Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jorddelning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jorddelning -
ägor, ibland även vid blott sämjedelad jord, medan
mantalet vanligen blir det för samfällighet, som först
nu skiftas.
Av marken kan en del enligt delägarnes beslut
undantagas för gemensamt behov, t. ex. vägar, avlopp,
grustag. Trots bestridande kan s. k.
gemensamhets-skog bildas, om de särskilda skogslotterna skulle bli
för små. Från skiftet kan uteslutas viss äga med osäkert
eller mycket lågt värde. Vid skifte av vattenområde
inbegripes nu fisket. Lantmätarens svåraste uppgift
är skiftesläggningen, redovisad i tilldelningslängden,
sedan en provisioneli plan demonstrerats. För varje
för sig bestående fastighet utlägges helst ett, möjligen
två skiften med någorlunda jämn blandning av bättre
och sämre mark i såväl inrösnings- som
avrösnings-jord*. Gränserna böra utgöras av vägar, diken och
andra naturliga skillnader samt helst dragas räta.
Detta underlättas av möjligheten att utjämna med
pengar intill 2 % av ägobeloppen (enligt vid graderingen
bestämt värde pr uppskattningsha). Kan antalet skiften
för någon fastighet ej begränsas till två, kunna flera
få utläggas även utan utflyttning, som eljest ofta kan
krävas för en lämplig skiftesläggning.
Utflyttningskostnaden fördelas på delägarna, men staten betalar
hälften. Odlingsersättning och vanhävdslikvid
erhålles av den, som får ouppodlad jord i utbyte mot odlad,
resp. jord i sämre kultur, än den han lämnat.
Skogs-likvid erlägges, då någon på sin lott får värdefullare
ståndskog, än han haft eller som skulle belöpa på
honom; likviden kan utgå i skogsprodukter under högst
fem år, resten i pengar. Sedan dessa ersättningar m. fi.
bestämts (deläg. få själva besluta), uppgör lantmätaren
vidräkning med debet och kredit för varje ägolott samt
förfallodagar. För oguldna belopp, som ej stått inne
mer än ett år från förfallodagen, finnes säkerhet i
ersättningsgivarens fastighet (framför inteckningar)
och anteckning göres därför i fastighetsboken*.
Lantmätaren utstakar lotterna och markerar dem
med råstenar (av sten eller betong), borrhål med
järndubb, träpålar o. d. Vid slutsammanträdet utses en
delägare att förvara handlingarna. Inom 45 dagar
därefter få besvär anföras hos ägodelningsrätten, som
består av häradshövdingen och tre
ägodelningsnämnde-män. Över beslut i en del förberedande frågor få
besvär anföras under förrättningen. Nästa instans över
ägodelningsrätten är numera hovrätt. Oavsett besvär
granskas skiftet och kan återförvisas eller fastställas,
ev. med mindre jämkningar. Skifteskostnaden —
arvoden och resekostnader, i den mån staten ej bidrager,
samt lösen för kartor, protokoll o. d. jämte ersättning
för hantlangning — fördelas enligt lotternas
uppskattningsinnehåll. Gränsbestämning och ägoutbyte betalas
lika av rågrannarna.
- Jorddelning
Jorddelningslagen gäller ej — lika litet som annan
senare jorddelningslagstiftning —- i vissa delar av
Kopparbergs län, nämligen dess med statsunderstöd
storskiftade mark.
Avstyckning företagas av lantmätare på skriftlig
framställning av jordägaren. Gode män behövas ej.
Är ett område frånsålt till jordbruksändamål och för
litet skog medföljt, resp. stamfastigheten eller området
med hänsyn till besutenhet* blir för liten att bestå
som särskild fastighet med ändamålsenlig
användning, måste köpehandlingen jämkas, såvida ej ev.
sammanläggning med annan hemmansdel eller
styckningslott hjälper. (Med bortseende från gemensamma
inteckningar får blott en av sammanlagda fastigheter
vara intecknad). Mantalet med därpå belöpande
förmåner, såsom del i fiske, grustag etc., stannar på
stamfastigheten, om icke vid förrättningen en viss delaktighet
däri tillagts styckningslott. Del i häradsallmänning (se
Allmänning) skall alltid tilläggas jordbrukslott.
Av-styckning från jordbruksfastighet, som ej avser mark
till bostadslägenhet, industri o.d., får ej ske, om den icke
gagnar ortens jordbruk (genom tillskapande och
stärkande av småbruk o. d.). Avstyckas mark för
bebyggelse i större utsträckning, måste det ske enligt en av
K. B. fastställd plan för området, ett slags stadsplan.
A. E-d.
Jordebok, se Fastighetsregister.
Jordflyn kallas ett flertal nattfjärilar, vilkas larver i
regel uppehålla sig på marken och som under dagarna
gömma sig i jorden eller under på denna liggande
föremål. De flesta arterna hava grå eller jordfärgade
larver. Fullvuxna bli dessa bortåt 3 cm i längd och
tjocka som en blyertspenna. Då de vid grävning
blottas, bruka de gärna knyta hop sig och rulla undan för
spaden. En av de vanligaste arterna är
sädesbrodd-flyet (Agrotis segetum SCHIFF.). Den jordgrå, något
fettglänsande larven har på ryggen två svaga mörka
strimmor på vardera sidan om en ljusare längs mitten.
Huvudet är grågult med 2 halvmånformiga mörka
fläckar på hjässan. En hona lär kunna lägga bortåt
tusentalet ägg. Dessa läggas i högar på örter och rätt
ojämnt, så att man under eftersommaren och hösten,
ibland även på våren, kan anträffa larver i olika
utvecklingsstadier. Larverna, de s. k. fäll- eller
brodd-maskarna, äro endast i verksamhet nattetid. De unga
gnaga bladen blott på ytan, medan de äldre bita
genom t. o. m. rätt grova växtdelar eller gnaga djupa
gropar i rotfrukterna. Något praktiskt
bekämpningsmedel känner man ännu ej. A. T.
Jordfräs är ett av traktor draget
jordbearbetningsred-skap, som i en operation finfördelar matjordslagret.
De arbetande organen bestå vanligen av roterande
valsar, försedda med någon lämplig anordning för
jordens bearbetning. Särskilt för trädgårdsbruk ha
456
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
