. Den uppträder hos oss
i tre generationer och lägger små vita, smalt spol-
formiga ägg på sädesbrodd eller späda skott av
allehanda gräs. De små larverna, som äro gulvita,
cylindriska, i bakändan trubbiga och försedda med två små
knapplika upphöjningar, tränga ned inom bladsidorna
och angripa hj ärtskottet, som därigenom vissnar.
Angripna plantor igenkännas således lätt därpå, att det
centrala bladet gulnat, men ihågkommas må att
flera andra skadeinsekter kunna ge upphov till samma
sjukdomssymtom. Angripna plantor skjuta lätt mer el.
mindre talrika sidoskott, vilka vid skottbasen ofta
bli ansvällda. Högsommargenerationen lägger även
sina ägg på omogna ax. Där framkläckta larver tränga
in i de omogna kornen och äta ur dessa. På så sätt
uppkomma slökorn, vilket givit anledning till det ej
ovanliga namnet »slökornfluga». Har angreppet skett
på ett stadium, då plantan inom slidan gömt på en
späd blomställning, uppkommer lätt partiell eller
total vitaxighet. Den första generationen för året
framkommer vanligen vid tiden för vårbrukets början.
Genom förskjutning av såtiden kan man till en viss
grad undgå angrepp, enär flugorna därigenom tvingas
att söka sig till gräsmarkerna för äggläggning. Den
tredje generationen torde i rätt stor utsträckning
lägga ägg på höstsådesbrodden. Svåraste skadegörelsen
i vårt land torde ske på vårsäden, särskilt på havren.
Förutom lämplig ändring av såtiden förordas åtgärder,
som påskynda tillväxten, varigenom plantorna bli
motståndskraftigare vid angrepp. Liknande
levnadssätt som F. ha några andra, närbesläktade flugarter,
vilkas levnadsförhållanden dock ännu äro föga kända.
A. T.
Fri växtföljd, se Växtföljd.
Fromental, se Knylhavre.
Frossmygga, se Myggor.
Frost säges inträda, om temperaturen sjunker så
mycket att vegetationen därav kan taga skada. En
dylik temperatursänkning är särskilt skadlig under
vår och höst och naturligtvis under sommaren, då
den dock är mindre vanlig. Den kan från
meteorologisk synpunkt bero på två olika omständigheter.
Kall luft kan strömma in över en trakt, köldinbrott.
Detta är icke sällsynt under maj och juni månader i
Sverige. En dylik inströmning av kall luft betingas
av den allmänna meteorologiska situationen och bör
förutsägas av de olika ländernas väderlekstjänster. F.
kan emellertid även uppkomma därigenom, att de
över trakten liggande luftmassorna avkylas under 0°
i närheten av marken. Det luftskikt, som då avkyles
så mycket, att frost inträder, är ofta mycket tunt.
Mätningar ha visat, att på fria fältet temperaturen
vid själva markytan kan sjunka till —2,4°, under det
att temperaturen på två meters höjd ännu är + 4°.
Eller man har mätt —4,8° vid markytan och 0° på
två meters höjd. Den största avkylningen brukar
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
