Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukskassa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbrukskassa
Jordbrukskredit
verksamhet. Härjämte har staten ställt omfattande
garanti såväl för centralkassornas som för Svenska
j ordbrukskreditkassans upplåning.
J.-rörelsens utveckling belyses av vidstående tabell:
Se även Föreningsrörelse. G. Rbg.
Jordbrukskonsulent. Hos hushållningssällskapen finnas
anställda med statsbidrag avlönade J., vilka på begäran
lämna råd och upplysningar i allt, som hör till speciellt
det mindre jordbrukets skötsel, såsom jordens av
dikning och gödsling, jordens indelande i ordnad
växtföljd, betesförbättringar, anläggande av gödselstäder
m. m. Vidare biträda de vid bildande av föreningar till
jordbrukets fromma samt medverka vid premieringar
och undervisningskurser m. m. Inom vissa län har en
viss specialisering av jordbrukskonsulentverksamheten
ägt rum, så att vissa konsulenter ägnat sig åt
täck-dikningsverksamhet, andra åt försöksverksamhet,
betesförbättringar m. m. Många J. hava haft hand om
egnahemsverksamheten och sålunda tjänstgjort
såsom egnahemskonsulenter. Vissa konsulenter hava
sin huvudsakliga verksamhet på husdjursskötselns
område och tjänstgöra sålunda som
husdjurskonsulenter.
Till avlönande av J. utgår statsbidrag till dels
grundlön, dels ålderstillägg, dels ock provisorisk
avlöningsförbättring. Förutom dessa avlöningsförmåner
åtnjuta konsulenterna rese- och
traktamentsersättning, vartill medel utgå av hushållningssällskap,
landsting eller av eljest tillgängliga medel.
F. n. finnas hos hushållningssällskapen anställda
60 med statsbidrag avlönade J. De hava avlagt
agronomexamen antingen vid lantbruksinstitut eller
iantbrukshögskolan. För att anställas som J. fordras
att av Lantbruksstyrelsen blivit förklarad kompetent
därtill.
Biträde av J. sökes hos hushållningssällskap eller
direkt hos vederbörande konsulent.
Kungl, kungörelsen angående statsbidrag till
avlönande av J. återfinnes i Svensk
författningssamling 515/1921, 443/1928, 123/1930, 372/1937, 560/1937
och 235/1939. A. A-n.
Jordbrukskommissioner inrättades enligt lagen av ’/«
1927 och har till uppgift att utöva uppsikt över
vissa jordbruk, så att de ej vanhävdas. Inom varje
hushållningssällskaps verksamhetsområde skall finnas
en J. med en ordförande utsedd av Kungl. Maj:t,
en ledamot väld av landstinget och en av
hushållningssällskapets förvaltningsutskott. G. Dbg.
Jordbrukskonsulenter, Sveriges, Föreningen, se
Föreningen Sveriges Jordbrukskonsulenter.
Jordbrukskredit. Endast i undantagsfall äger
jordbrukaren en så stor privat förmögenhet, att han med egna
medel kan helt täcka utgifterna för jordbruksföretagets
anskaffande och dess utrustning med nödigt drifts-
kapital. Å andra sidan finnas, i ali synnerhet utom
jordbrukarkretsar, många personer, vilka
visserligen inneha kapital, men däremot ej äro i besittning
av någon rörelse, där kapitalet kan investeras, eller
icke äga de nödiga kvalifikationerna för att börja eget
företag. Ur samhällsekonomisk synpunkt är det av stor
betydelse, att vägar finnas, utefter vilka
nyttjande-rätten till kapital kan föras över från den senare
kategorien av personer till andra, som ha tillfälle att göra
kapitalet produktivt verksamt i näringslivet. Detta
överförande sker med kreditens hjälp, och de
kreditformer, som utbildats för jordbrukets speciella behov
benämnas J.
Med avseende på J:s art skiljas mellan olika
kategorier alltefter kreditens ändamål och säkerhet.
Jordbrukaren kan behöva kapital dels för investeringar
på längre sikt, såsom egendomsköp, byggnads- och
grundförbättringsarbeten etc., dels för mera tillfälliga
behov, såsom inköp av inventarier och förråd samt
bestridandet av övriga löpande driftskostnader. Den
första gruppen benämnes fast kredit eller
anläggningskredit, den senare driftskredit. Med hänsyn till
säkerheten skiljes mellan realkredit, vid vilken bestämda
förmögenhetsföremål lämnas som pant (hypotek)
för lånet, och personalkredit. Vid den senare är
låntagarens och hans ev. borgensmäns personliga
betalningsmöjlighet den enda säkerheten för krediten.
Av olika former för realkredit inom jordbruket märkas
framförallt den s. k. primära och sekundåra
fastighetskrediten samt inventariehypotek. Den primära
fastighetskrediten omhänderhaves huvudsakligen av
hypo-teksföreningarna, dessa utlämna lån mot
botteninteckning i fastighet till belopp motsvarande högst
60 %, av godkänt belåningsvärde. Största delen av de
genom hypoteksföreningarna utlämnade lånen äro
amorteringslån löpande över lång tid (30 à 60 år).
Bäntefoten växlar med läget på kapitalmarknaden,
och var år 1938 endast 3 %. Till räntan kommer en
mindre årlig amortering samt vanligen ett
förvaltningsbidrag på upp till 0,25 %. Lånen äro
ouppsäg-bara från långivarens sida, såvida låntagaren sköter
sina förpliktelser. Den senare kan dock efter 10 år
säga upp sitt lån. Sistnämnda förhållandet är en stor
fördel för låntagaren, då han därigenom kan draga
nytta av en fallande kapitalmarknad. Däremot
behöver han på grund av lånets ouppsägbarhet från
långivarens sida icke påverkas av stigande tendens
hos räntan. — För den sekundära fastighetskrediten
har staten år 1935 upprättat en särskild fond. Som
förmedlare av lån ur densamma fungera
hypoteksföreningarna och centralkassorna för J. Dylika lån
beviljas till högst 75 % av fastställt belåningsvärde.
Ju högre proc. av fastighetsvärdet en inteckning
motsvarar, desto sämre blir den bakom lånet liggande
451
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
