Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotorer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbränningsmotorer -
för mindre stationära motorer. Också vid
cirkulations-kylning omgives cylindern av en vattenmassa, som
emellertid strömmar från vattenmanteln runt cylindern
till en kylare för att där avkylas och sedan återkomma
till cylindern. Cirkulationen genom kylaren kan
försiggå självmant tack vare att varmt vatten är lättare
än kallt, s. k. termosifonkylning, eller tvångsmässigt
genom pumpning. I senare fallet regleras numera ofta
strömningshastigheten efter vattentemperaturen av
en s. k. termostatventil. Det är nämligen icke önskvärt
med mycket långt driven kylning. Vanligen skall
kylvattentemperaturen vara 70—90°.
I kylaren strömmar vattnet genom fina rör eller
kanaler, som omspolas av luft och därvid kyles. För
åstadkommande eller förstärkning av luftströmmen
erfordras vanligen en fläkt.
I vissa fall, främst vid båt- och pumpmotorer,
användes ofta icke kylare utan nytt kallt vatten matas
ständigt in och får avgå efter uppvärmningen.
En F:s arbetsförmåga eller effekt bestämmes genom
s. k. bromsning. Härvid får motorn utföra ett arbete,
vars storlek noggrant bestämmes. Effekten uttryckes
i hästkrafter. För att undvika förväxlingar med
uppgifter om effekt, som enbart beräknats utan direkta
prov, användes ofta uttrycket »bromsad effekt».
Motorernas bränsleförbrukning bör, om jämförelser
skola bli möjliga, angivas pr hästkrafttimme (t. ex.
gram pr hästkrafttimme). Det bör observeras, att
mindre motorer alltid ha avsevärt högre förbrukning
än större och att en obetydligt belastad motor ävenså
har större förbrukning än en fullbelastad.
Oljemotorerna ha lägre förbrukning än
förgasaremotorerna. En medelstor, god dieselmotor kan ofta
gå med mindre än 200 gr/hkrtim., under det att
motsvarande förgasaremotor ofta förbrukar 300 gr/hkrtim.
och däröver. H. M-g.
Fördelande kryddor, se Fördelande medel.
Fördelande medel är en äldre benämning för sådana
medel, vilka anses kunna medverka till att
inflammationer och svullnader gå tillbaka utan att övergå i
varbildning. Den förnämsta åtgärden är härvidlag
avkylning (exempelvis genom isblåsa), vilket minskar
blodtillströmningen och ger inflammationen en mindre
häftig karaktär. Även hetta kan användas för samma
ändamål. Den ökade blodtillströmningen, som hettan
medför, kan kanske på ett tidigt stadium medföra
en så kraftig reaktion, att varbildningen uteblir.
Om tendens till varbildning föreligger, medför dock
värmebehandling gärna, att varbildningen inträder
snabbare, »bölden mognar». Omslag med diverse
läkemedel, såsom Burows lösning, blyvatten o. dyl. kan
användas till liknande ändamål. Härvidlag liksom då
man använder heta grötar etc. är det värmen, som
har den egentliga betydelsen. Det till vattnet tillsatta
- Föreningar
läkemedlet medför endast, att huden ej blir så retad
utan bättre tål omslaget.
Förr använde man för samma ändamål ibland s. k.
fördelande kryddor (bestående av en blandning av
humle, malört, kamomill och krusmynta). Numera
användes ej detta läkemedel, och apoteken äro ej
längre skyldiga att föra läkemedlet. G. Dbg.
Fördelningsränna, se Bevattning.
Fördräng, se Förvaltningspersonal.
Föreningen för dendrologi och parkvård, se
Trädgårdsförening.
Föreningen Lantbruksingcnjörsassistenter stiftades 1928
och har till ändamål att utgöra ett samband
mellan personal inom lantbruksingenjörsverksamheten
och att företräda medlemmarna vid förhandlingar
rörande anställningsförhållanden m. m. Antalet
medlemmar Vi 1941 var 95. G. Dbg.
Föreningen lantbruks- och skogsfilm stiftades 1937
och har till uppgift att upptaga och sprida film
för undervisningsändamål rörande lantbruk,
skogsbruk och fiske samt att lämna upplysningar om
inköp av apparater och råfilm m. m. Till föreningen
äro anslutna 22 hushållningssällskap, 18
skogsvårdsstyrelser och 6 lantbruks- och lantmannaskolor.
Föreningen Nordsvenska Hästen bildades 1924, omkr.
1 200 medlemmar; utger stambok för nordsvenska
hästar. Sekreterare: professor K. Eriksson,
Veterinärhögskolan, Stockholm. I. J-n.
Föreningen skånska andclsslakterier, se Föreningsrörelse.
Föreningen Statens Lantbruksingenjörer stiftades 1916.
F. utger en tidskrift. Medlemmarnas antal 1/1 1941
var 38. G. Dbg.
Föreningen Svenska Hushållningssällskapens sekreterare
stiftades 1912. Antalet medlemmar 1jl 1941 var 26.
Föreningen Sveriges jordbrukskonsulenter utgör en år
1916 bildad sammanslutning, vilkens ändamål är att
verka för befrämjande av en tidsenlig lanthushållning,
att med uppmärksamhet följa och stödja varje god
strävan för jordbrukskonsulentväsendets utveckling,
att bland medlemmarna söka åstadkomma samarbete
av facklig natur och genom anordnandet av möten och
överläggningar söka bidraga till höjandet av
medlemmarnas erfarenhet och till stärkandet av
kamratkänslan samt att i allt övrigt tillvarataga
jordbrukskonsulenternas gemensamma intressen.
Antal medlemmar år 1939: 69. A. A-n.
Föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter bildades år
1908 och har till ändamål att åstadkomma samarbete
mellan de olika länens ifrågavarande tjänstemän för
att därigenom höja institutionernas och de enskilda
individernas anseende samt bidraga till
framåtskridande och utveckling såväl i intellektuellt som i
ekonomiskt avseende.
Antal medlemmar år 1939: 40. A. A-n.
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
