Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotorer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbränningsmotorer
Förbränningsmotorer
A. Bränsleledning. B. Nålventilsäte. D. Flottör. E.
Nålventil (till flottören). F. Kanal mellan flottörhuset och
spridaren. G. Spridare. H. Strypning i insugningsröret.
I. Luftintag. K. Gasspjäll. M. Balansvikt. N. Balansarm.
O. Axel för balansarm. P. Klack vari balansarmens axel
är fästad. R. Flottörhusets lock. S. Medbringare. T.
Flottörhus. U. Blandningskammare. V—X. Bränslenivå.
Förbränningsmotorer. Fig. 7. Schematisk bild av
förgasare.
ganska ofta en inställbar s. k. nålventil, med vars hjälp
munstycksöppningen och därmed gasblandningen kan
regleras. Vid igångsättning av en kall motor är
för-gasningen sämre än eljest, varför ett visst överskott
på bränsle kan behöva tillföras. Detta åstadkommes
på många motorer med hjälp av ett i insugningsröret,
före spridaren, placerat luftspjäll (ofta kallat choke).
Stänges detta spjäll något, blir gasblandningen fetare.
Under ali körning skall detta luftspjäll, sedan motorn
kommit ordentligt igång, ställas fullt öppet.
En enkel spridare kan icke giva rätt
sammansättning på gasblandningen vid mycket varierande
belastning. Förgasaren utrustas därför alltid med
anordningar som komplettera den enkla spridaren i detta
hänseende. Sådana äro t. ex.
kompensationsmunstycken, automatiskt rörliga nålventiler, luftventiler m. m.
För körning med motorn i tomgång finns ofta s. k.
tomgångsmunstycke, placerat intill gasspjället. Vid
stark strypning av gasspjället blir nämligen sugningen
på huvudmunstycket alltför liten, för att bränslet skall
kunna sugas upp.
Vid användning av enbart fotogen eller andra mer
svårförgasade bränsleslag måste förgasaren
kompletteras med en förvärmare. I denna strömmar
gasblandningen från förgasaren genom kanaler, vars väggar
hållas uppvärmda av de heta avloppsgaserna. Härav
följer emellertid att förvärmning kan äga rum först,
sedan motorn arbetat en stund och ifrågavarande
kanaler blivit tillräckligt uppvärmda. En motor av
detta slag måste därför startas med t. ex. bensin
och köras varm innan övergång till fotogen e. dyl.
kan ske. På moderna traktorer är
förvärmningsgra-den ofta reglerbar. Förvärmare får icke användas vid
ihållande körning på bensin.
På motorer, som skola arbeta under dammiga
förhållanden, kompletteras förgasaren oftast med en eller
flera luftrenare, varjämte man, särskilt på traktorer,
försöker taga in luften relativt högt över marken. Som
första luftrenare användas stundom enkla, tämligen
finmaskiga nät eller också s. k. centrifugalrenare, i
vilka insugningsluften av snedställda vingar sättes i
rotation så att de större dammpartiklarna kastas utåt
och hindras komma in i förgasaren. För den definitiva
luftreningen har man allt mera övergått till användning
av olja. Därvid får luften passera antingen genom en
behållare, fylld med oljade plåtstycken, som taga
dammet på sig, eller genom ett tunt lager olja, som därvid
rycks med och fuktar en filtermassa av tagel eller
liknande, i vilken dammet fastnar.
På automobiler kompletteras förgasarens luftrenare
ofta med en insugningsljuddämpare.
Ventiler. Till 4-takts förgasaremotorn hör, liksom
till alla andra 4-taktsmotorer, en insugningsventil
och en utblåsningsventil för varje cylinder. Utseendet
av dessa ventiler framgår av fig. 8. De stängas av
ventilfjädrar och öppnas av kamskivor, vid
flercylindri-ga motorer ofta anordnade på en och samma axel,
kamaxeln. Undantag utgör dock ibland
insugnings-ventilen på mycket små encylindriga motorer, där
dennas fjäder kan vara mycket svag. Ventilen öppnas då
automatiskt under insugningsslaget på grund av
sugningen.
Venti Italui k
g— Ve nl-il spindel
| Hivade*
__ .Spelrum
6
Ven fi llvj5 fa ve.
Komskiva.
Förbränningsmotorer. Fig. 8. Schematisk bild av
ventil på 4-takts motor.
285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
