- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
260

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröblandning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fröblandning

Frökontroll

Fröblandning, se Vall.

Fröengrossistförening, Sveriges, är en sammanslutning
av sådana firmor, som huvudsakligen försälja
frövaror en gros. H. W-e.
Fröexport, se Utsädeshandel.
Fröfäste, se Blomma.

Frögödsling, kandering, är en tidigare använd metod,
varvid utsädet före sådden inpudras med konstgödsel.
Den anrikning av näringsämnen i jorden närmast
kring groddplantan, som genom detta förfaringssätt
blev fallet, ansåg man värdefull för plantans tillväxt.
Oftast gjorde metoden på grund av den alltför starka
saltlösningen kring plantan mera skada än nytta.

Ew. Å.

Fröhandel, sp Utsädeshandel.

Fröhandlarcförening, Sveriges, är en sammanslutning
av sådana utsädesfirmor, som saluföra trädgårdsfrö.

H. W-e.

Fröharpa, se Frörensningsmaskin.
Fröimport, se Utsädeshandel.

Fröklängning benämnes den procedur, genom vilken
barrträdskottarna bringas att öppna sig och utsläppa
fröet. Kotten utsättes därvid för värme, olika för
kottar av skilda trädslag. Grankott klänger vid 25 à
30°, tallkott vid 40 à 45°. Abiesarter klänga vid mycket
låg temperatur, 10 à 15°, lärkkott kräver 45 à 50°.
Klängningen påskyndas vid högre temperatur och
framför allt, om kotten samtidigt utsättes för starkt drag.
Tallkott, som utsättes för stillastående värme av 45°,
behöver minst två dygn för fullständig klängning, i
moderna klängstugor med fläkt utklänges kotten vid
samma temperatur på åtta timmar.

I liten skala kan klängning ske i sollavar, lådor av
omkring 2 m längd och 1 m bredd samt dubbla bottnar,
den övre av spjälgaller eller järntrådsnät, som
genomsläpper frö, men ej kott. Locket göres av glas såsom
ett drivbänksfönster. Såsom värmekälla användes
vårsolen. På spjälbottnen utbredes ett lager av kottar,
som, utsatta för värmen, öppna sig, varvid fröna, med
vidsittande vingar, nedfalla på undre botten. Kottarna
böra emellanåt skakas eller omröras. Försiktighet bör
iakttagas, så att värmen ej överstiger 45 à 48°.
Temperaturen regleras genom ventilation. Avvingning kan
ske genom att samla fröet i säckar, som gnuggas eller

Fröklängning. Sollave för klängning av barrträdsskott.

trampas, då vingarna lossna. Rengöringen sker
därefter på vanlig rengöringsmaskin för säd (sädesharpa).

Klängning av kott sker numera huvudsakligen vid
särskilt anordnade fröklängningsanstalter.
Avvingning samt rengöring sker maskinellt. W. Dybeck har
inlagt stora förtjänster om fröklängningens
rationalisering. Ägare av större fröklängninganstalter äro
staten genom domänverket, skogsvårdsstyrelser samt
några större skogsbolag.

Fröutbytet pr hl kott kan växla avsevärt. Tallkott
ger i södra Sverige 0,6—0,7 kg och i norra Sverige
0,4—0,5 kg pr hl. Frisk grankott ger 1 kg frö i södra
och 0,5—0,6 kg i norra Sverige, men utbytet av
grankott reduceras ofta av svamp- och insektsskador.

Den å anstalter frambringade frömängden kan
variera högst betydligt år från år alltefter tillgången
å kott (se Fröår) samt behovet av frö. R. L-k.

Frökontroll är den verksamhet, som har till uppgift
att undersöka och fastställa utsädesvarors olika
värdeegenskaper samt att verkställa stadgade
kontrollåtgärder över saluförda utsädesvaror.

F. räknar som sin upphovsman professor Friedrich
Nobbe, vilken år 1869 inrättade den första
frökon-trollanstalten i Tharand i Sachsen. Under de därpå
följande decennierna kommo dylika anstalter till
stånd i de flesta kulturländer, så t. ex. 1870 i Österrike
(Wien), 1871 i Danmark (Köpenhamn), 1875 i Belgien
(Gembloux) och Nordamerikas Förenta Stater
(Connec-titut), 1876 i Sverige (Halmstad), Schweiz (Zurich)
och Lettland (Riga), 1877 i Holland (Wageningen),
1882 i Ungern (Budapest) o. s. v.

Under en lång följd av år bestod F:s verksamhet
så gott som uteslutande i att laboratoriemässigt
undersöka olika egenskaper såsom grobarhet, renhet,
ogräshalt, kornvikt, vattenhalt, volymvikt, härkomst
o. d., men genom utsädesfrågans icke minst av
växtförädlingsverksamheten betingade utveckling har
F:s verksamhet under senare tid utvidgats till att
omfatta sådana egenskaper, vilka endast kunna
fastställas genom odling på fritt fält (fältkontroll) såsom
sortrenhet, sortäkthet, stamäkthet och även angrepp
av vissa smittosamma växtsjukdomar.

F:s undersökningar regleras i vårt land av
bestämmelser, utfärdade av Kungl. Lantbruksstyrelsen. Sverige,
Norge och Danmark hava sedan långt tillbaka haft
gemensamma regler för sina undersökningar, och dessa regler
överensstämma i huvudsak med de internationella regler,
som antagits av Internationella Frökontrollföreningen.

Den moderna F:s uppgift kan i korthet sägas vara
att genom undersökning utöva kontroll över
utsädesvarors alla värdebestämmande egenskaper samt att
därvid i möjligaste mån använda sådana metoder, att
de erhållna resultaten visa den undersökta varans
verkliga värde för växtodlingen. H. W-e.

260

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:15:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lantblex/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free