Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förlossning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förlossning
Förlossningsgasbrand
praktiserades, är synnerligen riskabelt för det födande
djuret och måste betecknas som uppenbart djurplågeri.
I vissa fall kan fostret bli för stort, därigenom att det
icke föds vid normal tid utan blir liggande kvar i
livmodern och fortsätter växa. Man har exempel på huru
en kalv vid den sent omsider inträdande F. haft en
vikt av 100 kg eller ungefär 3 ggr normal storlek.
Det är självfallet, att kalven i dylika fall ej kan passera
fostervägarna utan måste bli föremål för en
ingripande embryotomi.
Av missbildningar förekomma ett stort antal olika
former, vilka kunna giva anledning till
förlossningshinder, som t. ex. hjärnvattusot, bulldoggskalvar,
medfödda kontrakturer av extremiteterna och olika
slag av dubbelmissbildning. Den ovan lämnade
kortfattade översikten, vilken endast upptager de
vanligaste orsakerna till förlossningshinder, torde klart och
tydligt visa, att det måste kräva en omfattande
teoretisk utbildning i könsorganens anatomi och F:s fysiologi
och patologi samt dessutom praktisk träning i
undersökning av könsorganen vid normala och onormala F.
för att man skall kunna vid en undersökning genom
skidan diagnostisera orsaken till förlossningshindret
samt avgöra, om F. överhuvudtaget är möjlig och
vilket ingrepp, som är lämpligast att utföra. För att på
bästa sätt utan risk för modern kunna genomföra
dylika ingrepp, speciellt när det gäller operativa
ingrepp på fostret (embryotomi), fordras en grundlig
specialutbildning och speciella instrument. Därför
ingår också läran om F. och förlossningshjälpen som
ett mycket viktigt ämne vid de veterinära högskolorna.
Det bör även framhållas, att för den, som icke har ovan
nämnda utbildning, det icke är möjligt att utöva
för-lossningshjälp på ett rationellt sätt, icke möjligt att
undvika onödigt djurplågeri och risk med hänsyn
till moderdjurets liv, hälsa och fortsatta
fortplantningsförmåga. En lekman bör därför vid F. icke
onödigtvis göra inre undersökning. Nuförtiden behöver ju
den djurägande allmänheten knappast längre avrådas
från att anlita kvacksalvare, sådana förekomma ej
längre i större utsträckning inom djursjukvården.
Genom de förbättrade kommunikationerna har man
möjlighet att hastigt få sakkunnig hjälp. När det
gäller en F., som ej förlöper normalt, är det klokast att
i god tid tillkalla veterinär. Sedan fosterblåsorna brustit,
öppnas ej fostervägarna ytterligare. Genom att
livmodern fortsätter att sammandraga sig för att driva
ut fostret, blir för varje halvtimme, som går utrymmet
i livmodern allt mindre och mindre, och dröjer man
länge, sitter kalven fast som i ett skruvstäd, varigenom
lägerättningar omöjliggöras eller försvåras. Om i
undantagsfall djurägaren eller ladugårdsförmannen måste
göra ingrepp, skall först kons blygd med närmaste
omgivning noggrant tvättas med såpa och vatten,
hållande någon desinfekterande lösning t. ex. 1—2 %
kloraminlösning. Rengöring och desinfektion av
händer och armar är absolut nödvändig, om man ej skall
riskera att infektera kon. Tvätta i så fall händer och
armar 5—10 minuter i ljumt såpvatten, tillsatt med
lämpligt desinfektionsmedel. Infektionsrisken minskas,
om armar och händer sedan ingnidas med ren
bor-vaselin. En lekman bör emellertid ej tro sig om att
kunna göra saker, vartill han ej är kompetent. Vissa
ingrepp äro visserligen relativt lätta och kunna lyckas,
men om djurägaren själv arbetar med ett svårt fall,
kan han försvåra veterinärens arbete så att utsikterna
för en lycklig utgång i hög grad minskas. Angående
åtgärder för att skydda kon för infektion i samband
med F., se Förlossningshygien. N. L.
Förlossningsgasbrand eller puerperal gasbrand är
speciellt hos nöt närmaste tiden efter förlossningen
uppträdande, med feber förlöpande sårinfektionssjukdom,
som orsakas av malignt ödem —- frasbrandsgruppens
bakterier. Infektionen anses ske genom sårnader i
könsvägarnas slemhinna. I motsats till allmän
blodförgiftning utgången från livmodern, vid vilken
sjukdom infektionsämnet sprides över hela organismen,
få vi vid den puerperala gasbranden vanligen en
lokali-sation av virus till infektionsportens närmaste
omgivningar, varest gashaltiga ödem uppstå. Sjukdomen
har tidigare ansetts identisk med frasbrand och har
också kallats F., men nyare undersökningar ha visat,
att sjukdomen i de flesta fall orsakas av maligna
ödemgruppens baciller. Sjukdomen uppträder
huvudsakligen under vinter- och vårmånaderna, vilket
även är rätt naturligt, då hygienen i ladugården i
regel är sämst den tiden på året, varjämte man även
torde böra räkna med mindre motståndskraft hos
djuren efter den långa stallfodringen.
Maligna ödemgruppens bakterier förekomma i de
övre jordskikten, som befinna sig i hög kultur särskilt
rikligt i trädgårdsjord, i gödsel och i ämnen, stadda i
förruttnelse. Med fodret komma bacillerna in i
växt-ätarnas tarmkanal, varifrån de efter döden tränga
ut i vävnaderna. Infektionen anses ske genom
sårnader, framför allt genom djupare sticksår i
genitalorganens slemhinna, och de flesta författare framhålla,
att sjukdomen vanligen tillstöter efter svåra
förlossningar. Som regel gäller att man har kvarbliven
efterhörd, vilken dock i vanliga fall sitter så löst, att den
kan avlossas mycket lätt. Det synes dock, som om det
ej behöver vara några djupa sticksår eller andra
svårare skador i könsvägarna, för att infektionsämnet skall
kunna tränga in. Det förefaller, som om i en
besättning, där livskraftigt smittämne finns, retentionen av
fosterhinnorna i och för sig skulle vara tillräcklig orsak
till att djuret skulle kunna infekteras. Det förefaller
ock, som om infektionen skulle ske i samband med och
301
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
