Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kombinationsförädling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kombinationsförädling -
Kombinationsföriidling, se Växtförädling.
Kommasköldlus, se Sköldlöss.
Kommerskollegium, är ett centralt ämbetsverk, som
som sorterar under handelsdepartementet och som
handlägger ärenden rörande handel, industri och
sjöfart m. m. K. sköter eller har överinseendet över bl. a.
fartygsinspektionen, skeppsmätning och
sprängämnesinspektion. Varje år inger K. en berättelse över
näringarnas utveckling. Chefen för K. är
generaldirektör; verket är uppdelat på sex byråer, vars chefer
kallas kommerseråd. G. Dbg.
Kommissions han del, se Handel.
Kommissionär är en person, som emottager varor till
försäljning i eget namn men för annans räkning. I
motsats till en grosshandlare betalar en K. varorna
först, när de äro sålda. Han betalar då det pris han själv
erhållit med avdrag för en viss provision. N—g.
Kommun. Enligt lag om kommunalstyrelse pà landet
6/6 1930 är varje socken en K. I några fall utgöres K.
av två eller flera socknar. K. av högre ordning än dessa
primärkommuner är landstingskommun (vanligen
län) och kommunalförbund (enligt lag 13/6 1919 bildat
för gemensam uppgift, såsom skolväsen, fattigvård,
polisverksamhet, vatten- och avloppsledning m. m.).
Om vissa stadsbestämmelser (stadgor om ordning,
byggande, hälsovård och brandskydd) förklarats
gälla för tättbebyggt område av K., utgör detta ett
municipalsamhälle med särskild organisation och
beskattning för sina egna angelägenheter, men tillhör
i övrigt K. Kyrklig K. sammanfaller vanligen med
församling. År 1932 funnos i Sverige 2 373
landskommuner och 215 municipalsamhällen. Å. E—d.
Kommunalfullmäktige. I mindre landskommuner
utöva de röstägande själva sin beslutanderätt, men i
kommun med mera än 1 500 invånare måste den
och i andra kan den överflyttas till K., som väljas
lör 4 år till ett antal av 15—40 efter folkmängdens
storlek. Valet sker enligt proportionell metod å
söndag under tiden 13/9—20/10, och valperioden börjar
med 1/1 därefter. Även där K. finnas, skall
kommunalstämman handlägga vissa ärenden, bl. a. val av
nämndemän, skiftesgodsmän samt elektorer för val av
vattenrätts- och ägodelningsnämndemän. Å. E—d.
Kommunalnämnd är beredande, verkställande och
förvaltande organ i svensk landskommun. K. består
av 5—11 ledamöter, proportionellt valda för 4 år
jämte lika antal suppleanter av kommunalstämma,
resp. -fullmäktige* i december året efter
kommunalfullmäktigevalet. Ordförande och vice ordf. i K. utses
av stämman, resp. fullmäktige och få deltaga i
fullmäktiges sammanträden (ej i besluten) utan att vara
invalda. Ordföranden är ansvarig för
protokollsfö-ringen vid sammanträden av K. Justering sker av
ordf. och minst två utsedda ledamöter, då den ej
- Kommunalskatt
verkställes av nämnden genast eller vid nästa
sammanträde. Justering tillkännagives från predikstolen
nästa gudstjänstdag, och bevis därom utfärdas.
Kyrkoherden eller hans ställföreträdare får inom K. yttra
sig och väcka förslag i frågor om sedlighetens
främjande. K. äger ålägga böter för erkända överträdelser
av kommunalstadgar (eljest anmäla till åtal) och vid
vite kalla person i kommunen till inställelse i
ordningsmål, resp. för att höras angående redovisning.
K. förvaltar kommunens egendom, uppbär dess
skatter och andra inkomster samt sköter dess finanser,
ombesörjer verkställigheten av kommunala beslut
— då detta ej uppdragits åt annan myndighet eller
person — samt bereder ärenden, som behandlas av
stämma, resp. fullmäktige (framför allt inkomst- och
utgiftsstaten till höstsammanträdet) och har
överinseendet över andra kommunala nämnder och
förvaltningsorgan. Där kommunalfullmäktige finnas,
kan medelsförvaltningen i sin helhet eller blott för K:s
räkning under dess inseende överlämnas till
kommunal kassör eller kontor, ev. annan institution. Eljest
utser K. årligen inom eller utom sig en kassaförvaltare,
men varje medlem ansvarar gemensamt med övriga
för medlen ävensom för säkerhetshandling, då han ej
reserverat sig till protokollet. K:s medel få ej
sammanblandas med andra och skola insättas i bank (ev.
jordbrukskreditkassa) eller å postgirokonto.
K. är hälsovårdsnämnd*, där särskild sådan ej är
utsedd. Frågor om brandväsen (Brandstadgan 15/6
1923, avd. II), rusdrycksförsäljning (K. F. 18/6 1937,
yttrande över utskänkning) och arbetarskydd (se
Arbetarskyddslagstiftning) handläggas av K., däremot
ej fattigvårdsärenden. Å. E—d.
Kommunalskatt. Till grund för K. låg tidigare
bevillningen (se Beskattning) och uttaxeringen till
kommunens behov skedde per bevillningskrona. Enligt
Kommunalskattelagen 28/9 1928 sker den per
skattekrona och skatteöre, varvid fast egendom (på grund
av bestående intresse av de kommunala åtgärderna)
utgör underlag för uttaxeringen, vare sig inkomst
därifrån erhållits eller icke, och alltså belastats med en
s. k. garantiskatt. Denna kallas fastighetsskatt och
utgår, liksom förut bevillningen, på en beräknad
normalinkomst i förhållande till taxeringsvärdet. Allmän
fastighetstaxering hålles vart femte år (senast år
1938) och varje fastighet åsättes därvid sitt
taxeringsvärde, bestående av ett eller flera av följande värden,
nämligen för jordbruksfastighet jordbruksvärde
(innefattande även skogsmarken med särskilt utsatt värde),
skogsvärde (den rotstående skogen) samt tomt- eller
industrivärde (för viss mark vanligen inom områden
med starkare bebyggelse) och för annan fastighet
byggnadsvärde, markvärde och parkvärde. Av dessa
värden beräknas skogsvärdet lämna en avkastning
.516
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
