Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hushållningssällskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hushållningssällskap -
Under det allmänna bidraget erhålla H. numera även
bidrag till särskilda ändamål bl. a. till avlönande av
vissa tjänstemän såsom sekreterare, jordbruks- och
hemkonsulenter, vandringsrättare och
täckdiknings-förmän.
H. förmedla numera huvudparten av de bidrag och
lån, varmed staten söker främja jordbruket. Genom
dem fördelas sålunda bidrag till täckdikning, till
kontrollföreningsverksamheten, till nötboskapsavelns,
svin-avelns och fåravelns främjande, till
ladugårdsförbättringar och gödselvård, till förbättringsarbeten vid
ofullständiga jordbruk, till ordnad bokföring o. s. v.
Summan av hushållningssällskapens utgifter, med
samtliga förmedlade bidrag för olika ändamål
inräknade, uppgick 1937 till ett belopp av 7 942 362 kronor.
Från en ringa början ha H. utvecklats till att få en
allt större betydelse för jordbrukets utveckling i de
olika orterna. Sin största betydelse härutinnan torde
de ha erhållit sedan de med början vid 1800-talets
mitt upptagit en ambulatorisk undervisnings- och
konsulterande verksamhet på såväl det egentliga
jordbrukets som husdjurs- och mejeriskötselns,
trädgårdsodlingens och fiskets områden. För dessa ändamål
voro under 1937 sammanlagt 451 konsulenter eller
andra tjänstemän verksamma. Samtidigt ha H., som
alltjämt äro helt privata sammanslutningar från
statens sida anförtrotts en växande mängd av
administrativa uppgifter och betraktas nu som halvofficiella
företag (Tjänstebrevsrätt). — Till 1889 sorterade H.
närmast under Lantbruksakademien, därefter under den
då upprättade Lantbruksstyrelsen.
Redan tidigt etablerades ett visst samarbete mellan
närliggande H., varvid önskemålet att gemensamt
anordna lantbruksutställningar oftast var den
närmaste anledningen. Sålunda bildade de båda skånska
hushållningssällskapen Skånska provinsens
hushållsförening även kallad skånska hushållsföreningen och
1865 tillkom en sammanslutning benämnd Västra
Sveriges H. Dessa lokala sammanslutningar förlorade
dock sin betydelse, sedan H:s ombud* från 1869 börjat
samlas i Stockholm. E. W-n.
Hushållningssällskapens ombud sammanträdde första
gången 1869 i Stockholm och därefter från 1908
årligen. Enligt de nuvarande stadgarna av den 30 sept.
1931 sammanträda H. årligen sista måndagen i
september, två från varje hushållningssällskap samt fyra
från Sveriges allmänna lantbrukssällskap* till
hushållningssällskapens ombudsmöte. Ändamålet är att bevaka
och främja sällskapens gemensamma intressen m. m.
ävensom att överlägga om ärenden, som röra Sveriges
lanthushållning och därmed i samband stående
näringar.
Mellan sammanträdena handläggas
hushållningssällskapens angelägenheter av ett förvaltningsutskott,
- Huvudperiod
bestående av fem ombud. Ombudens förhandlingar
utgivas årligen i tryck. E. W-n.
Hushållningssällskapens ombudsmöte, se
Hushållningssällskapens ombud.
Hushållsföreningen, Skånska, se Hushållningssällskap.
Hushållsjournal, se Bokföring.
Hushållsost, se Ostsorter.
Husor, se Ohyra.
Husröta, se Arrende.
Husspindel, se Spindeldjur.
Hussvamp (Merulius lacrymans), en till tickornas fam.
hörande basidsvamp med stor ekonomisk betydelse
som förstörare av trävirke i byggnader. Det av H.
genomväxta virket blir skört, förlorar sin bärighet och
spricker sönder i tärningslika stycken. Vid
fruktkroppsbildningen framträder mycelet på ytan som vaddlika
dynor, i vilkas mitt den mjuka, gropiga eller veckiga,
slutligen genom sporstoftct rostbruna fruktkroppen har
sin plats. Från mycelet avsöndras vattendroppar
(lacrymans = gråtande). H. uppträder i fuktiga
byggnader, särskilt om otillräckligt torkat virke använts.
För dess avlägsnande måste fuktighetskällan
undanrödjas, allt angripet virke ersättas med friskt, torrt
sådant, helst impregnerat med därtill lämpliga medel,
av vilka ett flertal finnas utexperimenterade.
Svampen kan intränga i murar, varför de delar av sådana,
som varit i beröring med angripet virke, böra upphettas
med blåslampa. — Liknande skador kunna förorsakas
av andra svampar, t. ex. källarsvampen (Coniophora
cerebella), mögeltickan (Poria vaporaria) och
källar-kantarellen (Paxillus panuoides). Th. Lfs.
Hutchinsia alpina, a 1 p k r a s s e, har mörkbruna,
parflikiga blad och vita blommor. Den övervintrar och
odlas ibland som prydnadsväxt. G. Dbg.
Huvud, se Blomställning och Exteriörbedömning.
Huvudbok, se Bokföring.
Huvudbyggnad, mangårdsbyggnad eller vid större
gårdar corps de logis äro olika benämningar på lantbrukets
boningshus. Vid torp eller mindre lantbruk skilja sig
dessa byggnader icke alltför mycket från
lantarbetarbostäderna, även om ibland en isolerad arbetsplats för
lantbrukarens bokföringsarbeten m. m. blir behövlig,
Ju större gården är, ju mer nyancerat blir problemet.
Man kan dock märka, att bostäderna på landet liksom
i städerna i våra dagar gå mot en mera praktisk och
lättskött inredning än tidigare, då särskilt vid de större
gårdarna en mycket stor vikt lades vid
representationsskyldigheterna. Här som vid alla lantbrukets
byggnader är det tydligt, att man numera måste inrikta sig
på ett allt mindre antal anställda. G. B-r.
Huvudfoder, se vederbörande djurslags utfodring.
Huvudlus, se Ohyra.
Huvudrot, se Rot.
Huvudperiod, se Ämnesomsättning.
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
