Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakthundar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J
Jakthundar, se Hundraser.
Jaktlagstiftning. Jakträtten var i landskapslagarna
förbehållen jordägaren, dock att man ägde förfölja
ett uppdrivet djur in på annans mark. Jakten ägde
då stor ekonomisk betydelse, i synnerhet i norra
Sverige, och skatten utgick där i skinnvaror. Under
unionstiden inkom den feodala uppfattningen om
jakten som ett adligt privilegium, vilket stadfästes av
1647 och 1664 års jaktstadgar. Den ofrälse jordägaren
återfick sin jakträtt först 1789 av Gustav III.
Gällande J. är uppdelad på en privaträttslig lag
om rätt till jakt 3/6 1938 och en offentligrättslig
jaktstadga av samma dag. Jakträtt tillkommer varje
jordägare å hans mark, resp. arrendator, då ej annat
avtalats. Boställshavare, kronoåbo, krontorpare o. d.
är jämställd med ägare. Å väg — dock ej järnväg —
får vägens ägare jaga, blott om han äger mark
därintill, och den som äger marken på båda sidor, har
jakträtt även på vägen. Går väg i gränsen mellan två
fastigheter och ingendera äger vägen, hava båda
jakträtt där. Den bofasta kustbefolkningen får
fortfarande jaga säl och sjöfågel å öppna havet samt i
skärgården å holmar, klippor och skär, som ej höra till
visst hemman. Envar får jaga varg och järv, som
bevisligen uppehåller sig i trakten, samt tillfälligtvis
påträffad säl, mullvad, sorkdjur, råtta och mus av
diverse slag. Kommer räv, grävling, iller, mård, mink,
hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, igelkott, diverse
rovfågel, kråka, skata, nötskrika, pilfink och gråsparv
in i gård eller trädgård, får den som bor där eller
innehar trädgården, så ock deras folk, döda och behålla
djuret oavsett jakträtt. Så ock björn och lo.
Skadskju-tet villebråd, som faller inom 100 m från gränsen, får
avhämtas från annans mark, älg, hjort och rådjur
dock blott i två ojäviga vittnens närvaro samt med
skyldighet att inom andra dagen underrätta
jakträtts-havaren eller jordinnehavaren eller deras folk. Samma
personer skola skyndsamt underrättas, om något
av dessa djur sårats vid lovlig jakt och tagit sin
tillflykt till marken ifråga. Till skydd för jordens
innehavare stadgas ersättning för skada å hägnad, mark
etc., som jakträttshavare och hans sällskap vållar,
och denne får ej utan markinnehavarens tillstånd söka
efter vilt eller jaga i gård eller trädgård eller från 1 maj
till grödans avmejande på åker besådd med säd eller
gräs. Om avsevärd skada vållas genom viss
villebrådsarts utveckling utan ingripande av jakträttshavaren,
kan K. B. förordna särskild jägare. Vildkanin får
fångas (ej skjutas) av markinnehavaren, om grödan
avsevärt skadas.
Av flera fastigheter kan bildas ett sammanhängande
jaktvårdsområde med särskilda bestämmelser om jakt
och viltvård. Om ej alla markägare inom det område,
som anses lämpligt, äro ense, förordnar K. B. på
ansökan lämplig person att hålla förrättning på stället.
För giltigt beslut fordras 4/5 majoritet av hela antalet
ägare samt att dessa äga minst 4/5 av hela arealen.
Efter prövning fastställer K. B. beslutet att gälla 10—
25 år, men det får ej inskränka jakträtten enligt
servitut eller för arrendator, kronoåbo etc.
Utarrendering av jakt inom jaktvårdsområde får ej ske utan
allas medgivande.
Om hund löper lös och ofredar villebråd, får ägaren
betala den antagliga skadan till jakträttshavaren,
och denne eller hans folk kan infånga hunden och låta
ägaren lösa den med 10 kr. jämte kostnader (20 kr.,
om andra gången inom ett år), eljest är den efter viss
tid förverkad. Låter hunden ej fånga sig och den
uppenbarligen löper lös av innehavarens vårdslöshet,
får den under tiden 1 mars—20 aug. dödas av
jakträttshavaren och hans folk, varom anmälan genast bör ske
till polisman.
Jaktvårdsavgift erlägges för helt jaktår (1/7—30/6)
med 3 kr. för jaktkort inom högst 3 kommuner (till
landsfiskalen), 10 kr. för visst län och 25 kr. för hela
riket av den, som icke jagar å mark, som han äger,
besitter eller brukar, resp. ej tillhör den bofasta
kustbefolkningen. Utomlands bosatt person skall i regel
ha jaktpass (kostar 100 kr. per år, 10 kr. för 2 dagar).
Från tjuvskytt får jakträttshavare, markinnehavare
och deras folk taga bössa, redskap och hundar till
vedermäle och pant för skadeståndet, och om han blivit
dömd för tjuvjakt under de två föregående åren,
dömas dessa saker förbrutna.
434
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
