- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
494

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klave ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Klave

Klimat

För måttagning högre upp på stående träd användas
stàngklavar, anbragta på en 3—4 m lång stång av lätt
material, vanligen bamburör. På Karsbergs klave
regleras den rörliga armen medelst en fjäder, sotn håller

Klave. Fig. 2. Karsbergs stångklave.

armarna åtskilda och ett snöre, med vilket den rörliga
armen kan föras mot trädstammen. Måttsiffrorna äro
stora, så att de kunna avläsas från marken.
Arvids-jaurklaven är av ovan angivna typ med endast fast
arm. Linjalen är krumböjd, varigenom den sluter sig
närmare stammen och avläsningen kan göras säkrare.
— 2. Se Bindsle. R. L—k.

Kleopatras nålar, steppliljor (Eremurus himrob), ha
vita blommor i lång, upprätt klase och jämnbreda
blad, samlade i rosett. Denna och närstående arter
äro praktfulla prydnadsväxter, G. Dbg.

Kli, se Kvarnavfall.
Klibbal, se Al.

Klimat. En orts K. brukar definieras som de
genomsnittliga väderleksförhållandena på denna ort.
"Väderleken liksom dess förändringar och genomsnittliga
uttryck beror ytterst på solstrålningens intensitet och
dess förändringar på orten i fråga. Solens
strålningsenergi är konstant eller varierar inom mycket trånga
gränser. Denna energi mätes i det antal gramkalorier,
som per minut sändes vinkelrätt mot en kvcm utanför
atmosfärens gräns. Denna kvantitet kallas solarkonstant
och är 1,94 eller avrundat lika med 2 gramkalorier
per minut och kvcm. Jordens form av ett klot gör,
att solstrålarna infalla vinkelrätt mot jordytan endast
på de trakter, varest solen för tillfället befinner sig i
zenit. Jorden rör sig kring solen och roterar kring en
axel, som icke är vinkelrät mot jordbanans plan.
Denna axel bildar med detta plan en vinkel som är
66,5°, och denna vinkel är alltid densamma, i vilken

punkt jorden än befinner sig i sin bana. Axeln pekar
alltid mot samma punkt i världsrymden, om vi bortse
från mycket långsamma och små variationer. Dessa
omständigheter medföra, att solen, under det jorden
under ett år genomlöper sin bana, dag efter dag
synes stå olika högt över horisonten. Den står högst
under sommarsolståndet och lägst under
vintersol-ståndet. Solstrålarna träffa därför jordytan för varje
dag under olika vinklar, då den står högst på himlen.



Klimat. Solstrålarna infalla mot planet A—G under
rät vinkel. Alla uppritade solstrålar träffa planet i detta
läge. Befinner sig däremot planet i läget A’—G, då
solstrålarna bilda en vinkel av 30° med planet, träffas
detta endast av halva antalet solstrålar. Den energi,
som planet i första läget mottager, är dubbelt så stort
som den energi det mottager i det senare läget. I detta
senare fall sprides strålningen över området B—C.

Ju snedare solstrålarna infalla mot en yta, desto mindre
strålningsenergi mottager denna yta. Står solen endast
30° över horisonten, mottager ytenheten endast hälften
av den strålning, som den skulle mottagit, om solen
stått i zenit. (Se fig.) Jordens klotform åstadkommer
alltså, att olika breddgrader mottaga olika
värmemängder från solen. Om jordens axel vore vinkelrät
mot jordbanan, skulle varje breddgrad under hela
året mottaga samma strålningsmängd. Då den icke
står vinkelrätt utan bildar en vinkel mindre än 90°,
ändras deri strålningsenergi, som ytenheten mottager
dag från dag och vi erhålla årstidsväxlingar från
sommar till vinter. En orts K. beror därför också
först och främst på dess breddgrad. Med hänsyn
härtill indelas iordytan i tre stora klimatområden: A.
T ropisko zonen, som ligger mellan vändkretsarna och
som karakteriseras därav, att solen överallt två gånger
om året står i zenit. över själva vändkretsarna
inträffar detta en gång om året. Årstidsväxlingarna
räknas här i regntider och torrtider, vilka regleras av
solstårtdet. Regntiderna följa med högsta solståndet
och inträffa alltså två gånger om året, om
tidsdifferensen mellan de dagar, som solen står i zenit, är
tillräckligt stor. Detta inträffar i medeltal endast
från ekvatorn till omkr. ± 5°. Längre norr eller söderut
sammanfalla regntiderna. Särskilt ute på haven
karakteriseras detta område också av de ständigt blåsande
passaderna. B. Mellan vändkretsarna och polcirklarna

494

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free