Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hosta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hosta
Hovbeslag
vändas s. k. narkotiska hostmedel, såsom morfin,
kodein o. s. v., vilka nedsätta slemhinnans känslighet.
N. L.
Hosta (Funkia), växtsläkte hörande till Liljeväxter.
Fem arter från Kina och Japan odlas som
prydnadsväxter. De ha breda, lancettlika, mörkgröna
blad och blå el. vita blommor i ensidiga klasar.
G. Dbg.
Hot, ett störpar jämte hank i en gärdesgård. Se f. ö.
Stängsel. J. B.
Houdan, se Hönsraser.
Hov. Därmed avses den nedersta, hornbeklädda delen
av tån hos de uddatåiga djuren. Från
utvecklingssynpunkt motsvarar den hos människan yttersta
leden med nageln och fingertoppen på långfingret resp.
mellersta tån i foten. H. indelas exteriört i vägg, sula
Hov av häst. Fig. 1.
A. Skenben. B. Kotled. C. Kota. D. Krona. E. Hovvägg.
F, F’. Ballar.
och ballar (med strålen). Väggen delas i fem lika breda
delar, av vilka den främsta opariga kallas tåvägg,
därnäst sidoväggar och längst bak traktväggar.
Övergången mellan den egentliga huden och hornkapseln
kallas kronranden (ett 2 cm brett, runt om gående
bälte). Å H:s undre yta märkes bärranden. Därmed
menas den nedvuxna väggen jämte den innanför
liggande tvärstrimmiga lamellranden och minst en cm
av sulan. Med bärplanet menas däremot varje del av
H:s undre yta, som ligger i bärrandens plan och kan
deltaga i lastens uppbärande. Strålen är en del av
ballen och sålunda ingen självständig bildning. Den
utgör ett lika viktigt stödjande parti av hovens undre
yta som sula och bärrand.
H:s underlag är hovbenet med de tvenne vidsittande
elastiska hovbrosken. Mellan dessa ligger den elastiska
putan, som uppåt gränsar till djupa böjsenan (fäst vid
hovbenet) och nedåt bildar underlag för balläderhuden
(strålläderhuden). Utom dessa läderhudsavdelningar
tala vi om sul-, söm-, kron- och väggläderhuden
(uttrycket kötthov användes ej numera). Sömläderhuden
bildar gränsen mot den egentliga hudens läderhud och
är underlaget för de celler, som bilda hornkapselns
ytligaste lager, glasyrlagret. Nedanför sömläderhuden
ligger kronläderhuden, från vilken hornkapselns
tjockaste lager, skyddslagret, härstammar.
Väggläderhuden delas liksom hornväggen i tå-, sido- och
traktvägg. Sulläderhuden bekläder hovbenets undre yta
q nm p
Hov. Fig. 2. Genomskärning av hästens hov.
A. Skenben. B. Kotben. C. Glidben. D. Kronben. E.
Hovben. F. Strålben, a Långa sträcksenan, b, b’ gaffelband,
c, d böjsenor, e kotledens, f kronledens, g hovledens
kapselband, h bojarnas senskida, i, i’, i" strålputan, k
köttkronan, 1 köttväggen, m köttsulan, n köttstrålen, o
hornväggen, p hornsulan, q hornstrålen, r sporren, s huden.
på sidorna om och framför ballen (strålen). De olika
läderhudsavsnitten äro på ytan utdifferentierade i
pa-piller (söm-, kron-, sul- och ball-läderhuden) och
lameller (väggläderhuden). De senare äro att anse som
sammansmälta papiller. På och mellan papiller och
lameller finnes det cellskikt, från vilket hornet bildas.
Hornet växer hos föl och unghästar upp till 15 mm
och hos äldre 8 mm pr månad och tillväxten försiggår
jämnt överallt. Av betydelse för hovbeslaget är den
vita linjen, varmed förstås en 1 mm bred vit strimma
av väggens undre avslutning intill lamellranden. H.
hos nyfödda föl äro försedda med en s. k. fölputa av
mjukt fettrikt horn. Den nötes bort några få dagar
efter födelsen. H:s form är helt beroende av huru
belastningen infaller genom extremiteterna. Vid felaktig
belastning uppstår lätt skev hov (se Hovsjukdomar).
E. Å-m.
Hovbeslag har ursprungligen haft till ändamål att
skydda hovarna för alltför stor nötning men har så
småningom därjämte kommit att bliva ett medel för
att rätta felaktiga benställningar och hovformer. Med
hovbeslag menas hästskor och därtill hörande
hjälpmedel. Bruket att »beslå» hästar går för vårt lands
vidkommande tillbaka till 7—800-talen. Hästskorna
tillverkas vanligen av smidesjärn med en kolhalt av
374
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
