Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fängsling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fängsling -
dersökning av extremiteterna kan man låta hålla upp
ett framben på hästen (vid undersökning av ett
bakben upplyftes frambenet på samma sida). För större
säkerhet (då operatören måste stå bakom hästen, ss.
vid undersökning genom ändtarm eller skida) anläggas
s. k. språnglinor; dessa utgöras av ett par tillräckligt
långa och grova linor, som i ena ändan äro försedda
med en läderklädd ögla. De anläggas med en rännsnara
om vardera kotleden på bakbenen, varefter linorna
antingen föras mellan frambenen och därefter läggas
ett slag om halsen omedelbart framför manken och
sammanhållas med en knut i bringan; eller ock lägges
vardera linan inifrån utåt ett halvslag om
underarmen och därifrån upp till manken, där linorna
sammanknytas. Språnglinor användas på ston vid
betäckning för att skydda hingsten.
Vid mera ingripande operationer måste djuren
fängslas i liggande ställning (»kastas»), och härvid användes
kasttyg. Detta består av hällor, som äro avsedda att
spännas om kotlederna, samt en kedja, som löper
genom i hällorna fästa ringar och fortsätter i en lina.
Genom dragning i linan sammanföras extremiteterna
och därigenom åstadkommes kastningen.
Försiktighet måste iakttagas, så att icke djuret skadas.
Vid kastning av nötkreatur använder man den s. k.
nedsnörningsmetoden, varvid en töm lägges om hornen
och därifrån längs halskammen till manken, där den
lägges i ett halvslag om bröstet bakom bogarna och
ett liknande om buken i ljumsktrakten. Drager man
sedan i tömmen bakåt, så att halvslagen snöras till,
lägger djuret sig vanligen genast, varefter fängsling
av benen lätt kan ske.
För svin användes s. k. svinträ eller tryneträ,
liknande en vanlig brems, vars tågögla lägges om nosen
Färg
Fängsling. Fig. 2. Stuttgarter kasttyg.
bakom betarna och tillvrides med träskaftet; eller ock
lägges en enkel knut på en töm, som sedan trädes över
nosen och drages till bakom betarna.
Tjurar böra ringas före 1 års ålder. Tjurringar finnas
av många olika konstruktioner, dels självlåsande,
dels sådana som hopfästas med en skruv; de förra äro i
allmänhet mindre tillförlitliga, emedan de stundom
öppna sig vid häftiga vridningar. Vid ringningen göres
först ett hål genom näsbrosket, helst med en särskild
håltång eller en troakar. Ringen bör alltid fästas upp
med en rem, som längs nosryggen går till en tvärrem
mellan hornen, varigenom man lättare kan få tag i
ringen. I. J-n.
Fänkål (Foeniculum vulgäre), en flockblomstrig ört
från södra Europa och orienten, ganska lik dill, har av
gammalt odlats som kryddväxt på grund av den om
ani-sens påminnande eteriska olja, som finnes särskilt i
fruktväggen. Hela växten kan i ungt stadium ätas,
men mest användes frukten som krydda i bröd, i
medicin och för oljedestillation. H. G. S.
Färg. — 1. F., teckning. Djur som fullständigt sakna
färgämne (pigment) i hud, hår och ögon, kallas albiner
(albinos). Hos dessa ger blodet i ögats åderhinna
pupillen en röd F. Verkliga albiner äro bland de större
husdäggdjuren kända endast hos nötkreatur. Följande
indelning kan göras av iargtyperna hos våra större
husdjur:
I. Opigmenterade djur (albiner).
II. Pigmenterade djur.
A. Enkla F.: Endast ett slag av pigment kan
konstateras vid exteriör granskning.
1. Svart pigment. Djuren ha svart F., möjligen med
en brunaktig anstrykning på vissa kroppsdelar. Svarta
hästar kallas rappar (glansrapp, kolrapp).
278
Fängsling. Fig. 1. Språnglinor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
