Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hovbrosk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hovbrosk -
Hovbrosk, se Hov.
Hovbroskförbening, se Hovsjukdomar.
Hoveri. Liksom landbönderna å frälsejord* i Sverige
hade skyldighet att göra dagsverken åt ägaren, ålåg
H. (av hov, herregård) de s. k. fästebönderna i
Danmark och de därifrån erövrade landskapen. Denna
H.-skyldighet blev under 1600-talet alltmer tryckande,
även om fästebönderna i de skånska provinserna
fingo det bättre än sina likar i Danmark. Karl XI
utbytte H. å kronogodsen mot rusthållning, och omkring
1700 reglerades H. å enskilda gods genom s. k.
arbetskontrakt, som intogos i Häradsrättens protokoll.
Numera innehar arrendator under gods sin gård på
vanliga arrendevillkor. I Danmark utgjorde
fästebönder 85 % av jordbrukarna omkring 1770, och först
1791 avskaffades godsägarnas bestraffningsrätt.
Å. E-d.
Hovkrats, se Hovskötsel.
Hovkräfta, se Hovsjukdomar.
Hovläderkitt. För att förhindra snöklampning i hovar
och för att åstadkomma ett jämnt understöd för en
hov användes H., en fast, läderartad massa, som före
användandet mjukas upp i varmt vatten, varefter det
pressas in i hoven mellan skoarmarna. E. Å-m.
Hovsalva. Som en hjälp för att hålla hornet i en hov
någotsånär mjukt, användas H. av olika
sammansättning. Ett exempel på en god H. är följande:
salicylsyra 10 gram, perubalsam 15 gram, gult vax 30 gram
och skirat svin- eller hästister 200 gram. En sådan
salva ingnides, sedan hovarna mjukats upp med
vatten. Någon större inträngningsförmåga i hornet har
den dock ej, endast några millimeter. Motoroljor,
rå-vaselin och härskna fettarter göra hornet mindre
hållbart (mört). E. Å-m.
Hovsjukdomar. Till dessa räknas en rad avvikelser i
hovens hälsotillstånd och form, bland vilka de
viktigaste beröras här. H. indelas i: Skador i
hovläder-huden, i djupare liggande områden, i hornkapseln och
felaktiga hovformer. Ett flertal av dessa lidanden äro
vanligast förekommande hos tyngre hästar liksom en
för stor eller felaktig belastning av hovområdet
överhuvudtaget utgör en ofta förekommande,
disponerande orsak. De flesta sjukdomarna träffa
framho-varna.
Platt- och fullhov äro grader av samma lidande. Med
den förra menas en vid hov med tunn, i bärrandens
plan nedsänkt sula; å den senare har sulan pressats
ned mer eller mindre långt under bärrandsplanet.
Följderna därav kunna bl. a. bliva tryckskador mot
läderhud och hovben. Behandlingen företages med
särskilda beslag, varvid hovens traktområde höjes
med tillhjälp av läderkilar, och hornsulan understödes
jämnt och fast med 2—4 mm tjocka plåtsulor och
tjärdrevspackning. Eventuellt kunna filtsulor även
- Hovsjukdomar
användas. Höjningen av traktområdet sker upp till
normalt höjdförhållande till tådelen 1: 2.
Med bockhov menas en sådan, där tåvinkeln är större
än 65° på fram- och 75° på bakhovar. Trakterna kunna
bliva i det närmaste lika höga som tåväggen.
Orsakerna äro vanligen antingen medfödda felaktigheter
i senor och leder eller förvärvade (engelska sjukan).
Jämte allmän behandling, om sistnämnda sjukdom
föreligger, användas sjukbeslag, vilkas verkan är
baserad på rättning av hovform och vinkelställningen i
hov- och kotleder.
Av skevhov förekomma två typer, markvid-tåvid och
marktrång, alltefter benställningen. Orsaken till denna
felaktiga hovform är överbelastning av ena hovhalvan,
som blir påtagligt smalare än den andra med nedåt,
inåt lutande trakt- och delvis sidoväggar och
förskjutning av den sidans ball uppåt. Till följd av sidotrycket
uppstår lätt inflammatoriska processer i hovbenet med
hälta. Behandlingen skall företagas, innan hovbenet
skadats, och består i reglerande åtgärder, bl. a. med
beslag, som skall riktas så vitt i traktområdet, att
lodlinjer från kronranden falla vid skons ytterrand.
Krumhov utmärkes av att hoven är böjd i sidled så,
att ena sidan är böjd utåt, den andra inåt hovens
medelplan. Orsaken är en felaktig belastning av hela
hovsockeln. Trycket genom extremiteten faller snett
in i hovområdet så, att samtidigt med belastningen i
lodrät riktning även ett avsevärt sidotryck uppstår.
För hovens hälsotillstånd spelar krumhov ej samma
roll som skevhov men bör dock påverkas, vilket sker
efter samma regler som för skevhov.
Trånghov indelas i: trakttrång, sultrång och
kron-trång hov. Den förstnämnda är den vanligaste och
orsakas oftast av strålröta och uttorkning samt
otillräcklig rörelse. Hovens bakre område pressas samman
och den sultrånga hoven kan dessutom få utseendet
av en klo. Den krontrånga utmärkes av veckbildningar
i traktområdet, parallella med kronranden.
Behandlingen avser från beslagssynpunkt att vidga hoven
(utvidgningsskor). Fördelaktigt är det dessutom att
hålla hoven mjuk och låta hästen ifråga gå på bete.
Strålröta är ett hornsönderfall med bildande av en
smörjig, illaluktande massa och förekommer
framförallt på bakhovarnas strålområden hos hästar med
otillräcklig rörelse och som följd av försummad
hovvård. Lidandet sprider sig lätt till eller framkommer
även i bärranden. Billigaste och enklaste behandlingen
är tjärdrev, som packas i strålfårorna, sedan
underminerat horn avlägsnats.
Utom trånghovsbildning kan strålröta bidraga till
uppkomsten av inflammatoriska processer i
hovläder-huden, bland annat hovkräfta, en i allmänhet
långvarig, svårläkt inflammation i särskilt strålläderhuden
men som i höggradiga fall kan sprida sig till hela
376
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
