Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harvar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härvor
Hassel
Krokpinn- och klösharvar voro i slutet på
1700-talet och i början på 1800-talet de hos oss mest
använda H. För att mer effektivt avskära ogräset
gjordes pinnarna bredare nedtill. Sådana pinnar kallas
gåsfotpinnar.
Gåsfotpinnar göra ett bättre arbete mot rotogräs,
t. ex. tistel, och moderna H. (fig. 4), särskilt för
Harvar. Fig. 4. Rensharv.
traktordrift, ha i stor utsträckning åter börjat förses
med gåsfotpinnar eller liknande pinntyper.
H. med roterande arbetsorgan. Hit höra
tallrikshar-ven, rullharven och spadharven. Tallriksharven
arbetar med skålformiga skivor, påträdda tvenne i
mitten sammanlöpande fyrkantaxlar, vilkas vinkel
mot varandra är reglerbar (fig. 5). För traktorer an-
Harvar. Fig. 5. Traktortallriksharv.
vändas dubbla tallriksharvar. Ju spetsigare vinkeln
mellan de båda sektionernas axlar är, desto djupare
skära tallrikarna ned, desto bättre luckras och blandas
jorden och desto bredare blir den av varje tallrik
bearbetade fåran. Genom belastning kan
arbetsdju-pet också ökas. Samtidigt som dessa H. luckra, verka
de tillpackande på de undre jordlagren och draga
därför ej upp så mycket torv på omplöjda vallar.
Rullharven har tre axlar med därå fästade pinnar.
Den mittersta axeln har vanligen knivformade
pinnar, de två övriga krokböjda. Den användes mest
för sönderkörning av dikestorv o. dyl.
Spadharven har breda, skålformiga knivar fästade
på axlarna. Den mindre typen (fig. 6) har två korta
axlar bredvid varandra, som medelst vev kunna
ställas i olika vinklar mot varandra. Den s. k.
Hankmo-harven har tre knivförsedda axlar, placerade efter
varandra i en ram. Spadharvarna användas på
torvjordar, efter vallplöjning o. s. v. N-g.
Harvar. Fig. 6. Spadrullharv.
Harvning utföres i olika syften, såsom för att
iord-ningsställa såbädd, mylla utsädet, bryta skorpa eller
förinta ogräs.
Under det att harvar* av olika slag tidigare voro de
vanligast använda redskapen vid tillredning av åkern
till sådd, har under de senaste årtiondena olika typer
av sladdharvar och kultivatorer kommit att spela
en alltmer dominerande roll för dessa arbeten. Å
andra sidan har gränsen mellan harvar och sladdar
blivit alltmer diffus, varför man numera betr. jordens
iordningsställande till sådd ej kan draga någon
bestämd gräns mellan harvning och sladdning.
För lättare bearbetning såsom ytharvning,
myll-harvning o. dyl. användas dock vanligen harvar i
egentlig bemärkelse, likaså för att luckra besådd
jord samt för ogräsharvning*. I förstnämnda fall
användas s. k. lättharvar av olika slag och för
ogräsharvning användas antingen den äldre typen av
ogräsharv med emot körriktningen tvärställda pinnar
eller också de s. k. rensharvarna (jfr fig. 4 Harvar).
G. T—n.
Has, se Exteriörbedömning.
Haslcdsgalla, se Exteriörbedömning.
Hassel (Corylus Avellana), en buske av björkfamiljen,
har en vidsträckt utbredning i Europa och går hos
oss upp i Ångermanland, men har fordom haft en
betydligt nordligare gräns, såsom framgår av talrika
fynd i torvmossar. Bladen äro bredast ovan mitten,
utlöpande i spets och oregelbundet sågade, hanhängena
övervintra nakna och sträcka sig mycket tidigt på
våren, då blomningen inträder. Av honblomställningen
synes då ännu icke mera än de röda märkena, som
träda fram ur vissa knoppar, som äro större än
vanliga bladknoppar. Nötterna, som äro omgivna av en
tvåbladig flikad skål, mogna på hösten. Nötens form
varierar starkt, från nästan klotrund till smal och
långsträckt. De vilda hasselformernas nötter ha i
regel tjockt skal, men man har i kulturen lyckats
framställa ett flertal mera tunnskaliga sorter, som
dock äro mindre härdiga, och vilkas odling lönar sig
blott i södra Sverige. Hjärtbladen (fröet är vitelöst)
innehålla fett i riklig mängd, ha betydligt närings-
359
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
