Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästavel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hästavel
Hästböna
premieras ungston 1—3 år samt fölston från fyra års
ålder. Beskällare, betäckta ston och fölston åsättas
vid premiering värdebokstav efter kvaliteten i följande
ordning: A, AB, B. Premier utgöras av penningpris,
skådepenningar samt intyg om godkännande och för
ungston utdelas frisedlar. I anslutning till premiering
sker i de flesta hushållningssällskaps område
stam-boksföring av därtill berättigade hästar. För
häst-premieringarna är landet indelat i 5 premieringsdistrikt,
numrerade från söder till norr. Premieringsväsendet
sorterar under Kungl. Lantbruksstyrelsens Stuteribyrå.
Hingstbesiktningstvång. Lag om
hingstbesiktnings-tvång utfärdades 1913. Denna lag innebär att hingst
ej får varken mot ersättning eller kostnadsfritt
användas till betäckning av andra ston än ägarens utan
att den är av premieringsnämnd antingen premierad
eller betecknad såsom »tillåten beskällare». Förseelser
mot denna lag straffas med böter upp till 200 kr.
Lån till inköp av ädla avelsston kan genom
hushållningssällskap räntefritt erhållas intill 1 200 kr. per sto
ur en härtill av statsmedel avsatt lånefond. Efter två
år återbetalas lånet med 1/5 årligen. Ur en särskild fond
kunna numera lån erhållas även för inköp av avelsston
av nordsvensk ras.
Statens hästavelsfond. Lån kan erhållas ur denna fond
för inköp av hingstar av nordsvensk eller norsk ras med
högst 5 000 kr. per hingst samt för inköp av
ardenner-hingst med högst 10 000 kr. Sådant lån är räntefritt.
Efter ett år återbetalas det med 1fs årligen.
Statsstuterier och hingstdepåer ha av staten upprättats
för befrämjandet av den ädla hästaveln och
produktionen av remonter. För närvarande finnas hingstdepåer på
Flyinge i Skåne och Strömsholm i Västmanland samt
dessutom sedan 1925 ett stuteri, omfattande omkring
50 moderston, på Flyinge. Vid de nämnda
hingstdepåerna underhållas c:a 120 staten tillhöriga äldre
hingstar. Dessa utstationeras under betäckningstiden
på olika ställen i våra remontuppfödande provinser.
Hingstmaterialet till depåerna rekryteras dels genom
import av fullblod och halvblod, dels från statsstuteriet
å Flyinge och genom inköp av svenskfödda föl.
En del av de norrländska hushållningssällskapen ha
gemensamt upprättat hingstuppfödningsanstalter för
nordsvenska rasen. Wångens hingstuppfödningsanstalt i
Jämtland började sin verksamhet 1903 och äges av
Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands och
Västernorrlands läns hushållningssällskap. Årligen inköpes ett
20-tal hingstföl till Wången, där de uppfödas tills de
som färdiga beskällare säljas på offentlig auktion vid
4 års ålder. Även Västerbottens läns
hushållningssällskap har en hingstuppfödningsanstalt, där
verksamheten bedrives på samma sätt som vid Wången.
För vårt lands olika hästraser finnas avelsföreningar*,
som bl. a. ombesörja stamboksföringen. För stamboks-
föring fordras att hingst är premierad i beskällareklass
och att sto erhållit lägst värdebokstaven B. Stamböcker
för varmblodiga hästar utges av Skånes
Stuteriboks-styrelse och Avelsföreningen för svenska varmblodiga
hästen. Dessutom utges en Svensk stuteribok för
fullblod av Jockeyklubben.
För den varmblodiga aveln ha kapplöpningar och
travtävlingar stor betydelse. Dessa organiseras genom
Jockeyklubben och Svenska travsportens centralförbund.
För kapplöpningarna finnas tre större banor vid
Ulriksdal (Stockholm), Jägersro (Malmö) och Åby (Göteborg)
där både slätlöpningar och hinderlöpningar anordnas.
Avelsdjurens prestationsförmåga värdesättes efter
slätlöpningarnas resultat, där snabbheten är avgörande.
Travtävlingar hållas även vid Solvalla (Stockholm),
Jägersro, Åby, m. fi. ställen. Vid hästtävlingarna är
tota-lisatorspel tillåtet, och statens inkomster från
totalisatorn* användas helt och hållet till hästavelns
befrämjande.
Valet av ras bör inom H. alltid ske med noggrann
hänsyn tagen till de lokala förutsättningarna. Särskilt
vid varmblodig avel är tillgången på goda,
mineralrika beten och hö skördat på sådan mark en
förutsättning för produktion av ädla, korrekta och
hållbara djur.
Avelsdjurens användning. De kallblodiga hästarna
äro i regel tidigare utvecklade än de varmblodiga och
kunna därför förr tagas i bruk såväl till arbete som
till avel. Ett väl utvecklat kallblodigt sto av
ardenner-ras kan betäckas vid 3 års ålder, och vid samma ålder
kan även hingsten börja användas. Varmblodiga
hingstar och ston böra däremot icke användas till
avel förr än vid 4 års ålder.
Första året hingsten användes bör den ej betäcka
mer än 25 à 30 ston under de 2 à 3 månader, som den
normala betäckningstiden varar. Äldre hingstar kunna
däremot betäcka 60 à 80 ston årligen. Äldre hingstar
böra ej gärna betäcka mer än två gånger dagligen,
yngre hingstar en gång. Varmblodiga hingstar äro
vanligen fullt tjänstdugliga ännu vid 20 à 25 år; grövre
kallblodiga till 15 à 18 år. — Ett fölsto bör betäckas varje
år, och det kan användas till avel så länge det föder
fölen väl.
Fölstoet är vanligen brunstigt, fast icke alltid
synbart, nionde dygnet efter fölningen. Endast om
föl-ningen försiggått fullt normalt och stoet är vid god
hälsa, bör det betäckas vid denna tidpunkt.
Vid parningen bör stoet ej vara svettigt eller
ansträngt. Omedelbart efter parningen bör det motioneras
en stund i skritt. På grund av stoets långa brunstperiod
är det lämpligt att upprepa betäckningen efter 4—6
dagar. 1. J—n.
Hästavelsfond, Statens, se Hästavel.
Hästböna, se Böna.
400
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
