Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garvämnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Garvämnen
Gengasdrift
hudar, vilka därigenom kemiskt förändras, så att de
få karaktären av läder. O. S-g.
Gasbildning i tarmen, se Kolik.
Gasbrand kan uppstå, om bakterier, tillhörande maligna
ödemgruppen, genom djupa sår inkomma i
kroppsvävnaderna. Härvid uppstå framför allt i muskulaturen
sjukliga förändringar. Denna blir mestadels mörkröd
till svartröd, verkar lucker och porös och knastrar
vid palpation beroende på gasbildning. Hos husdjuren
förekommer G. vanligast hos nötkreatur efter
infektion i samband med förlossningen. Se vidare
Förloss-ningsgasbrand. Jfr även Frasband. N. L.
Gasformigt bränsle, se Bränsle.
Gaskalk är kalk, som vid gasverk använts till rening
av lysgas. Kalken upptager därvid sura beståndsdelar
ur gasen, ss kolsyra, svaveldioxid och svavelväte. G. är
därigenom ett gift för djur och växter, men den kan
användas till kalkning av åkerjord, om man avser att
utrota ogräs och förgöra infektioner och skadedjur.
Efter någon tids förlopp, snabbast vid luftning
(jordbearbetning) ha de giftiga ämnena oxiderats, så att
växtskadliga verkningar utebli. O. S-g.
Gazania, sydamerikanskt växtsläkte av familj
Korgblommiga. I Sverige odlas några arter som
prydnadsväxter. De ha lysande, gula kantblommor. G. Dbg.
Gelatin, se Lim.
Gemensamhetsbete. Där den enskilde jordbrukaren har
svårighet att på egen mark åstadkomma bete för sina
djur, har han i många fall möjlighet att tillsammans
med andra djurägare genom köp, arrende eller på annat
sätt erhålla betesmark för gemensam användning.
G. kunna organiseras som andels- eller föreningsbeten
men kunna även ägas av enskild, institution o. d. och
upplåtas mot bestämd ersättning.
G. må icke förväxlas med gemensamt bete, som
är vedertagen juridisk term för rätt till bete på icke
inhägnade skogsmarker.
Betesrätten i vissa fäboddistrikt torde kunna
betecknas som den äldsta formen av G., som f. ö. främst
kommit till användning i Skåne, Dalarna och Norrland,
i de båda senare landsdelarna huvudsakligen avsett
för hästar. B. W.
Gcmsrot (Doronicum austriacum), en alpväxt, som kan
nå en höjd av en meter. Den har hjärtlika blad och
gula blommor, som erinra om prästkragens. G. Dbg.
Gen, se Ärftlighetslära.
Generalprovtagning, se Provtagning.
Generator, se Elektricitet.
Generatorgas, se Bränsle.
Genetik, se Ärftlighetslära.
Genfrekvens, se Ärftlighetslära.
Gengasdrift (»gengas» = förkortning av
generatorgas). För industriellt behov har sedan länge i
stationära gasgeneratorer framställts gengas av ved,
träkol, torv, brunkol, stenkol etc. Gasen användes
ursprungligen mest för eldning av ugnar och annat
och endast i begränsad omfattning som drivmedel
för större stationära motorer. Då under
världskriget 1914—19 flera länder blevo avstängda från
import av flytande bränsle, fick G. av motorer där
en ökad användning. På grund av att
gasgeneratorerna vid denna tid voro mycket stora och tunga,
kunde G. dock endast ifrågakomma för stationära
motorer. I Sverige byggd:s de första lätta
gengasverken avsedda för motorfordon under de sista åren
av världskriget men hunno dock aldrig få någon
allmännare användning förrän flytande bränslen
åter blevo tillgängliga.
Under 1920- och 30-talen arbetade man inom
flera länder på G. av automobiler, varvid som
bränsle i generatorerna användes huvudsakligen ved,
träkol eller brunkol. I Sverige framkommo under
denna tid de båda för träkel avsedda
gengassystemen »Svedlund» och »Gragas». På grund av de vid
denna tid låga bensinpriserna fann G. emellertid ej
någon större användning. Armén började dock så
småningom att i begränsad omfattning utrusta vissa
av sina lastbilar för G.
Sedan efter krigsutbrottet på hösten 1939
importen av flytande motorbränslen till Sverige
försvårades och senarj helt omöjliggjordes har G.
emellertid fått en betydande användning. Under det att
på sommaren 1939 endast något tiotal civila fordon
voro gengasdrivna, samtliga med träkol, funnos i
mars 1941 i landet c:a 40 000 gengasdrivna bussar,
last- och personbiler, varav ungefär en tredjedel
med ved och resten med träkol.
Då G. i vårt land på allvar började ersätta
bensindriften tillsattes i september månad 1939 Statens
Gengasnämnd med uppgift att tillhandagå med
erforderliga råd och upplysningar men även att utöva
en kontroll av G. Gengasnämnden har senare under
namn av Gengasbyrån inordnats under Statens
Bränslekommission.
En av Gengasbyråns (Gengasnämndens) uppgifter
är att utföra typbesiktningar av gengasverk och
utfärda intyg om godkännande. Andra än på detta
sätt godkända typer av gengasverk få ej säljas. I
samverkan med Sprängämnesinspektionen har
Gengasbyrån (Gengasnämnden) utfärdat »Anvisningar
för G. av motorfordon och motorredskap». I dessa
anvisningar ingå även säkerhetsföreskrifter, som med
hänsyn till far m för gasförgiftning och den ökade
brandrisken, skola följas. Förutom dessa föreskrifter
har av brandstodsbolagen utfärdats särskilda
»Villkor för G. vid lantgård.»
I juni månad 1940 bildades det statliga bolaget
Svenska Gengasaktiebolaget med uppgift att an-
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
