Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruk
Jordbruksarbetare
över vårt lands jordbruk är: »Jordbruksatlas över
Sverige», Lantbrukssällskapets tidskriftsaktiebolag
1937. S. E—n.
Jordbrukare-Ungdomens Förbund (J. U. F.) är en
opolitisk sammanslutning bestående huvudsakligen av
landsbygdens ungdom. Förbundet bildades år 1918
och har tagit till sin uppgift att genom stärkande av
lantungdomens håg för och duglighet i
jordbrukar-yrket verka till jordbruksnäringens fromma.
Verksamheten avser också att gestalta lantlivet rikare samt
mera tilldragande och uppskattat. Förbundet omfattar
hela riket, men består av olika underavdelningar
(distrikt), vars verksamhetsområden sammanfalla med
resp. hushållningssällskaps. Distriktsavdelningarna i
sin tur äro uppdelade i lokalavdelningar, omfattande
sockenområden. En till Stockholm förlagd centralbyrå
handhaver gemensamma administrativa
angelägenheter samt utgiver en förbundets egen publikation,
J. U. F.-Bladet. Kostnaderna för förbundets
verksamhet bestridas huvudsakligen genom statsmedel (år
1937 90 000 kr.) och bidrag från hushållningssällskap
(år 1937 41 800 kr.).
En mycket framskjuten plats på J. U. F:s
arbetsprogram intager den s. k. klubbverksamheten. Syftet
med densamma är att giva den uppväxande ungdomen
tillfälle att på egen hand genomföra ett företag i
jordbruket eller i lanthemmet samt därigenom bibringa
kunskaper, stimulera företagsamheten och skänka
tillfälle till egen inkomst. Dessa företag bedrivas i
liten skala i anslutning till föräldrarnas jordbruk eller
hushåll, men skola vara ekonomiskt avgränsade på så
sätt, att för det jordstycke, stallutrymme, foder eller
dragararbete etc., som disponeras, skola de unga
erlägga betalning liksom han eller hon skall erhålla
betalning för levererade varor. Verksamheten står
under ledning av manliga och kvinnliga
ungdomskonsulenter. Dessa poängbedöma företagen. I strävan efter
en hög poäng samt en god inkomst av företaget ligger
klubbmedlemmarnas sporre till ett gott arbete. Den
vuxna ungdomen intresseras för att anlägga
gödslingsförsök, deltaga i av organisationen ordnade tävlingar
samt ansluta sig till studiecirklar i fackliga ämnen.
Tävlingar ordnas i en mångfald sysslor hörande till
jordbruket eller lanthushållet. Såväl distrikts- som
svenska mästare ha härvid korats.
Inom J. U. F. verkar en särskild kommitté för
hemslöjdens utbredande; sparklubbar uppmuntra till
sparsamhet och samverka härvid med sparbanker eller
jordbrukskassor. Gymnastik, unison sång, natur- och
djurskydd samt hembygdsvård äro också föremål för
förbundets verksamhet. 1937 hade 11 st. avdelningar
inrättat egna bygdemuséer.
Vid 1940 års slut omfattade J. U. F. 576
lokalavdelningar med 24 267 aktiva medlemmar fördelade
på samtliga hushållningssällskapsområden. En mycket
stor del av de i klubbverksamheten deltagande äro
emellertid icke uttryckligen anslutna till förbundet.
G. Rbg.
Jordbrukets föreningsråd, se Föreningsrörelse.
Jordbrukets föreningsrörelse, se Andelsförening och
Föreningsrörelse.
Jordbrukets och den enskilda handelns
samarbets-delcgation instiftades 1935 och har till uppgift att
främja samarbete och medverka till biläggande av
tvister mellan enskilda handlare och
jordbruksorganisationer. J. består av ledamöter för ett flertal
jordbruksorganisationer samt sex ledamöter för Sveriges
speceri- och livsmedelshandlareförening. Till J. hör
en förlikningsnämnd. G. Dbg.
Jordbrukets prisregleringsfond har tillkommit i
samband med genomförandet av statens stödåtgärder för
jordbruket. Till prisregleringsfonden, som förvaltas av
statskontoret, inflyter ett flertal olika avgifter, vilka
helt eller delvis äro avsedda för prisreglerande
åtgärder. För budgetåret 1938/39 beräknades fondens
inkomster sålunda: margarinaccis 26,9 mill. kr.,
kraft-foderskatt 14,8, införselavgift för korn och majs samt
övriga avgifter 4,4 mill. kr. Medlen användas till
prisstödjande åtgärder i huvudsak så att
margarin-accisen jämte större delen av kraftfoderskatten gå till
mjölkprisregleringen och återstående delen av
kraftfoderskatten till äggregleringen. G. Y-n.
Jordbruksarbetare. Som egentliga yrkesutövare inom
jordbruket räknades år 1930 c:a 936 000 personer.
Därav voro endast c:a 699 000 personer varaktigt
sysselsatta inom jordbruket. Av dessa voro endast c:a 173 000
betecknade som lejd arbetskraft, alltså knappt 25 %.
Av de övriga 75 % utgöra de allra flesta på en gång
både arbetare och företagare. Om man med
familjelantbruk menar sådana lantbruk, som skötas enbart
av familjens medlemmar utan lejd arbetskraft, och
anser, att gränsen för sådana jordbruk ligger vid
omkring 10 hektar, så äro 75 % av alla jordbruk i Sverige
familjelantbruk. Jordbrukets arbetarefråga måste
därför ses ur en annan synvinkel än industriens, där
arbetarna utgöra c:a 85 % av alla de inom denna
yrkesgren sysselsatta människorna.
Trots väsentligt höjda arbetslöner och förkortad
arbetstid har på de flesta orter uppstått brist på
arbetskraft vid jordbruket. Industrier och andra näringar
utom jordbruket locka såväl J:s som lantbrukarens
söner och döttrar till sig med högre kontantlöner och
större förmåner ifråga om bostäder, nöjen,
bildningsarbete m. m. Detta har tagit sådan omfattning, att
man med skäl kan tala om flykten från lantbruket.
Även om det ur många synpunkter är fördelaktigt
med en så stor lantbruksbefolkning som möjligt,
är emellertid denna flykt från lantbruket en fullt
447
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
