Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundförbättring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grundförbättring -
Grundförbättring, melioration, egentligen förbättringar
av jorden av varaktig beskaffenhet, men hit räknas
vanligen även sådana förbättringar, som ehuru ej av
bestående art dock påverka jorden under en längre
följd av år. Till G. räknas sålunda nyodling*,
betesförbättring*, torrläggning* av olika slag, stenröjning,
påförandet av material i jordförbättrande syfte s. k.
fordslagning* samt grundkalkning.
Enär G. påfordrar tämligen stora
kapitalinvesteringar, som först så småningom kunna bliva räntabla,
hava statsmakterna bl. a. genom upprättandet av
låne-fopder och genom utanordnandet av bidrag sökt
främja densamma. Samma syfte har givetvis
arrendelagens bestämmelse, att ägaren av arrendegård är
skyldig betala rörkostnaden i fall att arrendatorn önskar
verkställa dränering å dylik egendom, samt dess
bestämmelse att arrendator efter vissa grunder äger utfå
ersättning för utförd betesförbättring.
Gällande bestämmelser rörande lån och bidrag för
utförandet av olika slag av G. finnas utfärdade i Sv.
författn. saml. 498/1934 och 571/1937.
Hushållningssällskapen lämna närmare upplysningar
härom och dess tjänstemän stå till allmänhetens
förfogande med uppgörandet av förslag till
genomförandet av G. G. T-n.
Grundförstärkning måste utföras i de fall, då den
naturliga grunden icke har tillräcklig bärförmåga att
upptaga belastningen av en byggnad.
En G. kan utföras enligt någon av följande metoder:
a) Tryckets fördelande på en större yta.
b) Belastningens nedförande till fast botten medelst
grundpelare.
c) Belastningens nedförande till större djup genom
pålning.
Vilken metod, som i varje särskilt fall skall användas,
är beroende av markens beskaffenhet samt djupet till
fast botten och byggnadens tyngd och konstruktion.
a) Det vanligaste sättet för tryckets fördelande å en
större yta är genom utförandet av en fot eller platta
under murar och pelare. En tryckfördelande platta
utbildas antingen under enstaka murar och pelare eller
vid särskilt svåra grundförhållanden som en
sammanhållande platta under hela byggnaden.
Dylika plattor utföras vanligen av betong antingen
oarmerade eller armerade och dimensioneras i
förhållande till markens bärförmåga och byggnadens tyngd.
b) Då djupet till fast botten ej är allt för stort, t. ex.
under 2 m, kan man med fördel gå ned med
grundmurarna till den fasta bottnen. Då djupet är större,
t. ex. 5—8 m, kan man genom schaktning med
spont-pàlning gå ned med enstaka pelare samt anordna
mellanliggande bärande konstruktioner såsom valv eller
armerade betongbalkar. Vid stora djup, där vanlig
- Grundläggning
spånt ej räcker, måste man använda sig av s. k.
sänk-brunnar utförda av betong eller plåt.
c) I de fall, då markens beskaffenhet är sådan, att
bärigheten ej tillåter grundläggning på utbredda
plattor eller om djupet till fast botten är mycket stort,
får man i regel använda sig av pålar för uppbärande av
byggnadsverket.
Pålarna kunna i så fall vara antingen trä- eller
betongpålar. De senare äga den fördelen, att man ej är
beroende av grundvattnet i samma utsträckning som
vid pålar av trä.
Är ej djupet till fast botten allt för stort nedföras
pålarna till fast botten och kallas i dylika fall
stöd-pålar.
Då djupet till fast botten är mycket stort,
överföres trycket till omgivande mark genom friktion
utmed pålens mantelyta. I dylika fall kallas pålarna
friktionspålar. Betongpålarna kunna utföras på en
mängd olika sätt. I regel skiljer man på två stora
grupper nämligen:
1. Sådana pålar, som gjutas i formar, varefter de
efter hårdnandet nedslås med hejare.
2. Sådana pålar, som gjutas i hål, vilka på olika
sätt upptagas i marken.
I regel benämnas de förra slagpålar och de senare
hålpålar. Slagpålarna äro alltid armerade. Hålpålarna,
av vilka en stor mängd patenterade typer finnas,
utföras ibland armerade ibland utan armering. Alla
grundförstärkningsarbeten måste alltid föregås av
noggranna förundersökningar rörande undergrundens
beskaffenhet, djupet till fast botten o. s. v. Tidigare lade
man som fundament till en byggnad som grund ett
lager av virke, en rustbädd el. plankrustbädd. Denna
metod användes ej numera. G. B-r.
Grundgödsling, se Övergödsling.
Grundkalkning, se Grundförbättring och Kalkning.
Grundläggning utföres, sedan schaktning och
eventuella grundförstärkningsarbeten utförts. Grundmurarna
ha till uppgift att bära in- och utvändiga väggar. De
egentliga grundmurarna vila i allmänhet på s. k.
fundament eller utbredda plattor. Grundmurarna
skola utföras av varaktigt och hållbart material,
vanligen gråsten eller betong. Vidare skola grundmurarna
alltid neddragas till fast botten eller konstgjord
undergrund och, såvida de ej vila på berg, till frostfritt
djup. Grundmurarnas bredd beror på materialet samt
belastningen.
Vid grundmurar av gråsten användas stora block
med goda ligg- och byggytor. Stenarna tilltuktas från
större ojämnheter samt läggas så, att förband
erhålles. Vid synliga delar av murarna bör man se till, att
befintliga ojämnheter å stenarnas ytor ej bli allt för
stora.
328
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
