Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förgiftning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förgiftning -
den salta mossan och jorden under busken. Härigenom
kunna de få så stor mängd natriumklorat att
förgiftning inträder.
Industriförgiftning eller förgiftning till följd av att
vissa skadliga avfallsprodukter, kan spridas med t. ex.
röken från vissa industrier och åstadkomma
förgiftning bland husdjuren i omgivningen. Så är t. ex. i
Tyskland sedan gammalt känt en sjukdom, som går
under namn av »Hüttenkrankheit». Det har vid denna
sjukdom huvudsakligen rört sig om blyförgiftning.
Blyet har kommit med röken från hyttor och
smältverk och förorenat vegetationen eller med vattnet
oc.h impregnerat marken och sedan upptagits av
växterna. En annan form av »Hüttenkrankheit» har uppstått
till följd av att med röken avgått en blandning av
arsenik och svavelsyrlighet. I närheten av
aluminiumfabriker kan fluorförgiftning uppstå, vilken
åstadkommer en form av osteomalaci.
Förgiftningar framkallade genom fodermedel.
1) Konserveringsmedel. Koksalt kan om det
upptages i större mängder ge svåra förgiftningssymtom.
Särskilt känsliga för en akut koksaltsförgiflning äro
svin och höns, som ofta erhålla köksavfall, som håller
för mycket koksalt. Det är också visat att hos
nötkreatur en kronisk koksaltsförgiftning kan uppstå,
om korna under längre tid dagligen erhålla större
mängder koksalt. Den sjukdom, som då uppstår
påminner i hög grad om skravelsjuka. Sillake ger
likaledes lätt förgiftning. Förutom koksalts verkan får
man i detta fall även lätt giftverkan (ptomainer).
2) Mineralfoder. De vanligen använda
mineralfoderämnena äro, i de doser de under normala
förhållanden givas åt djuren, ofarliga. Djur, som äro
mycket salthungriga och t. ex. på betet få äta
mineralfoder efter behag, kunna dock förtära så stora mängder
av natriumfosfat att förgiftning uppstår. Denna yttrar
sig då som en natriumförgiftning med
förlamningssymtom, som i hög grad påminner om
förlossningslamhet.
3) Kraftfoderförgiftningar.
a) Förätning med kraftfoder eller äggviteförgiftning
uppkommer lätt om djuren komma lösa i ladugården
och komma åt kraftfoderlåren, då det ej är ovanligt
att en ko kan förtära 20—30 kg mjöl, kli eller
kak-blandning. Sak samma kan inträffa om djur på bete
bryta sig genom stängslet och föräta sig på grön,
omogen säd. Man har även sett exempel på att kor
kunnat föräta sig på strömming. Efter en till två dagar
brukar kon bli svag i bakdelen, blir snart oförmögen att
resa sig. Samtidigt inträder ofLa illaluktande diarré.
Kon dör i regel i sjukdomen om ej behandling inledes.
b) Blåsyreförgiftning genom utfodring med
lin-frömjöl. I.infrö håller i allmänhet minimala mängder
- Förgiftning
av glykosiden linamarin och därjämte ett enzym,
som vid närvaro av vatten eller utspädda syror kan
spjälka glykosiden så att bland annat blåsyra frigöres.
Detta gör att linfrö under vissa omständigheter d. v. s.
när det är bärgat och lagrat under ogynnsamma
förhållanden vid riklig fuktighet och värme kan bliva
farligt för djuren. De viktigaste symtomen äro diarré
och krampanfall.
c) Förgiftning med senapsolja vid utfodring av
rapskakor. Fröna av åtskilliga brassica-arter innehålla
glykosider, som med enzym kan avspalta senapsolja,
vilket gör att under vissa ogynnsamma omständigheter
förgiftning med förlamningssymtom kan uppstå.
d) Blyförgiftning genom utfodring med kokos- och
jordnötskakor. 1 Danmark har påvisats ett stort antal
förgiftningsfall sedan djuren i ett flertal besättningar
förtärt kokoskakor och jordnötskakor. Det har
härvid kunnat konstateras att i kakorna var inblandat
metalliskt bly eller blyglans.
e) Förgiftning efter utfodring med sojafoder har
vissa tider inträffat både i vårt land och utomlands:
Undersökningar ha visat, att detta gäller sojafoder,
som underkastats fettextraktion med trikloretylén,
däremot synes ej bensol- eller bensinbehandlat sojafoder
ha orsakat förgiftning. Symtomen äro något växlande.
Ibland iakttages feber, blödningar från
kroppsöppningarna och blödningar i synliga slemhinnor, särskilt
nässlemhinnan. Därjämte kan förekomma
muskel-darrningar, krampsymtom och ibland
förlamningstecken.
f) Bomullsfrökakor tålas ibland dåligt av unga djur.
Hos grisar i 2—5-månaders-åldern har man således
sett talrika förgiftningsfall efter några veckors
utfodring med en foderblandning, som hållit 10—30 %
av dessa kakor. Förloppet är kroniskt.
4) Förgiftning med trän har iakttagits hos kalvar
under de första levnadsmånaderna särskilt då de
erhållit stora doser (1—2 matskedar per dag) av sämre
tran. Symtomen äro ansträngd hjärtverksamhet,
stelhet i muskulaturen och i vissa fall krampanfall.
5) Solaninförgiflning kan uppträda efter förtäring
av grodd potatis eller om djuren fodras med
potatisblast särskilt under sådana år då delta är rikt på gröna
frukter.
6) Förgiftning genom förtäring av giftiga växter.
Man skulle tro att det mycket ofta skulle uppstå
dylika förgiftningar under betestiden, då giftiga
växter äro rikligt förekommande i naturen. Djuren ha
dock uppenbarligen i regel rent instinktivt förmåga att
undvika dylika växter, särskilt gäller detta för djur,
som äro vana att vistas på bete. Gifthalten hos växterna
kan variera avsevärt under deras utveckling, och faran
för djuren om de förtära dylika kan bero på vilken
tidpunkt av sommaren, som betena utnyttjas. Er-
297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
