Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksbefolkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruksbefolkning -
binäringar. Den högsta absoluta siffran nådde J.
1880 med 3 102 000 personer vilket var 67,9 % av
totalbefolkningen. Sedan dess har J. såväl relativt
som absolut gått tillbaka. Med J:s tillbakagång har
ej följt någon tillbakagång av åkerarealen eller
hektarskördarna, utan såväl den odlade arealen som skörden
visar alltjämt en ökning. Vid årsskiftet 1930—31
utgjordes J. av 2 134 667 personer med en sammanlagd
förmögenhet på 5 013 693 000 kr. och en sammanlagd
inkomst under senaste året av 783 522 000 .kr. Hur
dessa siffror gestalta sig uppdelade på olika
undergrupper belyses i vidstående tabell.
Den egentliga J. utgjordes sålunda endast av
1 905 553 personer. Av dessa redovisas 697 039 män
och 239 372 kvinnor eller tillsammans 936 411 personer
såsom de egentliga yrkesutövarna. Den övriga J.
utgjordes äv hustrur och av barn under 15 år samt av
andra medlemmar.
Enligt 1932 års jordbruksräkning var antalet
varaktigt sysselsatta personer inom landets jordbruk
699 072. Dessa fördela sig efter kön samt efter egen
och lejd arbetskraft på följande sätt:
Innehavarens familj Lejd arbetskraft Summa
Män Kvinnor Män kvinnor
296 925 228 832 122 684 50 631 699 072
J:s relativa storlek varierar avsevärt mellan olika
delar av landet och är störst i de mest
jordbruksbeto-nade länen Västerbottens, Jämtlands, Gotlands och
Skaraborgs län med över hälften av länens
totalbefolkning eller år 1930 resp. 58,6, 57,6, 52,4 och 51,3 %.
Lägsta procenttalen uppvisa, bortsett från Stockholms
stad, Göteborgs och Bohus län med 17,1 och
Malmöhus län med 24,6. Av landsbygdens befolkning
utgjordes 56,6 % av J., under det att endast 3,6 % av
städernas innevånare hörde till denna kategori.
S. E-n.
Jordbruksdepartementet, Kun j|]., som inrättades år
1900, är uppdelat på tvenne avdelningar med resp.
statssekreteraren och expeditionschefen såsom chef.
Å statssekreteraravdelningen behandlas i regel alla
riksdagsärenden. Därutöver finnas tvenne byråer,
nämligen lantbruksbyrån för ärenden angående
lantbruk, fiske m. m. och skogsbyrån för ärenden angående
statens domäner och skogsväsendet m. m. Varje
byrå har som chef ett kansliråd.
Till J. hänföras ärenden angående
Lantbrukssty-relsen, Lantbruksakademien, försöksväsendet på
jordbrukets område, undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar, hästavel och boskapsskötsel
m. m., veterinärväsendet m. m., lanthushållning i
allmänhet, egnahemsbildning, kolonisation och grund-
- Jordbruksforskares förening
förbättringar, fiskeriväsendet, skogsväsendet,
lant-mäteriväsendet, rikets allmänna kartverk, Sveriges
geologiska undersökning, statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt m. m. A. A-n.
Jordbruksekonomi eller Lantbruksckonomi är på
jordbruksförhållanden tillämpad national- och
företagsekonomi. Som regel göres ingen skillnad mellan
begreppen J. och lantbruksekonomi.
J. i vidaste bemärkelse avhandlar grundsatserna för
lanthushållningens inordnande i samhällslivet samt för
jordbruksföretagets organisation. Läroområdet för J.
kan indelas i ett antal kapitel, varav agrarpolitiken*
behandlar jordbruket ur samhällsekonomisk synpunkt;
driftsläran redogör för jordbrukets produktionsfaktorer,
natur, arbete och kapital, och för de principer, enligt
vilka dessa böra kombineras för uppnåendet av bästa
räntabilitet hos jordbruksföretaget i sin helhet. Som en
underavdelning av driftsläran har under senast
förflutna årtionden arbetslåran börjat utskiljas. Denna
har till uppgift att på grundval av vetenskapliga
undersökningar bidraga till att förbättra arbetets
effektivitet, arbetarnas ställning och förhållandet mellan
arbetsgivare och anställda. Nära driftsläran står
lantbruks-bokföringen, som har att lämna underlag för de kalkyler,
med vilkas stöd driftslärans organisationsproblem
skola lösas. Jordbrukets historia samt taxationslära äro
andra avsnitt av J. Taxationsläran sysslar med
principerna för lantbrukskapitalets värdering och med de
omständigheter, som påverka värdesättningen.
Jordbrukets inköps- och försäljningsfrågor i form av
prispolitik och kvalitetsfordringar behandlas av
marknadsläran, som härvid även ingår på förutbedömandet
av marknadslägets utveckling. Som ett särskilt
läroområde inom J. kan också nämnas föreningskunskapen.
Denna avhandlar arbetsuppgifterna för jordbrukarnas
ekonomiska föreningar, principerna för föreningarnas
skötsel m. m.
Den högre undervisningen i J. är i Sverige förlagd
till lantbrukshögskolan, där ämnet företrädes av
sär-särskild professur. G. Rbg.
Jordbruksforskares förening, Nordiska, bildades 1918,
med uppgift att främja samarbetet mellan
jordbruksforskare i Norden. I detta syfte utgiver föreningen
tidskriften Nordisk jordbruksforskning, anordnar
sammanträden och kongresser, vid vilka
jordbruksforskningens aktuella problem behandlas, samt söker även
i övrigt främja samarbetet mellan de nordiska länderna
på detta område. En gemensam kongress avhålles
vart tredje år och platsen för densamma växlar mellan
Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Arbetet är uppdelat på sektioner vilkas antal 1939
var 12, nämligen för växtförädling (avelsbiologi),
förädling och försök med trädgårdsväxter, fröodling
och frökontroll, patologi, marklära, jordbruksekonomi,
29—905197
449
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
