Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inre sekretion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inre sekretion
Inteckning
(hormonkörtlar), vilka avlämna sina produkter,
in-kret, direkt till det genomströmmande blodet eller
lymfan och därför icke behöva ha några särskilda
utförsgångar. — Såsom körtlar med I. räknas i främsta
rummet binjurarna, sköldkörteln och bisköldkörtlarna,
hypofysen, ävensom vissa cellgrupper i bukspottkörteln
och i testikeln och äggstocken. Det är möjligt, att
även brässkörteln, tallkottkörteln, mjälten, levern
m. m. ha endokrin funktion, men deras hormoner äro
ännu ej kända.
En del av de sålunda avsöndrade hormonerna torde
direkt inverka på de kemiska processerna i kroppens
vävnader, andra åter åstadkomma i första hand en
retning av vissa nerver, som i sin tur framkalla t. ex.
en sammandragning av glatt muskulatur el. dyl. De
olika körtlarna stå i ett intimt samband med varandra;
somliga understödja varandras verksamhet, andra stå
i direkt motsatsförhållande (antagonism) till varandra.
Flera av de endokrina körtlarna synas äga särskild
betydelse för de olika organens utveckling under
tillväxtperioden. Jfr Endokrina körtlar. G. Dbg.
Inrikeshandel, se Handel.
Inrösningsjord, se Avrösningsjord.
Insekter (Insecta) tillhöra den stora djurgrupp man
plägar kalla »leddjur». De utmärkas av en tvåsidigt
symetrisk kroppsbyggnad, ofta mycket hård hud och
nästan alltid tydligt ledad kropp, bestående av huvud,
mellankropp och bakkropp, samt ha ledade
extremiteter och andra kroppsbihang. Utmärkande för I.
i fullbildat stadium är att de på få undantag när ha
tre par ben och hos flertalet grupper två par vingar,
av vilka det bakre hös flugor och myggor är förkrympt
och otjänligt för flykt. Huvudet uppbär ett par ofta
långa och mångledade antenner eller pannspröt, på
vilka finnas mikroskopiskt små känsel- och luktorgan.
Luktsinnet är hos I. synnerligen väl utvecklat och för
många det sinne, som i främsta rummet är vägledande.
Mundelarna äro antingen korta, tjänliga till förtärande
av fast föda, eller omdanade till mer el. mindre förlängda
sugredskap. Fortplantningen sker i regel genom
äggläggning. Somliga insektsarter lägga blott några få ägg
medan andra lägga sådana i hundratal för att ej säga
tusental. De för växtodlingen farliga arterna torde i de flesta
fall lägga blott ett eller annat hundratal ägg. Likna de
nykläckta individerna, larverna, föräldrarna i stort sett,
säges arten genomgå »ofullständig förvandling».
Uppväxten sker då utan större avvikelser i utseendet.
Så är förhållandet hos bladlöss och åtskilliga andra
»sugande» I. Om däremot den ur ägget komna varelsen
betydligt avviker från den fullvuxna individen, har
t. ex. maskliknande kroppsform, och dessutom, innan
den blir könsmogen, genomgår ett slags vilstadium,
som kallas puppa, säges den genomgå »fullständig
förvandling». Så är fallet hos t. ex. fjärilar och skal-
baggar. Utan ali slags »förvandling» tillväxa de små
I., som blivit kallade hoppstjärtar. Hos alla I. sker
uppväxten under regelbundna hudömsningar, varje
sådan markerande ett avslutat utvecklingsstadium. I
Sverige har man påträffat mer än 15 000 olika slags
I., vilka fördelas på ett flertal ordningar. Växtätande
arter finnas bland de följande: hoppstjärtar*,
tvestjärtar*, kackerlackor*, blåsfotingar*, skinnbaggar*,
skalbaggar*, fjärilar*, tvåvingar* och steklar*. Inga
andra djur ha tillnärmelsevis så stor praktisk betydelse
för människan som I. Ej nog med att de på
mångahanda sätt angripa och skada våra odlade växter och
våra ekonomiskt vilda träd, buskar och örter, de
angripa också en mängd produkter, som härstamma från
växt- eller djurriket samt slutligen och vad minst
lika viktigt är, många parasitera på våra husdjur
eller på människan själv, och en mängd ha överbevisats
om att vara spridare av flera farliga sjukdomar.
Slutligen må ej förbises den nytta, som en otalig mängd
I. gör oss genom att medverka vid många växtarters
korsbefruktning eller genom att förtära döda
djurkroppar. A. T.
Insolvens, oförmåga att fullgöra ekonomiska
förpliktelser. Jfr Konkurs. G. Rbg.
Inspektor, se Förvaltningspersonal.
Institutet för husdjursförädling, se Husdjursförädling.
Insulin, se Endokrina körtlar.
Insyrning, se Ensilering och Foderberedning.
Insöndring, se Inre sekretionen och Endokrina körtlar.
Inteckning. Åtskilliga rättigheter till fast egendom
vinna sakrättslig förankring i själva fastigheten genom
I., d. v. s. inskrivning i vederbörande fastighetsbok*,
varigenom de bringas till allmän kännedom. I. för
fordran grundlägger panträtt i fastigheten och ger
I.-havaren rätt att vid bristande betalning söka få
egendomen såld på exekutiv auktion* för att ur
köpeskillingen utfå sitt kapital jämte högst 2 års ränta.
Förutsättningen för ali I. är att lagfart* finnes för den
ägare, som upplåtit rättigheten, samt att skriftlig
handling föreligger. I. för fordran fastställes, om
gälde-nären i skuldsedeln medgivit I. uti viss honom
tillhörig fastighet och namnteckningen bevittnats av två
ojäviga personer. I. för ogulden köpeskilling erhålles
av säljaren även utan dylikt medgivande av köparen
(nye ägaren). Är gäldenären gift och fastigheten
giftorättsgods (således ej hans enskilda egendom),
måste även hustruns bevittnade medgivande av
inteckningsåtgärden finnas. I. för nyttjanderätt —■ t. ex.
arrende*, skogsavverkningsrätt, jakträtt — för
av-komsträtt — t. ex. födoråd* —- och för servitut*
erhålles utan särskilt medgivande av upplåtaren, däremot
icke I. (i kraftcentralen) för leveranskontrakt å
elektrisk kraft. Den inbördes förmånsrätten flera I. emellan
beror på tiden för deras sökande, men om I. för någon
428
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
