Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försöksmatematik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försöksmatematik
Försöksverksamhet
eller annat försök är avslutat, föreligger ett
primärresultat i form av en samling siffror angivande skörden
pr försöksruta, de enskilda försöksdjurens viktökning
eller mjölkavkastning under försöksperioden eller andra
observationer allt efter försökets art. Det är F:s
uppgift att hyfsa detta siffermaterial, att ordna
försöksresultatet i tabellform, så att effekten av de i
försöket studerade faktorerna utan svårighet kan
avläsas samt att genom bestämning av försöksfelens
storlek belysa utslagens säkerhet. Då en riktig
försöksmatematisk behandling av försöksresultatet är
möjlig endast under förutsättning, att försöken
planläggas och anordnas enligt rationella principer, torde
även hithörande frågor falla inom F:s område.
Även om en viss försöksverksamhet på jordbrukets
område kan spåras mycket långt tillbaka i tiden, är
dock användningen av försöksmatematiska metoder
vid resultatens bearbetning av tämligen nytt datum.
Jordbruksforskare i de nordiska länderna ha härvid
varit föregångsmän. Den första rationella metoden
att anordna fältförsök utarbetades sålunda av de
båda norrmännen Bastian Larsen och G. Holtsmark,
och den danske jordbruksforskaren E. Lindhard var
den förste att påpeka betydelsen av en fullständig
statistisk bearbetning av försöksresultaten. Betydande
bidrag till F:s utveckling ha dessutom lämnats av R. K.
Kristensen och K. Vik. F:s egentliga genombrott kom
emellertid först 1919, då en försöksmatematisk
avdelning inrättades vid den engelska försöksstationen
Rothamsted med R. A. Fisher som föreståndare.
Den moderna F. bygger framförallt på arbeten av
Fisher och hans medarbetare. Några arbeten av en
annan engelsman, signaturen »Student», ha även
varit av grundläggande betydelse.
Med avseende på försöksplanen skiljer man mellan
två typer av försök, de enkla, i vilka endast en faktor
studeras, och de sammansatta eller kombinerade, i
vilka man samtidigt upptager två eller flera faktorer
till behandling. Till de enkla försöken höra sådana
försök som sortförsök, försök med olika spridningstid
av ett gödselmedel, betningsförsök och liknande.
Försöksplanen för dylika försök bör alltid innefatta ett
försöksled som mätare eller standard, i sortförsöket
representerat av en välkänd, sedan länge odlad sort,
i spridningsförsöket av ogödslat, i betningsförsöket
av obehandlat o. s. v. De kombinerade försöken spela i
våra dagar en betydligt viktigare roll än de enkla.
Planerna för dessa försök böra vara sådana, att
samtliga kombinationer mellan de studerade faktorernas
olika alternativ äro representerade. Så bör exempelvis
planen för ett gödslingsförsök, i vilket man önskar
studera verkan av kväve-, fosforsyre- och kaligödsling,
omfatta de 8 försöksleden:
a ogödslat b kväve
c fosforsyra f kväve + kali
d kali g fosforsyra + kali
e kväve + fosforsyra h kväve + fosforsyra + kali
Kombinerade försök ha den fördelen framför enkla
försök, att man ur resultaten kan utläsa ej endast
effekterna av de studerade faktorerna utan även av
samspelen dem emellan. Man har därför en möjlighet
att, åtminstone till en viss grad, bedöma resultatens
allmängiltighet.
Försökens anordnande i fält är av stor betydelse
av den anledningen, att markens bördighet alltid
växlar inom rätt vida gränser. Dessa växlingar äro
emellertid mer eller mindre systematiska, och det är
därför möjligt att utjämna deras verkan genom en
lämplig anordning av försöket. I blockmetoden sker
detta så, att försöksarealen uppdelas i block, till
antalet lika med antalet önskade samrutor, och varje
försöksled blir representerat på en ruta inom varje
block. (fig. 1). I försök enligt kvadratmetoden läggas
c f a b c d
b e d a e f
a c e f d e
b f d c a b
Försöksmatematik. Fig. 1. Försök med 6 försöksled
och 4 upprepningar anordnat enligt blockmetoden.
a b c d e
d e a b c
b c d e a
e a b c d
c d e a b
Försöksmatematik. Fig. 2. Försök med 5 försöksled
och 5 upprepningar anordnat enligt kvadratmetoden.
försöksrutorna i ett kvadratiskt förband, och varje
försöksled blir representerat på en ruta i varje rutrad
och en i varje rutkolumn (fig. 2).
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
