- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
462

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordärtskocka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jordärtskocka

Juver

Jordärtskocka (Helianthus tuberosus L., fam.
Compo-sitae) är en flerårig köksväxt med ända till 2 m höga
stjälkar och i vars spetsar gula solrosliknande blommor
framkomma. De blomma dock så gott som aldrig hos
oss. Den matnyttiga delen av plantan är rotknölarna,
vilka som hos potatis växa ut från utlöpare.
Jordärtskocka är god, närande föda och borde användas mera.
Knölarna äro relativt små och ojämna. Namngivna
sorter finnas ej men väl olika typer. Den vita, släta
typen ger ej så stort utbyte, men har mycket god
kvalitet.

J. förökas medelst knölarna på samma sätt som
potatis. Avståndet mellan såväl knölar i raden som
mellan raderna bör vara 50—60 cm. Jorden bör vara
väl gödslad och bearbetad. Skötseln under sommaren
inskränker sig till någon enstaka rensning, innan
plantorna hunnit växa upp. Knölarna kunna mycket
väl stå i jorden under vintern, varför man oftast endast
täcker raderna med ett lager löv. Bättre är dock att
gräva upp dem och vinterförvara i stuka. Bästa
resultat ger ettårig kultur; i smärre trädgårdar får
plantan dock ofta tjänstgöra som häck och stå från år till år.

S. G—n.

Jordärtskocksensilage, se Ensilage.
Journal, se Bokföring.

J. U. F., se Jordbrukare-Ungdomens Förbund.
Julros (Helleborus niger) är en till sippfam. hörande
ört med handdelade eller fingrade blad och stora vita
blommor, som bruka framkomma tidigt på våren eller
sent på hösten. Jämte denna odlas även andra arter
och hybrider, ofta med mörkt violetta blommor i våra
trädgårdar. Det svenska namnet syftar på
vinterblomningen, men de äro rätt ömtåliga, och även på
djup, mullrik jord, där de gå bäst, fordra de ofta
täckning. H. G. S.
Julstjärna (Poinsettia pulcherrima), en
mellanameri-kansk växt, som har en blomliknande rosett av röda
högblad kring de oansenliga blommorna. Den odlas
hos oss som prydnadsväxt. G. Dbg.
Jungfrun i det gröna (Nigella damascena), som tillhör
sippfamiljen, är en liten ettårig ört från
medelhavsområdet med findelta blad och stora blåvita
blommor, särskilt förr mycket odlad i våra trädgårdar.

H. G. S.

Jungfruvin, se Vildvin.
Juniperus se En.
Jutska hästen, se Hästraser.
Jutsk ras, se Nötkreatursraser.

Juver. J. bildas av två eller flera mjölkkörtlar, som
förekomma parvis i bröst- och bukregionen utefter
kroppens mittlinje. Hos sto, får och get består J. av 2
mjölkkörtlar, hos ko av 4 samt hos sugga av 10—16.
Stoets juver bildas av två ovala hälfter, som vardera
äro försedda med en kägelformig, något tillplattad

spene. På spenens spets mynna två spenkanaler tätt
intill varandra. Fårets och getens två juverkörtlar
äro tydligt skilda åt i mittlinjen, och varje spene har
en utförsgång för mjölken. Getjuvret är relativt stort
och nedhängande med stora, framåtriktade spenar
(flaskjuver). Suggans juver sträcker sig från bröst- till

• t .
* i

■mm\



Juver från ko.

Tvärsnitt genom de främre spenarna. Man ser
spenkana-lerna och mjölkkamrarna samt ovanför dessa
körtelvävnaden med en fast bindvävsvägg i mitten. Upptill några
genomskurna större blodkärl.

blygdbenet och på varje spenspets mynna 1—3
spenkanaler.

Kons J. är ytterst omgivet av en tunn hud. Innanför
denna finnes en stark bindvävshinna, vilken omsluter
J. som en säck. Bindväven bildar dessutom i kroppens
mittlinje en vägg, vilken delar J. på längden i tvenne
hälfter, samt genomdrager hela J:s inre med ett
nätverk, i vilket den mjuka körtelmassan är upphängd.

Varje körtel har en spene, i vars spets finnes en trång,
några mm lång kanal, spenkanalen. Ovanför denna

462

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free